Bokhora.se

11/12 2017
9:18

Musikhjälpen drar igång idag! Och därför också den traditionsenliga Bokbloggarhjälpen. Wohoo!

I år har 32 st böcker donerats av förlag och författare. Rekord! Tack till alla er! Bland mycket annat hittar du i år: bästsäljare, Augustpristagare, poeter, brittiska tv-serieskapare och serietecknare.

Samtliga auktioner har utropspris 1 kr på tradera och pengarna går direkt in till Musikhjälpenkontot. Alla böcker skickas ut innan julafton med spårbar frakt så passa på att köpa bokklappar nu när pengarna går till en så god sak som det gör i år: att motarbeta sexhandeln med barn.

Läs mer om årets tema här: sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3946&artikel=6779088

Alla bokauktioner finns här: tradera.com/search?q=bokbloggarhj%C3%A4lpen

Alla bilder får mer än gärna spridas på sociala medier och bloggar. Under varje bokbild finns länk till respektive auktion.


anna-winberg-omslag

anna-winberg-signering

 

Auktionslänk Jungfruöntradera.com/item/341587/297731182/-jungfruon-signerad-av-anna-winberg-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida.

 

anne-liljeroth-omslag

anne-liljeroth-signering

 

Auktionslänk På andra sidan gatan: tradera.com/item/341584/297731609/-pa-andra-sidan-gatan-signerad-av-anne-liljeroth-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida.

 

belgravia-omslag

belgravia-signering

 

Auktionslänk Belgravia: tradera.com/item/341582/297731000/-belgravia-signerad-av-julian-fellowes-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida.

 

caroline-hainer-omslag

caroline-hainer-signering

 

Auktionslänk Inte helt hundra: tradera.com/item/341587/297731595/-inte-helt-hundra-signerad-av-caroline-hainer-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida.

 

darling-river

darling-river-signering

 

Auktionslänk Darling river: tradera.com/item/341586/297731582/-darling-river-signerad-av-sara-stridsberg-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida.

 

elin-unnes-omslag

elin-unnes-signering

 

Auktionslänk Herbariet: tradera.com/item/110305/297731560/-herbariet-signerad-av-elin-unnes-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida.

 

en-riktig-våldtäktsman-omslag

en-riktig-våldtäktsman-signering

 

Auktionslänk En riktig våldtäktsman: tradera.com/item/1126/297731570/-en-riktig-valdtaktsman-signerad-av-katarina-wennstam-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida.

 

esters-rester-omslag

esters-rester-signering4

 

Auktionslänk Jag, Esters rester: tradera.com/item/112710/297731518/-jag-esters-rester-med-signerad-teckning-av-ester-eriksson-bokbloggarhjalpen
Ester Erikssons bok innehåller originalteckning på försättsbladet!
Läs om boken på förlagets hemsida.

 

fatima-bremmer-omslag

fatima-bremmer-signering

 

Auktionslänk Ett jävla solsken: tradera.com/item/341217/297731414/-ett-javla-solsken-signerad-av-fatima-bremmer-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida.

 

finna-sig-omslag

finna-sig-signering

 

Auktionslänk Finna sig: tradera.com/item/341584/297731433/-finna-sig-signerad-av-agnes-lidbeck-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida.

 

flickan-och-skammen-omslag

flickan-och-skammen-signering

 

Auktionslänk Flickan och skammen: tradera.com/item/1126/297731399/-flickan-och-skammen-signerad-av-katarina-wennstam-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida.

 

flickan-och-skulden-omslag

flickan-och-skulden-signering

 

Auktionslänk Flickan och skulden: tradera.com/item/341217/297731414/-ett-javla-solsken-signerad-av-fatima-bremmer-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida.

 

helena-dahlgren-omslag

helena-dahlgren-signering

 

Auktionslänk Orkidépojken: tradera.com/item/341583/297731354/-orkid%C3%A9pojken-signerad-av-helena-dahlgren-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida.

