Bokåret 2007

Det börjar väl bli dags att bestämma vad som varit finemang och mindre finemang under året som gått (jag älskar bokslut och jag älskar listor och jag älskar att gräva i mitt förflutna). Konsulterar min facebookapp och ser att några pärlor har jag hunnit med i år (några av böckerna är visserligen utkomna 2006 eller tidigare, men jag läste dem under 2007):

”Extremely loud…”
Extraordinära Oscar har orsakat omläsningar många till antalet.

”Den motvilliga resenären”
För igenkänningen, språket, den vackra författarinnan.

”Drömfakulteten”
Ja, så mycket älskade jag att jag köpte två exemplar. Det är så genialiskt och språkrikt.

”Vi måste prata om Kevin”
Om det ofattbara, och hur skrämmande samhällsutvecklingen egentligen är.

”Bryta om”
Vad gör vi mot våra barn? Mkt tagen efteråt. Många diskussioner. Bra!

Sedan har jag hunnit med några mindre roliga historier också, förstås:

”He is just not that into you”
Varför oh varför köper jag och läser amerikanskt självhjälpscrap som bara handlar om att få ring på finger? (när jag dessutom har mitt på det torra?)

”The Game”
Varför oh varför köper (och praktiserar) världens män denna skit som bara handlar om att få damer i säng?

”Väntar på H”
Noll känsla för Ritts besatthet av sin före detta kärlek (jag har vanligtvis inga som helst problem med ämnet).

”9½ månad”
Jag kanske inte borde ha gjort den som ljudbok, men nu är det försent. Det var inte tillräckligt roligt tyvärr.

”Chockvågor”
Motivering överflödig.

Min största besvikelse från bokåret 2007 var Sisela Lindbloms ”De Skamlösa”. Boken var inte så dålig att den platsade på min sämstalista, det är snarare så att jag fullkomligen tokälskar ”Lisa för själen”, (den kan mycket väl hamna topp 10 i kategorin svenska romaner för min del) och jag hade väntat mig så mycket mer från Siselas penna, helst med allt det där fuzzet runtomkring.

Kanske är det så, att en av de bästa läsningarna har jag framför mig, men i sådana fall får jag väl anledning att återkomma.