Bokhora.se

24/10 2014
13:27

Så, nu har Roy Andersson gått ut med att det är han som ”är” Hugo Rask i Lena Anderssons succéroman.

Så slipper vi spekulera i det något mer.

1 kommentar
23/10 2014
7:42

9789127137646

Det börjar så himla bra. Som en saga. Perfekt avvägt. Lagom trollskt, men förtrollande. Om en tjärn som är bottenlös. Skyddad av skogen. Som har uppfostrat en björn. Jag tyckte mycket prologen i ”Glupahungern”.

Sedan får vi lära känna en familj långt vid Luleälven. Det är fortfarande fascinerande, men magin från prologen finns inte där, när realismen ska få utrymme. Det är storebröderna och småsystrarna och en sen kväll följer pappan med Sup-Linus (”Glupahungerns” Krösamaja) och han dör den natten. Lilla Ingrid blir aldrig mer densamma.

Vi får följa Ingrid när hon växer upp till en framgångsrik trädgårdsmästare och får en egen dotter. Och dotterdotter. Någonstans under Ingrids uppväxt tappar jag bort det trollska och då förlorar jag även intresset för historien.

Andrea Lundgrens språk är vindlande och vackert, men effektivt. ”Glupahungern” är inte längre än 237 sidor. Men jag längtar till tjärnen. Jag vill veta mer om den. Och om björnen. Jag har verkligen inte vuxit upp från sagorna ännu och det finns ingenting som gör mig gladare än en riktigt välberättad modern sådan. Jag önskar att ”Glupahungern” hade behållt ännu mer av sagotonen från prologen genom resten av berättelsen. Andrea Lundgren blir jag dock nyfiken på. Hennes debut heter ”I tunga vintrars mage” och jag borde kanske läsa den.

1 kommentar
22/10 2014
19:42

Två bokrelaterade aktiviteter:

1. Berättarföreställningen ”Sara, Sara, Sara!” om Sara Lidman med manus av America Vera-Zavala.

”Sara, Sara, Sara!” är en berättarföreställning där ord blir kropp. Pjäsen är nyskriven för Västerbottensteatern och tecknar en mångfacetterad bild av författaren Sara Lidman. Pjäsen gestaltar Sara i flera omvälvande skeden i hennes liv och belyser denna författare med ett nytt ljus. Episoderna vävs samman i en drömsk logik och levandegör Sara Lidman i oss. Ensemblen har valt en berättarform i frontlinjen mot framtidens teater där ord, kropp och musik möts i ett scenografiskt förhöjt rum som sträcker sig bortom realismen.

Västerbottensteaterns uppsättning kan du se i bland annat Umeå och Åmsele. Läs mer här.

Tips från signaturen Helena.

2. I andra änden av landet kan du kolla på utställningen ”Blood Mountatin” av Liv Strömquist. Från och med söndag till 1/2 2015 på Landskrona Museum. Utställningen baseras på ett kapitel i boken ”Kunskapens frukt”.

Liv Strömquist väckte stor uppmärksamhet 2013 när hon som sommarpratare i P1:s ”Sommar” ägnade hela programmet åt ämnet mens och de tabun och fördommar som funnits och fortfarande finns kring den. Det 40 sidor långa kapitlet Blood Mountain i Kunskapens frukt är sommarpratet i serieversion.

– Utställningen är en mer grafisk version av serien, med stora printar och så, berättar Liv Strömquist. Också är det en del material från mina äldre serier.

Citat härifrån. Läs mer här.

Kommentera
22/10 2014
16:24

Tyckte den här var lite rolig apropå nomineringarna till Augustpriset:

Edenborg berättar sanningen bakom det utsträckta långfingret.

Det är onekligen intressant att se hur media jobbar på att hitta vinklar emellanåt. Det hade ju också – utan att vara en hyllning till någon enda gud – kunnat vara så att hans finger hamnat så av en slump. Den som har varit med på en fotografering vet hur många bilder som tas och vilka lustiga miner, gester och rörelser som kan fångas på bild helt av misstag.

Nu var det inget misstag utan alldeles avsiktligt och med en fin motivering till varför tycker jag.

Kommentera
22/10 2014
12:23

Adam_finalSå kommer nu ”Adam” av Ariel Schrag som är ett tips från Emily Goulds twitter. En bok ganska långt utanför min vanliga värld.

