Bokhora.se

27/09 2016
20:18

Medan alla andra I HELA VÄRLDEN har varit på bokmässa i Göteborg har jag lufsat omkring i ett stekhett Los Angeles. Under de drygt tre åren vi bott här har det nog aldrig varit så varmt här. Det hjälper inte precis att vara höggravid och leva i ett hem utan luftkonditionering. Ursäkta klaget. Det finns nämligen också trevliga faktorer i mitt liv, som att jag äntligen blivit med ljudboksapp. BookBeat heter den och olika personer som högläser i mitt öra innan jag ska somna har, åtminstone för en stund, fått ersätta poddarna.

Jag har börjat lyssna på följande:

Martina Haag ”Det är något som inte stämmer”: Eftersom jag redan läste den och vet vad som händer (spoiler: hennes aning i rubriken är korrekt) somnade jag direkt.

Alex Schulman och Sigge Eklund: ”Tid. Livet är inte kronologiskt.” Sigges behagliga röst är som att sövas ner på ett operationsbord.

Lars Kepler ”Stalker: Blev så rädd efter några minuter att jag var tvungen att stänga av och spara den till dagtid.

Denise Rudberg ”När klockan slår fem”: Slumrade till och vakande till nåt snack om hängpungar, somnade om.

Om ni undrar över mina val av böcker så beror det på att jag har den finländska versionen av BookBeat och antagligen inte ett lika stort svenskspråkigt urval som ni.

Jag antar att jag i fortsättningen måste vänja av mig vid att somna så fort någon läser upp något för mig, eller bara lyssna på böckerna när jag står upprätt eller till och med promenerar. Det blir nämligen jättesvårt att få en sammanhängande uppfattning om vad bokjävlen egentligen handlar om. Eller har ni tips på hur man lyssnar på ljudbok OCH håller sig vaken samtidigt?

 

3 kommentarer
27/09 2016
20:05

Det är bara september och jag är så trött redan. Jag cyklar till jobbet i höstsol med Spotify i fickan och när jag cyklar förbi fotgängare hör de min musik. Det är mest Jon Secada för jag gillar refrängen efter sista sticket. Men jag läser inte så mycket. Jag kallar det inte ens en lässvacka. Jag slickar sår. Samlar ihop. Väntar ut. 

Jag tänkte jag skiter i allt och beställde 3000 böcker. Eller 15. Mest bilderböcker. Det fanns en bok av Emma Virke som vi inte har. Sedan kollade jag om det fanns något nytt av Eva Lindström. Och det fanns det. Plus 2998 böcker andra alltså. Men jag får inte plats med alla här. 

Den boken jag är mest nyfiken på av alla är denna (Levi Pinfolds ”Grönlingen”). 

Om det skulle visa sig att de här är ett bra läs-apotek kommer en lista. 

Kommentera
26/09 2016
19:54

psx_20160926_195622

Många viktiga röster får av obegripliga skäl inte någon plats i massmedia, därför extra viktigt plus kul att ta chansen att hjälpa till med att skapa nya plattformar för att nå ut.

13 timmar kvar att förköpa en bok och stötta en sån röst. Om du har råd, snälla överväg att stötta detta:

indiegogo.com/projects/glantas-migrationsblogg/

 

 

Kommentera
26/09 2016
17:44

Sitter och redigerar bilder från årets bokmässa och tar paus för bloggrundan. Jag läser Hannas fina inlägg om barn på bokmässan som är ett sånt där inlägg jag gillar direkt. Det tar avstamp i något bokigt och fortsätter sen till att handla om det personliga, det politiska. Love it!

Den där bokbloggarmiddagen på incontro som hon skriver om gick jag på. Men jag funderade på att inte gå. Jag funderar alltid på att inte gå, vad det än är. Jag blir så oerhört trött av att träffa folk, även vänner som jag tycker mycket om, och jag var helt slut efter tre dagar på mässgolvet. Fysiskt. Psykiskt. Men jag vet också att det finns en förförståelse för såna som mig bland mina bokbekanta. Även om inte alla av dem vet exakt hur många milligram sertralin jag måste ta varje morgon för att klara av vanliga saker, som att gå upp på morgonen och ha ett jobb och sånt, så finns det en förstående grundinställning där. Litteraturen är full av knepiga självbekännelsehistorier dolda i bra fiktion.