 

isabelle-ståhl-omslag

isabelle-ståhl-signering

 

Auktionslänk Just nu är jag här: tradera.com/item/341586/297731347/-just-nu-ar-jag-har-signerad-av-isabelle-stahl-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida..

 

johan-ehn

johan-signering2

 

Auktionslänk Down under: tradera.com/item/341582/297731341/-down-under-signerad-av-johan-ehn-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida..

 

lycka-omslag

lycka-signering

 

Auktionslänk Lycka och livsstilslögner på landet: tradera.com/item/341587/297731327/-lycka-och-livsstilsslogner-signerad-av-anna-winberg-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida.

 

malin-persson-giolito

malin-persson-signering

 

Auktionslänk Störst av allt: tradera.com/item/341586/297731287/-storst-av-allt-signerad-av-malin-persson-giolito-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida..

 

marcus-stenberg-omslag

jag-har-inte-råd-signering

 

Auktionslänk Jag har inte råd: tradera.com/item/341586/297731280/-jag-har-inte-rad-signerad-av-marcus-stenberg-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida..

 

maria-sveland-omslag

maria-sveland-signering

 

Auktionslänk Hatet: tradera.com/item/341586/297731270/-hatet-signerad-av-maria-sveland-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida..

 

markus-sköld-kalldrag

markus-sköld-signering

 

Auktionslänk Kalldrag: tradera.com/item/341587/297731256/-kalldrag-signerad-av-markus-skold-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida..

 

mats-jonsson-omslag

mats-jonsson-signering1

 

Auktionslänk Nya norrlandtradera.com/item/112710/297731247/-nya-norrland-signerad-tekckning-av-mats-jonsson-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida.
Mats Jonssons bok innehåller originalteckning på försättsbladet!

 

michaela-von-kugelgen

michaela-von-signering

 

Auktionslänk Vad heter ångest på spanska?: tradera.com/item/341584/297731223/-vad-heter-angest-pa-spanska-signerad-av-forfattaren-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida.

 

moa-herngren-omslag

moa-herngren-signering

 

Auktionslänk Tjockdrottningen: tradera.com/item/341587/297731205/-tjockdrottningen-signerad-av-moa-westlund-herngren-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida.

 

män-visar-omslag

män-visar-signering

 

Auktionslänk Män visar kuken för mig: tradera.com/item/1118/297731167/-man-visar-kuken-for-mig-signerad-av-caroline-hainer-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida.

 

niklas-lindroth-omslag

niklas-lindroth-signering

 

Auktionslänk Undertryck: tradera.com/item/341584/297731151/-undertryck-signerad-av-niklas-lindroth-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida.

 

peo-bengtsson-omslag

peo-bengtsson-signering

 

Auktionslänk Min bästa väns frutradera.com/item/341581/297731126/-min-basta-vans-fru-signerad-av-peo-bengtsson-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida..

 

sophie-kinsella-musikhjalpen2017

sophie-kinsella-musikhjalpen2017-signering

 

Auktionslänk Mitt inte så perfekta liv: tradera.com/item/280404/297912149/sophie-kinsella-signerad-bok-med-halsning-fran-bokbloggarhjalpen
Läs om boken på förlagets hemsida.

 

stanna-innan-du-går-omslag

stanna-innan-du-går-signering

 

Auktionslänk Stanna innan du går: tradera.com/item/341581/297731106/-stanna-innan-du-gar-signerad-av-asa-bonelli-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida.

 

svart-kvinna-omslag

svart-kvinna-signering

 

Auktionslänk Svart kvinnatradera.com/item/1118/297731083/-svart-kvinna-signerad-av-fanna-ndow-norrby-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida.

 

vaknätter-omslag

vaknätter-signering

 

Auktionslänk Vaknätter och verklighetskaos i Vasastan: tradera.com/item/341587/297731057/vaknatter-och-verklighetskaos-signerad-av-anna-winberg-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida.