Adam är en 17-åring som bor i Kalifornien men tillbringar sommarlovet hos sin storasyster i New York. Hon pluggar på college där och under sommaren ska hon hyra en lägenhet i Brooklyn tillsammans med två andra. Adam får kampera i en pytteliten skrubb i den lägenheten.
Storasyrran är lesbisk och rätt involverad i New Yorks hbtq-scen, så hon drar med sig Adam på diverse fester och demonstrationer. På en av festerna träffar han sin drömtjej. Rödhårig, skitsnygg, skitrolig att prata med. Fast den här tjejen är några år äldre än honom och hon fattar inte hur ung han är, för det första. För det andra tror hon, på grund av sammanhanget de träffas i, att han är en tjej som håller på att operera om sig till kille. En transperson. Gillian, den snygga tjejen, är själv lesbisk och säger att hon aldrig skulle kunna vara tillsammans med en cis-kille. Adam kommer sig inte för att säga sanningen direkt den kvällen, och sen blir han för kär i Gillian. Han vill bara vara med henne, och då är det kanske värt att låtsas vara trans? Han vet ingenting om såna, men han läser på och får en massa kunskaper om top och bottom operationer, hormoner, hjälpmedel, med mera, med mera.

Å ena sidan är det här en helt vanlig och bra coming of age-roman om den första kärleken. Man träffar någon, går igenom diverse, mognar, får en ny blick på sig själv och världen. Å andra sidan är det tack vara hbtq-temat en ganska annorlunda coming of age. För mig i alla fall, en person med klart begränsad kännedom om könsbyten.
Ibland tycker jag boken blir väl insnöad och lite tröttsam och det beror mycket på den militanta storasyrran. Så extremt självupptaget New York-subkultursliv, just så som många subkulturer blir – fast förmodligen ännu mer i New York. Men varje gång jag börjar lessna eller sucka över självupptagenheten kommer Adams kommentar eller tanke, typ att ens lesbiskhet kanske inte bara sitter i att kunna ha massa piercingar no matter what, i alla fall inte om de piercingarna hindrar en från att få jobb och kunna betala hyran. Och så vidare. Det blir en bra balans, och jag tycker ”Adam” är bra bok. En helt vanlig kärlekshistoria, fast med flera ganska ovanliga komponenter.

Den finns på Stockholms biblo.

 

Kommentera
20/10 2014
21:22

I år har jag (i egenskap av verksam svensklärare) varit med i Lilla Augustprisets jury och valt ut de sex finalisterna. Det kändes som en enorm ära att överhuvudtaget bli tillfrågad. Ni kan läsa lite mer om vilka andra som ingick i juryn här.

Här är några svenska författare som har vunnit Lilla Augustpriset: Amanda Svensson, Moa-Lina Croall, Lyra Ekström Lindbäck, Viktor Andersson och Ester Roxberg (de tre första har dessutom varit nominerade till ”stora” Augustpriset).

Jag läste 20 mycket välskrivna berättelser (en lektör valde ut dem bland alla inskickade bidrag) och det var så himla kul att få diskutera bidragen med de andra i juryn. Det ska bli väldigt spännande att få träffa finalisterna vid Augustgalan i november. Läs gärna vår juryordförande Erik Titussons tankar om årets bidrag här.

Vinnaren utses genom att juryns röster vägs samman med den publika omröstningen. Vinnaren avslöjas och mottar sitt pris på den stora Augustgalan den 24 november. Om du vill läsa de sex finalisterna och vara med och rösta klickar du här. Röstningen stänger 16 november.

3 kommentarer
20/10 2014
14:55

Nomineringarna ute!