Kanske blir jag onödigt melodramatiskt glad när jag tänker på det men visst ger regelbundet läsande en form av känslomässig bildning? Inget chockerar en människa som betygsätter mer än 50 böcker per år på goodreads. Skriv det här i en väggbonad någon. Många har dessutom läst Susan Cains ”Quiet” vilket gett ett gemensamt språk för att förklara sin upplevda freakighet för varandra.

På väg till ett seminarie på våning 2 ser jag Hanna och hennes barn, vi vinkar till varandra genom folkvimlet. Jag tänker ”herregud hon verkar ha all energi i världen med ett barn på armen och jag, som bara kånkar runt på en tunn tygkasse med enbart extra mobilbatteri och en veganenergybar i, orkar ingenting”.

Jag ser någon lägga upp en bild på instagram som förklarar att hen inte kommer på ett mingel pga känner sig extra osocial. Det är fint tycker jag. Drar ner mina förväntningar på mig själv. SÅ kan jag också göra om jag behöver, så kan jag också säga. Bokälskare mot sociala prestationskrav! Det går att lägga ut såna bilder och sen göra comeback någon timme senare när energin är tillbaka. Sånt säger jag till mig själv.

Vilken annan fest i världen är det okej beteende att gå iväg en stund ifrån och läsa i ensamhet utan att det blir korsförhör sen? Bjud in mig till den i sånt fall för jag har bara hittat den här i slutet av september i Göteborg i en mässhall. Tänk om jularna var så för folk, då skulle vi kanske inte förknippa trevliga saker som familj, apoteksköpt senap och Jesu födelse med ångest och krav. Åh ljuva drömmar. Jag brukar jobba på julafton, tar dock alltid semester under Bok- och Bibliotek.

Jag gick till middagen och det var fab. Jag fotograferade mig med en virkad Mauro Scocco, benade i varför jag blandar ihop ”The art of asking” med ”The girl with all the gifts”, erkände att jag nästan kramat Tove Alsterdal eftersom jag trodde jag kände henne, försökte återge all bra info om Japansk skräckfilms relation till långt hår som Jenny Milewski gett mig, fick se Enligt O:s gedigna Pokémonstall, spånade fram briljanta idéer om pappkaffemuggar med Stig Lindberg-tryck och ångrade offentligt att jag inte var i tid till Patti Smith-signeringen, den verkade så kul. Sen åkte jag hem kl 21 och somnade på en sekund och stängde inte någon Park. Hannas text botar inte min sociala prestationsångest men den är ett steg på vägen i den känslomässiga bildning jag och många med mig behöver kontinuerligt.

Ps. Jag hörde att Patti Smith fick frågan av någon i sitt entourage om hon behövde lägga sig ner en stund när hon slussades bort från den massiva signeringen hon genomfört. Jag hoppas hon vågade säga ja och lägga sig ner och bläddra i nån bok om någon annans komplicerade känsloliv så att hon inte kände sig konstig som inte bara vara 100% glad, cool och full av energi efter det där enorma trycket.

2 kommentarer
25/09 2016
15:50

Nästa år kommer bokmässan genomsyras av Finlands litteratur. Känns helt rätt. För varje mässa har jag ägnat mer och mer tid i Schildts & Söderströms monter, börjat prenumerera på Astra och i år ville jag ha typ ha allt som Förlaget hade på sina monterbord.

Jag gillade verkligen ”Bara sedan solen sjunkit” men i övrigt är jag pinsamt obildad på Finlands litteratur.

Skulle därför hemskt gärna vilja ha era finaste tips på böcker jag MÅSTE läsa från grannlandet i öster.

