Har du verkligen läst boken du pratar om?
Den franske litteraturprofessorn Pierre Bayards bok ”How to Talk About Books You Haven’t Read” har nyss givits ut i U.S.A. I dagens NYT kan man läsa en intervju med honom.
I think a great reader is able to read from the first line to the last line; if you want to do that with some books, it’s necessary to skim other books. If you want to fall in love with someone, it’s necessary to meet many people. You see what I mean?
När kan man egentligen säga att man läst en bok? Själv läser jag snabbt och ibland även lite småslarvigt. Men ibland blir jag kär och läser samtliga ord i varje mening och återvänder till favoritpassager. Min senaste kärlek var Djuna Barnes ”Nightwood”. Men av de 92 romaner jag läst i år är det väl knappt en handfull som fått en sådan behandling. Resterande böcker har jag absolut läst, men helt klart slarvigare.
Läser du alla böcker på samma sätt?



Alla


Absolut läser man på olika sätt, särskilt när man har olika syften med sin läsning, även när det gäller skönlitteratur. Jag vet inte hur många ungdomsböcker jag har skumläst (omläsning) för att uppdatera mig någorlunda inför någon typ av litteratursamtal med elever. Men det är ganska otillfredsställande att läsa på det sättet, när det handlar om romaner. På ett sätt försvinner hela läsglädjen och det blir mest stress.
Jag håller med dig om att läsglädjen försvinner med skumläsning. Under mina studier på universitetet blev det stundtals ganska mycket skumläsning. Jag har svårare att skumläsa skönlitt eftersom jag är rädd att missa ett viktigt parti som gör att jag förlorar hela historien.
Fast det finns ett läge mellan skumläsning och intensivläsning också. Min vanliga läsning ligger absolut någonstans däremellan.
Intressant fråga. Håller med Jenny, det är svårt att skumläsa skönlitteratur, defaultläsläget blir per automatik noggrannt vad gäller det.
Sedan beror det på vilket språk jag läser också, läser snabbast på svenska och mest långsamt på italienska.
Tja, så länge du får grepp om boken i sin helhet och dess fundamentala element så har du läst den, baby.
Det är klart att man läser på olika sätt. Vissa böcker är bara socker, andra fullkorn. Och de riktigt bra böckerna är inte såna som man inte kan lägga ifrån sig, utan såna som man MÅSTE lägga ifrån sig hela tiden för att gå en upphetsad/upprörd runda i lägenheten och smälta det man just har läst innan man sätter sig ner igen och fortsätter.
Jag får nog säga att jag läser alla böcker ungefär likadant, dvs var enda ord. Men ibland kan det gå fortare eller långsammare också. Det beror mycket på författarens språk tycker jag.
Dock händer det att jag skummar framförallt ungdomsboksserier där jag har läst den första boken och sedan vill veta vad som händer i resten av serien. Men många ungdomsboksserier läser jag ”ordentligt” också. Jag skummar mest långa serier där inte saker och ting ändrar sig så mycket från bok till bok. (Ex. ”Livet enligt Rosa”, eller Pia Hagmars böcker om Klara.)