 

vita-tigern-omslag

vita-signering-signering

 

Auktionslänk Vita tigern: tradera.com/item/341584/297731026/-vita-tigern-signerad-av-christin-ljungqvist-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida.

 

slow-fashion-omslag slow-fashion-signering

 

Auktionslänk Slow fashion: tradera.com/item/1124/297730969/-slow-fashion-signerad-av-johanna-nilsson-for-bokbloggarhjalpen-
Läs om boken på förlagets hemsida.

Kommentera
04/12 2017
13:37

Just nu utspelar sig en form av otäck kamp på Pocket Shops facebooksida. De två lägren som kommenterar ser ut ungefär såhär:

De som menar att Katerina Janouchs böcker inte längre säljs på Pocket Shop på grund av hennes åsikter. Denna grupp gör många liknelser med stasi, ddr, nazisternas bokbränningar, fascism osv.

De som menar att Katerina Janouchs böcker visst säljs på Pocket Shop fortfarande, att det inte är en mänsklig rättighet att alla boklådor ska sälja en författares böcker samt att företag själva måste få välja vilka böcker säljer.

Ett lika delar märkligt som otäckt fenomen som jag bara sett på den amerikanska bokmarknaden tidigare går nu att bevittna (för första gången?) i den svenska bokbranschen på deras facebooksida: det politiska kundomdömet.

De flesta sajter som säljer något eller gör reklam för något har möjligt för kunder att interagera med företaget ifråga. Ofta går det att betygsätta restauranger och caféer på facebook och google. Ofta blir man uppmanad att göra det av små skyltar vid kassaapparater. När det gäller böcker och film går det att recensera eller ge en betygssiffra efter att en läst boken eller sett filmen. Gillar man boken ger man ett högt betyg, gillar man den inte ger man ett lägre betyg, ganska enkelt. Eller?

Denna funktion används allt oftare som ett politiskt diskussionsforum och får en att ställa frågan: kan en bok vars innehåll man inte håller med om fortfarande få ett högt betyg? Jag har alltid tyckt det varit självklart. När jag var med i juryn för Sveriges Radios romanpris var jag otroligt förvånad över hur vissa av de andra i juryn tyckte att Eija Hetekivi Olssons  ”Ingenbarnsland” var en dålig bok eftersom de inte tyckte Miira var en sympatisk huvudperson. Hon ägnade sig åt skadegörelse och var allmänt stökig och jobbig tyckte en del. Själv tyckte jag hon var cool men mitt motargument var inte främst att försvara de olika ”jobbiga” egenskaper hon hade (som ju faktiskt var väldigt befriande att läsa om, hon känns som en superhjälte på många sätt i mina ögon) utan att fråga vad det är för absurd idé att litteratur ska vara uppbygglig. Det kändes som en otroligt bakåtsträvande diskussion att inte kunna hylla en otroligt välskriven bok bara för att man inte tyckte om huvudkaraktären. En karaktär som gör en så arg som vissa blev av henne måste ju snarare vara otroligt välskriven.

När jag själv jobbade på just Pocket Shop fick jag ofta höra folk som klagade på Ester Nilsson i Lena Anderssons ”Egenmäktigt förfarande”. Det var oftast män som tyckte att boken var dålig eftersom huvudkaraktären var så ”jobbig”, ”klängig”, ”galen” etc.

När det gäller facklitteratur blir det ännu svårare för folk att separera sina omdömen om verken från åsikterna de själva har. Jag har hört ett flertal gånger i True Crime-poddar om hur människor som inte tycker man ska ”rota” i gamla utredningar av brottsfall som ger underbetyg på böcker på Amazon som skriver om dessa brott. Ibland kan en bok anses svartmåla en stad eller stadsdel eftersom den uppmärksammar ett brott som skett där. Det är alltså inte bokens kvalitet utan dess existens man betygsätter. Och det finns ingen funktion som garanterar att den som ger ett lågt betyg faktiskt läst boken ifråga eller ens köpt den på Amazon (åtminstone det senare skulle kunna gå att lösa tekniskt).