6 kommentarer
25/09 2016
10:55

Jag var på bokmässan torsdag – fredag. Har aldrig varit där så kort förut, brukar oftast åka hem på lördagskvällen. Men i år hade jag ingen egen bok utan vi lanserade Bladen brinner-podden och gjorde lite författarintervjuer och scensamtal kring det. Därför blev det en kort sväng. Faktiskt skönt. Och jag kom därifrån mycket friskare än normalt.

Det verkar hittills som att jag har klarat mig ifrån den obligatoriska mässförkylningen. (Detta skrivs söndag sen förmiddag, så ta i trä.)

Min hy har definitivt klarat sig undan mässhyn som kommer som ett brev på posten när man flera dagar i sträck vistas inne i stora, varma hallar proppade med folk. Dålig inomhusluft i kombination med typ noll frisk utomhusluft + dålig sömn + en massa stress innan man kommer ner + konstant vätskebrist och kanske ett glas vin eller två. Ja, ni fattar. Men två dagar verkar vara en magisk gräns. Hyn är intakt.

Jag kände mig inte heller jetlaggad när jag kom hem, och det brukar jag alltid göra. Det var i och för sig skitsvårt att fatta att jag åkte till mässan halv åtta torsdag morgon, och kom hem nästa kväll vid halv elva, alltså inte lång tid egentligen. Det kändes som att jag varit borta i fyra dagar. Men! Det kändes INTE som att jag korsat tidszoner och skulle behöva en vecka för att anpassa mig till normal tid och normala sömncykler igen. Stor, stor vinst. Den största faktiskt.

Årets bokinköp: Liv Strömquists nya ”Uppgång och fall”. (Ej signerad för det hann jag inte.)

Årets felbeslut 1: att jag inte bokade om tåg och boende och allt för att kunna gå på Brombergs onsdagsmiddag med Patti Smith och Meg Rosoff. Varenda person jag pratat med som var på den var helt lyrisk och det var tydligen en magisk kväll på alla sätt. Kul för er!

Årets felbeslut 2: att jag prioriterade NoK-eftersläppet istället för Galago-festen. Förra året på NoK-festen var det nämligen en skitbra dj som helt och hållet fattade vilken publik han hade och när de var födda. Han spelade bara svinbra 90-talslåter. Vi dansade som galningar och blev endorfinhöga.
I år, ny dj. Ingen dans.
Men på Galago var den hemliga gästen … Annika Norlin.
Ge mig en stenvägg att dunka huvudet i, please.

Jaja. Hur som helst. Min bokmässa 2016 var ändå skitbra. Alla våra Bladen brinner-grejer gick som smort, och det var otroligt roligt att släppa första avsnittet just på bokmässan = vår publik. Många hade lyssnat direkt och kom fram och hejade. Kul!!!

Kommentera
25/09 2016
10:34

Minns ni förra året när Norstedts och David Lagercrantz släppte Millennium 4, ”Det som inte dödar oss”, och vi fick veta hur hela bokprocessen gått till. Den stora hemlig agent-stämningen som rått från början till slut. Smugglas in till möten. Skriva på dator utan uppkoppling. Endast ha pappersmanus, aldrig mejl. Sekretessklausuler vid intervjuer. Och så vidare. Otroligt fascinerande!

Nu finns en K Special om David Lagercrantz år efter det boksläppet. Minst lika fascinerande även om det nu är mer fokus på stort, internationellt boksläpp med lanseringsturnéer i flera länder, än hemliga möten. Jag satt ändå som uppslukad alla femtionio minuter.

Jag har fortfarande inte läst boken, men det har Johanna K. Hennes rec är här och här.

Kommentera
23/09 2016
8:33

bladenbrinner_kvadrat_utan-eldkonturFörra veckan var det en teaser, men nu är det riktiga första avsnittet släppt. Det innehåller en intervju med Barbro Lindgren (som ju lånat ut sin boktitel åt oss), prat med Mårten Sandén om att skriva sorg, och boksamtal och tips. Allt som allt, 36 bokiga minuter. Man kan lyssna här eller på alla vanliga poddställen. From nu blir det ett nytt avsnitt varannan torsdag.

