”Half of a yellow sun” – Chimamanda Ngozi Adichie

Vad tänker ni på när ni hör Biafra? För mig är det ”Biafra-barn”, dvs svår svält, någon gång för länge sen, i ett land jag inte hade en aning om var det låg, förutom i Afrika. Den här boken, Half of a yellow sun, handlar om Biafra och dess historia. Biafra ville bryta sig ut ur Nigeria och bli självständiga. Mellan 1967 – 70 var det inbördeskrig. Resultatet blev att Nigeria vann, och uppemot en miljon i Biafra dog av svält och krig på vägen.

Jag älskar kombinationen historia och stark berättelse i Giftträdets bibel (som handlar om Kongo), och när jag läste om Half of… så tänkte jag förhoppningsfullt att jag hade hittat en ny sån. Ännu mer förhoppning eftersom den vann Orange Broadband Prize for Fiction* i år. Yes! Berättelsen kretsar kring tre väldigt olika personer. Olanna, en svart ung kvinna som lämnat sin priviligierade tillvaro i London och Lagos (hennes pappa är framgångsrik affärsman) för att leva ett mycket enklare liv i Nsukka tillsammans med sin drömman, en universitetsprofessor med stora ideal och revolutionsförhoppningar. Ugwu, deras houseboy, en liten pojke från en by. Han ser sitt nya jobb som sitt livs chans. Han ska få tjäna pengar, lära sig massor, kanske till och med gå i skolan om han sköter sig! Till sist Richard, en vit engelsman som kommer till Nigeria för att han är nyfiken och vill skriva om Afrika, men han vet inte riktigt om vad. Först umgås han med de andra brittiska ex-patsen men snart träffar han den övercoola Kainene, Olannas tvillingsyster, och blir … betagen.

Berättelsen växlar mellan tidigt 60-tal och sent 60-tal, och samtidigt som dessa människors liv vävs ihop så händer allt det här med den politiska utvecklingen. Genom att placera huvudpersonerna i helt olika utgångspunkter och miljöer får man så många bra perspektiv – Kainene jobbar inom familjeföretaget och träffar på rika och mäktiga affärsmän, Richard vill förstå kulturen, Olanna och hennes professor sitter hemma och diskuterar livligt politik med universitetseliten. Och så sitter Ugwu i köket och trånar efter kunskap, eller grannflickor. Det är så bra! Det här är en äkta good read – ni vet, en ambitiös bok som man får ut mycket av. Drama, kunskap, fördjupad förståelse, kärlek, lite tårar och lite skratt. Mmm, books! helt enkelt. För mig som historie-okunnig vit kvinna uppskattar jag figuren Richard som är lika aningslös som jag. Hela han är ”vadå, hurdå, vardå?” i början, det är som att han bara blivit nersläppt i Afrika. Allt eftersom tuffar han till sig och lär sig mer (och jag med), så tack tack för honom!

Däremot kan jag inte säga att jag har hittat en ny Giftträdet, men hey, det är verkligen ingen dålig kritik mot Adichies bok. Giftträdet är en av de bästa någonsin. Det funkar så bra med den spännande berättelsen, de intressanta karaktärerna och alla historiska händelser i Half of…., delarna passar ihop så fint. Rekommenderas när ni känner för lite mer substans och världspolitisk utmaning. (Nu kanske jag gjorde den här boken en björntjänst? Det var inte meningen. Jag hoppas att det finns fler som går igång på den här sortens välskrivna infotainment-böcker!)