hrc

Det allra mest tydliga exempel på det politiska kundomdömet hittar vi när det gäller Hillary Clintons senaste bok ”What happened”. Där plockade Amazon bort hundratals betyg eftersom de bröt mot riktlinjerna och att de ansåg att det var omöjligt att så många sträckläst boken samma natt den gavs ut och att just dessa som läste ut den på rekordhastighet också var de som hade starkast åsikter om den. The Guardian skrev en sammanfattning som också länkar vidare i ämnet under rubriken ”How Amazon reviews became the new battlefield of US politics”. I korthet menade Amazon att man hade recenserat personen/politiken, inte själva boken. Detta gäller även böcker som märkligt nog också är kritiska mot Hillary Clinton, t.ex. reportaget ”HRC” som är beskrivande av valprocessen, bra saker hon gjort och dåliga saker hon gjort men bara för att Clinton är på omslaget får boken dåliga betyg med motiveringar kring sakfrågor i hennes valkampanj.

På samma sätt recenseras nu Pocket Shop av de två läger som nämnts ovan. Betygen 1 och 5 är de som använts flitigast sen igår kväll. Även om det nu är ett företag som säljer böcker som recenseras så känns det lite oroväckande att vi kanske kommer hamna i det läget där vi kommer börja prata om litteratur på det här ytliga sättet som i amazons recensionsfält – det här ämnet gillar jag inte alltså ger jag det en etta. När jag snabbt kollar igenom de olika betyggsajterna som finns på jakt efter Janouchs böcker hittar jag inga recensioner baserade på att man tycker Janouchs åsikter är dåliga. Det här ”röstandet” på boknivå verkar inte förekomma alls bland de som inte håller med Janouch, men de som hejar på Janouchs åsikter verkar nu ha gett sig på de som säljer hennes böcker (för de finns fortfarande i butiker).

Det enda som gör mig glad i allt detta är att de positiva omdömen som Pocket Shop nu får, i ett försök att inte låta de otroligt överdrivna anklagelserna mot dem stå oemotsagda, är att ”motrecensionerna” med betyget 5 inte handlar om var man står politiskt utan om den faktiska verksamheten, de boktips de fått av personalen och servicen de fått. Jag hoppas verkligen att personalen slipper bli utsatta för utskällningar och kränkningar idag på sina jobb. Jag hejar på er!

PS. Jag är säkert partisk i den här frågan men exakt hur får den som är intresserad av det avgöra: Jag har jobbat i 3 år på Pocket Shop och blivit avskedad pga arbetsbrist. Den imprint som ger ut min egen bok ägs av ett förlag som gett ut två av Janouchs böcker.

5 kommentarer
26/11 2017
21:24

Jag hade en idé om att jag skulle skriva på Bokhora i prick tio år. Inte från början, men när tioårsjubileet närmade sig.

Ändå fortsatte jag i nästan ett och ett halvt år till, men nu är det hej då härifrån. När Johanna.L hoppade, tyckte jag att det var dags för mig att göra det också.

Jag har läst massor av böcker som jag förmodligen aldrig skulle ha läst utan Bokhora. Träffat och intervjuat författare. Haft en podcast. Haft en releasefest. Varit på Bokmässan. Debatterats. Nominerats till och vunnit priser. Blivit avritad. Lärt känna massa genomtrevliga typer. Och de genomtrevliga typernas bekanta.

Tack för allt det och ännu mer! Lycka till Jeanette, Johanna och Marcus! Det ska bli spännande att se vad ni hittar på med Bokhora i detta decennium.

12 kommentarer
23/11 2017
18:55

Från och med idag är jag färdig här på Bokhora. Det har varit så enooormt kul med alla boksamtal alla dessa år, så tusen tusen tusen tack för respons, läsning, lästips, nya vänner och nya uppdrag, och ja, precis hela rubbet! Ett nytt liv kan man säga. Vi väntade oss verkligen ingenting när vi drog igång för elva år sen (”Hur många vill läsa en blogg om böcker? Kanske tio pers?”), så det mesta med Bokhora har varit en härlig bonus.

