”How to talk to a widower” – Jonathan Tropper

Plan B var så bra, så när jag var inne på Aka City och såg en ny av Jonathan Tropper klippte jag till direkt.

Doug är killen som levde ett roligt, bekymmersfritt singelliv i New York, träffade Hailey och gifte sig med henne. Trots att hon var elva år äldre, hade en tonårsson, och bodde ute i en sömnig förorts/pendlarstad. Det spelade ingen roll, det här var Kärleken.

Nu tre år senare sitter Doug i deras förortsvilla, han är tjugonio och änkling. Ett år tidigare har Hailey dött i en flygolycka. På detta år har han knappt lämnat huset (han jobbar som skribent så det funkar), han dricker för mycket och han har gjort sörjande till en konstform (enligt sin familj). Haileys son fick flytta hem till sin pappa som han hatar och bråkar med hela tiden. Han trevar efter att få bo hos Doug, som värjer sig. Allt är ren misär för dem.

In kommer Dougs tvillingsyster Claire, och hon är ganska beslutsam. En förändring måste ske. Nu har det gått ett år. Nu är det nog.

Sentimentalt blir det ju, ofrånkomligt med älskad död fru, men Tropper översentimentaliserar inte. Doug kan liksom komma på sig själv och få en insikt, även om han har svårt att bryta sitt mönster. Det här går inte enbart ut på att framhäva hur fantastiskt det var förr, hur underbar Hailey var. Det finns kontraster.

Jag gillar verkligen Troppers persongalleri, precis som i Plan B är det flera runtomkring huvudpersonerna som är jättebra. Det är också samma driv i berättandet. Samma mix av bra historia / bra detaljer och popkulturella referenser / ironisk humor / fina mitt-i-prickare. Nu börjar det här bli väldigt mycket jämförelse, men jag var lite oroad innan. Tänk om Plan B var ett lyckokast och nu skulle resten bara vara ljummet? Så blev det inte! Tropper verkar vara ett säkert kort som min nya, smarta, välskrivna favorit-lad lit. Väl värd att upptäckas.

Här kan man läsa första kapitlet. Doug – änkling. Russ – tonårsson. Jim – hans riktiga pappa. Enjoy!