Bokhora.se

26/11 2014
10:15

Neeej, 84 sidor av ”The unfinished life of Addison Stone” får räcka. Formatet är som Siri Hustvedts ”The blazing world” där flera människor intervjuas eller skriver om en konstnär efter hon dött. Synd bara att Adele Griffin gör sin unga konstnär Addison Stone till en vandrande klyscha. Det finns ju termen manic pixie dream girl för en viss sorts klyschtjej, men finns det någon term för såna här tjejer: jättesnygga och lite mystiska väsen som alla bara älskar och dras till. Män som kvinnor. Dessa tjejer är både sköra och tuffa, och vid någon tidpunkt lider de av psykisk ohälsa. De kanske till och med försöker begå självmord, fast de lyckas inte på första försöket. Sen hänger det där ändå med lite grann, men de är inte alls galna på ett frånstötande och jobbigt sätt, utan bara på det spännande, konstnärliga, lockande geni-galna.

Har inte den här kvinnostereotypen diskuterats i En varg söker sin pod förresten?

Addison Stone uppfyller den hur som helst till punkt och pricka, och jag bara gäsp, gäsp, gäsp allt eftersom varenda punkt kan bockas av. Vild och mörk modellskönhet? Ja. Ihop med skolan snyggaste killar? Check. Allas livs kärlek? Jepp. Konstnärligt underbarn sen typ fem års ålder? Oh ja. Går alltid sin egen väg och är självständig och stark? You bet. Tar en vit tråkig t-shirt och sprayar på lite färg och alla bara ”oooh du är så fashion, jag vill köpa den!”? Såklart. Och så vidare. Jag vet inte om hon håller tekoppar med båda händerna, men det är i såna fall det enda som saknas.
Snark.

3 kommentarer
26/11 2014
10:09

Jag blir galen! När jag preparer inlägg, det vill säga skriver inlägg i förväg, försvinner mina filmklipp. I den här uppdateringen är detta åtgärdat.

I måndags var jag i Stockholms konserthus och tittade på utdelningen av Augustpriset. Jag har aldrig varit på den där tillställningen förut och inte heller tittat på webbsändningen, men jag tyckte verkligen att det var fint hur utvalda läsare presenterade de nominerade böckerna i tre av kategorierna. Vilken bra idé! Jag blev sugen på att läsa nästan precis alla, men börjar med en handfull på önskelistan till min nästa födelsedag (bland annat ”Popmusik rimmar på politik” av Anna-Charlotta Gunnarsson som jag har varit sugen på länge, men också ”Ett så starkt ljus” av Lyra Ekström Lindbäck efter de otroligt fina orden om den från Aleksa Lundberg).

Om man vill se bokpresentationerna och hela galan i efterhand kan man se den här (man kan ju spola i sändningen om man inte vill sitta i nära två timmar):


Extra nyfiken var jag förstås på vinnaren av Lilla Augustpriset, eftersom jag var med i juryn som valde ut de sex nominerade. Läs de nominerade berättelserna här. Vinnaren heter Matilde Villegas Bengtsson och du kan läsa lite mer om henne här. Jag tyckte att det var himla kul att de uppmärksammade henne och Lilla Augustpriset i TV4:as nyheter på kvällen. Lyra Ekström Lindbäck vann Lilla Augustpriset 2008.


 

 

 

 

Kommentera
25/11 2014
16:55

Igår läste jag nästan en timme i väntan på flyget från Umeå. Sen under flighten, 50 min. Sen på vägen hem från Arlanda, och till slut lite innan jag la mig. Med andra ord, hela kvällen. Jag påbörjade och avslutade en bok, och det var så otroligt skönt! Och lyxigt. Jag har haft mycket jobb och resor senaste veckorna, och har känt mig för splittrat distraherad för att få till en sammanhängande läsning. Det har mest blivit 10 min här och 5 min där. Inser sen när jag kan köra ett längre sjok hur mycket jag behöver det. Precis som att jag verkligen behöver träna och skriva, annars blir jag rastlös och konstig i kroppen. Nu är jag balanserad igen. (Och såklart väldigt sugen på att fortsätta med en ny bok efter gårdagens kvällssejour!)