Jag har ju en podd, Bladen brinner, och framöver finns jag framförallt där eller på insta @bladenbrinnerpodcast.
Vi ses och hörs! TACK!

(PS. ”Ny” mejl är johanna@bladenbrinner.se.)

12 kommentarer
20/11 2017
19:30

member-of-the-family-1509397103

Det är intressant på ett skrämmande sätt hur det fortfarande, så långt efter Katarina Wennstams böcker, fortfarande pratas om de ”riktiga” övergreppen, de ”riktiga” svinen osv. Allt enligt den konstiga logik som Wennstam visade i sin bok ”En riktig våldtäktsman” – inte ens de som dömts för våldtäkt såg sig som våldtäktsmän när de intervjuades av henne. Att det ständigt reproduceras bilder av ont och gott gör det svårt för människor att se att helt vanliga människor kan begå övergrepp trots att de har massor av bra egenskaper som vän, make, kollega. Det är så lätt att titta på en sån som Charles Manson och tänka att man själv måste vara god eftersom man inte är som han där, han vars ondska man tycker sig kunna se i ögonen.

Det slår mig när jag läser kända och okända mäns reaktioner på #metoo och jämför med Dianne Lakes sprillans nya biografi att den här synen inte bara är idiotisk utan även farlig på ett väldigt konkret sätt:

cv121969_1Många som känner till Charles Manson har säkert sett det berömda omslagsfotot till LIFE. Omslagsbilden är hans ”mugshot” från ett tidigare gripande, alltså inte från det gripande som satte honom i fängelse på livstid.

När polisen grep honom och hans ”familj” vid det tillfället fanns Dianne Lake med, hon kunde inte legitimera sig och var minderårig vid tillfället. Ändå släpptes hon iväg med Manson som hade begått övergrepp mot henne redan när hon var 14.

Lake berättar också om hur de kunde klara sig utan jobb. Manson såg till att byta till sig mat, husrum osv. med hjälp av sexuella tjänster som han övertalade kvinnorna i familjen att utföra på män de träffade. Många hade sett detta. Ingen hade sagt ifrån på något sätt eller kontaktat polis.

 

Det är så lätt att beskriva Manson som en galen sektledare men det liv han levde möjliggjordes av att både manliga poliser såg mellan fingrarna och att ”helt vanliga män” utnyttjade kvinnorna i kretsen runtom honom från början fram till morden. Det handlar inte om att förminska det hemska som Charles Manson stod för utan snarare att se hur hans och familjens vardag såg ut och att ingen satte stopp för beteendet han hade trots att det gavs många chanser för väldigt många män.

Lake drar också paralleller till den mörka gränslösheten som fanns bortom flower powern under hippie-eran som hennes föräldrar själva blev en del av.

Jag tycker Lakes bok dessutom är väldigt bra eftersom hon verkligen beskriver den historiska kontext som Mansonfamiljen kom till i. Hur det inte alls var ovanligt med en manlig guru och den här typen av mindre familjer som omgav gurun. Hon beskriver också sitt eget liv innan Manson på ett sätt som gör att jag kan förstå hur hon hamnade där hon sen hamnade. Ofta är true crime-genren väldigt frossande och spekulerande kring motiv och psykologi men jag tycker verkligen Lake lyckas göra något annat. Att hon själv läser ljudboken gör det extra bra, jag gillade hennes strikt redovisande sätt att läsa. Alltid en välkommen bonus!

Kommentera
20/11 2017
16:43

De två senaste dagarna har jag gått omkring och längtat efter att få läsa vidare i Sonja Ahlfors och Joanna Wingrens ”Någon hatar oss igen” (snygg grafik Johan Isaksson!), som är ett hopkok av de två vännerna/skådespelarna/konstnärernas online-diskussioner. Det låter kanske ungefär lika intressant som att kolla på halvbekantas semesterbilder, men är så mycket bättre. Boken är sig själv, men för att ni ska en referens tänker jag Nanna Johansson, Liv Strömquist, Jan Stenmark och kanske pyttelite Johannes Ekholms ”Kärlek liksom”.