Skönlitt:
Ma, Ida Börjel, Albert Bonniers förlag
Alkemistens dotter, Carl-Michael Edenborg, Natur & Kultur
Ett så starkt ljus, Lyra Ekström Lindbäck, Modernista
Liv till varje pris, Kristina Sandberg, Norstedts
De utvalda, Steve Sem-Sandberg, Albert Bonniers förlag
Beckomberga. Ode till min familj, Sara Stridsberg, Albert Bonniers förlag

Fakta:
Popmusik rimmar på politik,
Anna Charlotta Gunnarsson, Atlas
Vid tidens ände. Om stormaktstidens vidunderliga drömvärld och en profet vid dess yttersta rand, Håkan Håkansson, Makadam förlag
Naturlära, Lars Lerin, Albert Bonniers förlag
Plundrarna. Hur nazisterna stal Europas konstskatter, Anders Rydell, Ordfront förlag
Doktor Nasser har ingen bil. Kairo i omvälvningens tid, Tina Thunander, Leopard förlag
Erik och Margot. En kärlekshistoria, Per Wästberg, Wahlström & Widstrand

Barn/ungdom:
Jag blir en bubbla som blir ett monster som blir ett barn,
Malin Axelsson, Klara Persson, Urax
Nu leker vi den fula ankungen, Barbro Lindgren, Eva Lindström, Rabén & Sjögren
Vi är vänner, Eva Lindström, Alfabeta bokförlag
Tilly som trodde att…, Eva Staaf, Emma Adbåge, Rabén & Sjögren
Vi springer, Joar Tiberg, Sara Lundberg, Rabén & Sjögren
Mördarens apa, Jakob Wegelius, Bonnier Carlsen

Vad tycker ni? Jag har ett par titlar hemma och ett par även lästa, ska återkomma med åtminstone en recce inom snar framtid. Men det känns som att det blir svårt att sia om någon vinnare i någon klass i år.

2 kommentarer
20/10 2014
7:00

IMG_1672Min deckarfavorit Åsa Larsson goes 9-12, och jag läser såklart nya serien ”Pax” direkt. Den är hittills planerad i 10 delar, och nu har de första två släppts.
Huvudpersoner är två bröder som pga alkoholiserad mamma nyligen flyttat in hos fosterföräldrar i Mariefred. Och i Mariefred blir det magi och action så det står härliga till.
Jag tycker ”Pax”-starten är väldigt spännande och mycket svår att lägga ifrån sig när man börjat läsa. Ren och skär cliffhangerbonanza!

Åsa Larsson har samarbetat med en medförfattare, Ingela Korsell, och en illustratör, Henrik Jonsson, och jag hade lite farhågor kring det. Tänk om det skulle bli för utslätat och inte så Åsa Larsson-skt? Men icket, jag blir nöjd. Fina personteckningar, bra dialoger, bra ton, allt det jag gillar hos henne. En hel del hundar i ”Pax” också!

Fast en sak undrar jag, VAR är brudarna? Det är verkligen extremt mycket killar i de här böckerna. Huvudpersonerna är killar och de andra i deras klasser som det handlar lite om är också det. Bara killar, killar, killar vart man än ser. Kommer det några brudar någon gång, eller har man fallit i den skittråkiga tanketråden att om killar ska vilja läsa så måste det handla om killar?

7 kommentarer
19/10 2014
8:46

Hoff! Tur man mellanlandade i Stockholmshemmet en sväng, för här låg det inköpta och olästa böcker och drällde. T ex Anders Rydells Plundrarna” som känns himla superspännande. Och så är det pocket, vilket är bra för nu är väskorna tunga från Londonresan vi precis varit på och vi flyger Norwegian sista biten upp till norr så då vet man ju hur det är med sånt. Viktgränser etc.

Förresten apropå pocket och flyg – blev helt jätteglad när jag såg min och makens fina pocketbebis i utrikesterminalen på Arlanda. Med flott nyhetsskylt och allt, plus utrymme som tyder på att det också sålts ett eller annat ex. Kul ju! Och fin granne. Vi är ju Team Hillary sen tidigare.

pocketbebis

 

 

Kommentera
18/10 2014
10:13

När man ganska oförhappandes råkar hitta en bok som man läser på vinst och förlust utan större förväntningar eller kunskaper om innehållet, som tex Anna Schultzes romaner, eller Trude Marsteins, eller nu senast ”Gräset är mörkare på andra sidan” av Kaj Korkea-aho som jag hittade hos Peppe. Och så gillar man den boken jättemycket. Woohoo! Och sen finns det fler böcker av samma författare så man kan gotta sig åt att plöja en backlist. Ännu mer woohoo!

Av den här trojkan är Kaj Korkea-aho den som hunnit skriva minst romaner hittills, men nu har jag i alla fall raskt lånat hans debut ”Se till mig som liten är” på bibblan. Helgläsning, nu kör vi.

2 kommentarer