Igår blev det Malin Isakssons ”Människor som ljuger”, och likt Peo Bengtssons ”Så länge du är min syster”, har den ett berättargrepp jag inte alls gillar. Det mesta återberättas och det är väldigt få passager med direkt dialog och här och nu-betraktelser. Det mesta kommer alltså som en rapport efter det har hänt, och läsaren är inte med när det händer.
Båda författarna har ett driv i sina historier, jag blev nyfiken på hur det skulle gå, så allt det funkar, men det är bara det att jag verkligen, verkligen föredrar att berättande partier bryts av med dialoger och direkt handling. Förstår ni hur jag menar? Jag gillar reaktioner och gestaltningar. Jag vill inte bara ha en karaktärs tolkningar av allt efter avslutad händelse. Den berättarstilen gör att min känsla blir att mest flyta med, inte behöva stanna upp så mycket, och vad det än är som händer så känns det inte lika mycket som när jag får höra olika karaktärer formulera sig på egen hand i just den stunden. Jag sitter bara och väntar på att det ska komma en sån direkt dialog. Hallå, ge mig en dialog!

Nu tror jag att jag fortsätter med antingen Jandy Nelsons nya ”I’ll give you the sun” eller Adele Griffins ”The unfinished life of Addison Stone”. Kanske redan ikväll!

2 kommentarer
24/11 2014
20:15

Vinnarna av 2014 års Augustpris blev:

”Naturlära” av Lars Lerin
”Mördarens apa” av Jakob Wegelius
”Liv till varje pris” av Kristina Sandberg
”Orangeriet” av Matilde Villegas Bengtsson

Grattis!

Kommentera
24/11 2014
17:07

Idag var jag på en gymnasieskola i Umeå, Dragonskolan, och föreläste för elever och lite personal. De har en läsvecka just nu, massa aktiviteter kring det. Tex visas filmatiseringar av böcker i cafeterian hela dagarna. Jag såg skymtar av ”Divergent” idag, och den verkar ju jättebra för det första? Jag måste se hela. Och hallå Augustus Waters och Hazel Grace från ”The fault in our stars” för det andra! Det hade jag ingen aning om! Jag visste att hon skulle vara med, men inte han. Så härligt att se honom kuta omkring som en stark och frisk människa, jag blev riktigt glad.

Har bara läst första delen i ”Divergent”-trilogin. Tyckte den var okej, men blev uppenbarligen inte så fångad att jag klämde tvåan och trean. Kanske eventuellt får ångra mig angående det. Hmm.

6 kommentarer
24/11 2014
16:00

Så jag började med ”Hjärtkniparen”.

Boris Vian – om honom visste jag egentligen ganska lite, enligt Wikipedia har han skrivit ”totalt tio ganska svåröversatta romaner”.

Jag kan förstå det. Det är mustigt och surrealistiskt – stundtals väldigt roligt. Det är något i det som får mig att tänka på Etgar Keret, framförallt i det att allting känns som så väldigt självklart medan man läser, det är liksom inte förrän efteråt som man hajar till och bara ”men vänta nu”.

Han är också otroligt duktig på miljöbeskrivningar, i inledningen hamnar jag direkt i den lilla medelhavsby han beskriver, jag känner dammet, värmen, sanden. En ljummen vind. Solljuset rinner ner från fönsterkarmen, solljuset frasar i en gardin, det är väldigt målande. Levande.

För mig handlar romanen nog ytterst om våra rädslor. Ja, rädsla och skam och hur vi dealar med den. Hur  våra värderingar bryts ner till att följa normen, hur den normen än ser ut.