IMG_0406

Ahlfors och Wingren pratar det de flesta av oss diskuterar med nära vänner på sociala medier, kärlek, ångest, feminism, familj, jobb, vardag, politik och sex. Finast är ändå vänskapen, så ärlig och rak och peppande och kärleksfull. Jag tänker på mina väninnor och vilken jäkla kraft systerskapet har.

IMG_0407
Alla utomstående namn är noggrant överstrukna, kommer hela tiden på mig själv med att försöka räkna ut vem det är de snackar om, men kommer inte på ett enda namn. Bra så.

Kommentera
15/11 2017
20:28

Det här är gnällbloggen med Johanna K. Jag hade precis blivit kvitt förkylningen när jag ramlade och slog i bakhuvudet i en stentrappa. Det stör läsningen litegrann. Jag blir väldigt trött av de där jättesmå bokstäverna.

Jag är med i Go’kvälls bokcirkel och läser Tove Alsterdals ”I tystnaden begravd”. Den finns på Facebook om man vill delta. Jag har aldrig tidigare varit med om en så aktiv bokcirkel på nätet. Och jag skulle förmodligen aldrig ha läst boken om det inte vore för cirkeln. Min lilla läskondition, dig vårdar jag.

Sen köpte jag en bok.

Kommentera
11/11 2017
20:47

Jag är otroligt svag för tonsatta dikter när det görs bra och har tidigare skrivit om Annica Blennerheds Dorothy Parker-skiva som jag tycker är fantastisk. Blev därför både glad och förskräckt när jag såg att det släpptes en ny singel med tonsatt Karin Boye-dikt. Tonsatta dikter kan verkligen kännas platta, kanske är det för att när en kan texterna och redan har en relation till dem så är det ofta en konstig upplevelse att höra dem tonsatta om det inte är väldigt bra direkt. Text och musik går inte alltid ihop. Det är lite som att se en person som en bara hört i en podd eller på radio, det stämmer nästan aldrig överens med bilden i ens eget huvud. Eller som när ens favoritbok filmatiserats, det kan nästan bara bli fel.

Men då och då träffar musiker rätt i denna riskfyllda genre och jag tycker att Menke träffar otroligt rätt i sin tonsättning av Karin Boyes första dikt i debutsamlingen med samma namn från 1922. Det var länge sen jag kände att någon tonsättning var lika bra i allmänhet, och av Boyes texter i synnerhet.

Lena Nymans tolkningar på skivan ”Evighet” från 1976 är väldigt fina, visaktigt och ibland jazzigt melankoliska. Jag hittade hennes skiva på loppis en gång och lyssnade ofta på den om kvällarna förut så Boye är väldigt förknippad med Nymans röst för mig. En del elgitarrsekvilibrism på den skivan är lite jobbig, jag tycker t.ex. att ”Ja visst gör det ont” är bättre live när den är avskalad men spåret ”Evighet” på skivan har vissa Lou Reedska Transformer-kvalitéer så jag förlåter musikerna där.

Sofie Livebrant är en annan Boyetolkare jag uppskattar (som dessutom gjort skivor inspirerade av Emily Dickinson och Jeanette Winterson). Livebrant såg jag live på en Finlandsfärja av alla ställen och köpte hennes skiva ”Några Karin” som har en hedersplats bland mina skivor. Hon spelade in ”Moln” till den skivan. Hennes är en somrig version med fraseringar som för mina tankar till Lisa Ekdahl. Jag är alldeles för depressivt lagd för att kunna uppskatta den typen av musik och känner inte alls igen ”min” Boye i den musiken. Däremot är Livebrants ”Tillägnan nr. 9″ och ”Önskan” mer lämpliga för oss melankolipuritaner, de kan jag ha på repeat länge.