Jag och Lisa är på bokmässan just nu för att göra Bladen brinner-relaterade saker. Igår pratade vi med Meg Rosoff och Ulf Stark i Vi Läsers monter, och sen hade vi podd-kickoff en timme på Piratförlagets scen tillsammans med Lilla Piratförlaget och pratade då med Pija Lindenbaum, Emma Adbåge, Alex Gino och Sara Ohlsson om deras nya böcker.

Idag är vi på Kulturrådets Ung scen (A03:22) kl 17-17.20 och berättar vi om varför vi gör podden och vad vi vill med den. Kom och säg hej! (Och om man skulle vilja förvärva en Bladen brinner-tygpåse och stötta podden så kan man haffa oss där.)

Kommentera
21/09 2016
15:13

Svt skrev om en undersökning bland svensklärare på högstadiet. Vad ska de läsa med sina åk 9:or i år?
Jo, en hel radda män som skriver manliga huvudpersoner, och/eller en hel radda ganska gamla titlar.
1) Jag blir så trött.
2) Jag tycker det är skitkonstigt att inte ”Sandor slash Ida” och ”Tusen gånger starkare” ens finns med på listan för de har funnits i klassuppsättningar på i princip varenda högstadieskola jag besökt de senaste åren (på alla mina författarbesök). Funnits och använts!
3) Om man är svensklärare och får lite förändringslusta, då finns det en massa bra alternativ. Det har fortsatt komma ut kvalitativa, intressanta, utmanande och bra ungdomsböcker sen ”Ondskan” publicerades. Läs till exempel mina recensioner här eller snoka upp andra bokbloggare som läser b&u, eller gå till ett biblo och fråga. De är experter.

Det här är topplistan i Svts undersökning:

1. ”Ondskan” (Jan Guillou)
2. ”Möss och människor” (John Steinbeck)
3. ”När hundarna kommer” (Jessica Schiefauer)
4. ”Pojken i randig pyjamas” (John Boyne)
5. ”En komikers uppväxt” (Jonas Gardell)
6. ”I taket lyser stjärnorna” (Johanna Thydell)
7. ”Ett halvt ark papper” (August Strindberg)
8. ”Flyga drake” (Khaled Hosseini)
9. ”En man som heter Ove” (Fredrik Backman)
10. ”Robinson Crusoe” (Daniel Defoe)

10 kommentarer
17/09 2016
9:54

… eller Tiotretton-konceptet sprider sig över världen.

Min bok ”Lite ihop” har blivit översatt till norska, och det är jag jätteglad för till att börja med. NORSKA! Ni vet. Och som en fortsättning på den glädjen fick jag igår dessutom åka till Oslo och medverka på Barnebokfestivalen om ”Litt sammen”. Härliga tider!

img_1960En av mina punkter var ett samtal tillsammans med Kari Sverdrup (”Glassroser”) på biblo Tøyen. Ett biblo med samma specialinriktning som Tiotretton här i Stockholm, fast i Oslo kör de åldersgränsen 10-15.
Så otroooligt snygg inredning med linbanevagnar och lastbilskupéer och allt möjligt, man blev helt kär! Det var som gjort för häng och skapande och läsande, men precis som på Tiotretton fick inte vi vuxna stanna kvar för att hänga (det ville vi hela bunten). Vi blev snällt och vänligt avtackade och sen artigt utkörda när vårt program var klart, haha. Vuxengränsen härskar.
Tøyen finns självklart på insta och fb om man vill se mer.

Nere i Oslo igen unnade jag mig det här skitlyxiga; gick in på stora Norli-bokhandeln, sa att jag gillade tex ”Norsk sokkel”, så vad fanns det för nyheter i samma stil?
En expedit plockade ut allt möjligt och sen gick jag därifrån med fyra böcker (två inbunda nyheter, två äldre pockets) och ett halvt gage fattigare. Det var det värt för Norge! Norska! Norska böcker! Och ja, uppdatering kommer när jag har läst.

Kommentera