Och också om kärlek och att känna för mycket av den. Vi kan ju inte skydda dem vi älskar (barnen) även om vi försöker. Och somliga av oss försöker alldeles för mycket.

Så är det ju verkligen idag, även om den här boken kom på femtiotalet, vissa saker ändras inte. Familjens helighet till exempel. Den här boken kan definitivt ses som kritik mot familjen.

Ja! Kanske borde jag säga något om det också, tiden. Det känns ju väldigt i linje med hela beatrörelsen detta. Blev ej så särskilt förvånad när jag läste om Vian och såg att han rört sig i franska bohemkretsar vid den här tiden.

(öht måste jag ju även säga att bakhåll har en helt härlig utgivning)

1 kommentar
23/11 2014
14:41

Jag blev så himla besviken när jag läste att Channel 4 hade beslutat sig för att lägga ner den brittiska tv-serien Utopia efter andra säsongen. Förmodligen bidrog nedläggningen till att jag tänker tillbaka på Utopia i ett sådant magiskt skimmer (lite som med ”Carnivàle”?), men jag ser fram emot att amerikanska HBO tar sig an tv-serien och gör en egen version. Författar/bokkopplingar har denna nyinspelning i och med att det är Gillian Flynn som skriver manus till hela den första säsongen. För regin står David Fincher, som Flynn samarbetade med i filmatiseringen av hennes ”Gone Girl”. Jag får lov att säga att jag inte blev superimponerad av just den filmatiseringen, men jag är ändå optimistisk inför det här projektet.

Gillian Flynn på Bokhora.

 

 

1 kommentar
22/11 2014
15:01

1) Att det finns flera seminarier från Bokmässan på UR Samtiden.

2) Den här artikeln om fem små förlag med spännande utgivning i USA.

Kommentera
22/11 2014
9:18

Litteraturkvalster undrar hur det gick med Lena Dunhams bok som jag skrev om i en höstenkät i augusti. Om jag har läst den trots min skepsis.

Svar: nej.

Ett tag efter att jag fyllt i den där höstenkäten blev jag plötsligt lite sugen på att läsa Lena Dunhams ”Not that kind of girl”, trots allt. Det skrevs ju om den precis överallt. Men nu är jag hemskt osugen igen. Den kommer förmodligen aldrig att bli läst. Av samma anledningar som jag skrev om i augusti: Lex Mindy Kaling.

Övriga böcker då?

Alice Munros ”På fri fot”? Jag har läst en av novellerna. Jag sparar resten. Jag vill inte läsa dem alla i följd. Men jag borde hitta en schysst rytm för min läsning, för just nu ligger den lite bortglömd i bokhyllan.

Nowiolet Bulawayos ”Vi behöver nya namn”. Oläst, ej införskaffad, trots min favoritöversättare.

Veronica Roths ”Allegiant”. Oläst. Delen före, ”Insurgent”, är påbörjad men pausad.

Kristin Lundells ”Busskungen – svensken som grundade Greyhound”. Oläst. Jag kommer förmodligen inte läsa den. Jag är inte lika nyfiken längre.

Gillian Flynns ”Vassa föremål”. Den läser jag just nu!

Liv Strömquists ”Kunskapens frukt”. Läst och älskad!

Lena Sundströms ”Spår”. Oläst hittills.

6 kommentarer
21/11 2014
9:58

Nå, den här bokutmaningen jag har med svågerns lillebror. Jag fick ”mina” böcker av honom igår, är så himla förväntansfull nu, alldeles prillig! Vill börja läsa direkt.

IMG_9128-0.JPG

Mitt bokpaket till honom har det däremot gått lite sämre med. Jag har bestämt mig för att byta ut Didion mot Märta Tikkanen. Detta efter en omläsning av Didionen.

Nu längtar jag efter att arbetsdagen ska ta slut så att jag kan få börja läsa.

Kommentera