Menke behöver därför inte slåss i mitt hjärta mot någon annan tonsättning av just ”Moln” även om hon konkurrerar mot starka Boyetolkare. Jag är alldeles för okunnig när det gäller musik för att kunna beskriva den så jag uppmanar till lyssning direkt. Men ska jag ändå försöka: den känns pampig som ett dramatiskt norrsken och bräcklig som den första isen som just nu lagt sig över sjön där jag bor. Eller varför inte stora moln som en kraftig vind drar med sig över en havshorisont.

Noggranna studier visar även att den är optimal att lyssna på sent om kvällen i bilen på väg genom en tät, frostigt vit skog i Norrbotten. Den låter inte riktigt som något annat jag lyssnat på. Kanske tänker jag mest på Björks ”Vespertine”-skiva blandat med låten som Lykke Li gjorde ihop med David Lynch härom året. Inte för att de låter likadant men för att de låter mer som ett ljudlandskap jag vill besöka mer än bara en låt jag gillar att lyssna på.

Jag har ingen aning om vad som krävs för att en låt ska bli en hit dessa dagar men kommer faktiskt bli arg om denna inte blir uppmärksammad och lyssnad på av fler än de närmast sörjande Boyefansen. En hel EP är planerad och är resten av låtarna så här bra kommer jag tjata mycket om Menke under den här hösten!

Länkar: Menke på spotify, Lena Nymans ”Ja visst gör det ont” i liveversion på youtube, Sofie Livebrants ”Några Karin” på spotify,

2 kommentarer
08/11 2017
17:02

Fast jag tycker det är dumt så ställer jag ofta frågan när jag pratar böcker med någon: vad handlar den om? Jag kan störa mig oändligt mycket på den medialogik som finns där det ständigt måste hittas en ”vinkel” för att det ska vara aktuellt att skriva om en bok. Det måste vara ett ”drabbande ämne” typ: hon var nynazist och hoppade av, han skriver om sitt självmordsförsök osv.

Jag har själv skrivit en bok som det är lätt att göra en ”vinkel” på, så det kommer inte från bitterhet att jag klagar på detta, snarare skam över att jag spelar med i det sättet att få uppmärksamhet. Det känns som att varje gång jag gör det så är jag med och gör det lite svårare för författare som inte har en enkel vinkel att skriva en sloganaktig säljtext kring.

Därför är det fint att få lyfta fram den här boken. Om vi hade sysslat med sifferbetyg på bokhora hade jag gett den fem av fem möjliga. Det finns verkligen inget dåligt med den här boken. Förutom möjligen att den inte går att säljpitcha på ett enkelt sätt. Det är en bok om en skilsmässa, om att få barn, om känslor. Allt jag komma på att skriva om ”handlingen” säger i det här fallet extremt lite om boken. När jag gick konstskola var det trendigt att säga att konstnärer ”undersöker” saker med sina verk. Oftast kändes det väldigt högtravande men i det här fallet känns det som det bästa ordet. Isaktstuen undersöker verkligen krisens allra innersta vardag, den där som bara pågår och pågår och som inte har en lösning. Som bara bygger på och bygger på och aldrig hittar ett utlopp. Den som nedvärderas av omvärldens tusentals råd och åsikter. Den kris som inte är unik på något sätt i sina yttre objektiva detaljer men som inte blir mindre obehagligt panikartad för den sakens skull.

Att tiden innan skilsmässan inte skildras särskilt mycket brukar i vanliga fall göra att jag får svårare att förstå och känna med en karaktär i kris. Här tycker jag det är en stor styrka eftersom den försätter mig i samma tvivel som omvärlden känner. Eller för att vara helt ärlig, det är mest huvudkaraktären Karens mamma som framför åsikten att skilsmässan är ett misslyckade och skadligt för barnet och för Karen själv. Jag kommer på mig själv med att sitta och tänka: ”men gå tillbaka till honom, det är väl inte värre än det här!?”. Därefter ångrar jag mig direkt. Det är så otroligt förminskande tanke att tänka men det är skickligt gjort av Isakstuen att få mig att känna det tvivel som Karen själv känner: det ser så lätt ut att bara gå tillbaka. Men inga uppbrott är enkla så uppbrottet är i sig ett bevis på att det måste varit nödvändigt även om jag som läsare inte får många ledtrådar. Precis så som det ofta är med andras liv. Vi har aldrig hela bilden. Lätt att säga, lätt att glömma.

Det här är dock inte en bok för dig som nödvändigtvis har ett stort litterärt intresse för skilsmässor utan snarare för dig som älskar begåvat formulerad melankoli i korta stycken.

Sa jag att det är extremt skickligt gjort? Det tål att sägas många gånger. Vanligheten och katastrofen är grannar. Julpysslet, att åka till stranden, att dricka ett glas vin – allt är laddat med katastrof nu. All världens normer drar in över Karens liv som en tyst tornado. Julfirandet och födelsedagarna. Allt är fyllt av skuld av dåligt samvete som det inte går att vifta bort hur mycket hon än ser igenom det, fastän julafton bara är en dag som alla andra.

Det finns hundra citat jag skulle vilja återge ur den här boken. Varje sida är formgiven på ett så vackert sätt som passar perfekt med textens ton och innehåller minst ett par formuleringar värda att skriva upp, minnas och gå tillbaka till. Enbart mycket stark självdisciplin har hållit mig från att inte lägga upp bilder av bokens samtliga sidor på min instagram.

2 kommentarer
03/11 2017
11:30

Först jobbade jag i en servicebutik. Jag sålde livsmedel, tobak, porrtidningar, hyrde ut film och gjorde farmarbiff med mos (moset lagade jag i en hink, med pulver, i en micro: godaste moset på den här sidan Alströmer). När jag pluggade till lärare jobbade jag på ett demensboende. Med X som sedermera vann Let’s Dance.

Jag jobbade där tre somrar och någon jul. Jag hjälpte äldre människor att tvätta sig på morgonen. Jag serverade mat. Jag hjälpte dem till sängs på kvällen. Vi tittade på Allsång på Skansen. Ibland får jag en känsla därifrån. Ett kök i en bostadsannons kan se ut som köket på demensboendet. Vi brukade klappa varandra på händerna. Som en gest av ömhet, som ett trygghetsskapande. Jag minns allas händer som mjuka. Jag minns fortfarande känslan av en väldigt len hand.

Jag tänkte naturligtvis oavbrutet på demensboendet när jag läste Mats Strandbergs ”Hemmet”. Man behöver inte ha arbetat på ett äldreboende för att läsa ”Hemmet”. Jag hade tyckt att ”Hemmet” var rent av jävligt obehaglig om jag hade en närstående på ett äldreboende.

I ”Hemmet” är det Joel som är tillbaka i den småstad där han växte upp. Hans mamma är för dement för att bo hemma och Joel ska hjälpa henne att flytta in på ett hem. På hemmet jobbar Nina. Joel och Nina var bästa vänner för tjugo år sedan. De drömde om en värld utanför småstaden men de skildes åt.

På demensboendet börjar Joels mamma att uppföra sig läskigt. Hon är hotfull mot personalen. Många av de boende pratar om en person som har kommit till hemmet och då är det inte Joels mamma som de pratar om. Nätterna är värst. Några vårdtagare stryker med.

”Hemmet” är väldigt spännande, en riktig bladvändare, men så värst otäck tycker jag inte att den är. Kanske tror jag inte riktigt på spöken och demoner. Jag tycker att Mats Strandbergs riktiga styrka är tecknandet av småstadsmänniskor. Kanske är det lite för många olika personer i ”Hemmet” för att jag ska bry mig om någon mer än Nina. (Joels bror förresten. Jag har startat en hatgrupp på Facebook mot honom.)

”Hemmet” är en perfekt trapets i en lässvacka. Skjuts ut i läslusten bara!

(Så länge som du inte får en Katlaförkylning och somnar klockan åtta i en månad direkt efteråt bara).

1 kommentar