Ledsen lördag
Åh, jag är verkligen ingen vän av chic litt, men jag tillbringar lördagskvällen med Marian Keyes ”Är det någon där?” och jag är alldeles förkrossad. Jag brukar inte grina när jag läser böcker, jag läser tydligen väldigt sällan ledsamma böcker, inte ens när jag läste Joan Didion grinade jag, även om jag blev tung i bröstet, men ikväll ligger jag och snyftar, tjockaste klumpen i halsen och jag försöker förtvivlat dölja mina chic litt-tårar för pojkvännen som kollar på film bredvid. Keyes har ungefär 300 sidor på sig att förstöra hela historien med ett slut som inte alls faller mig i smaken, men hittills är jag mycket, mycket positivt överraskad och det är klart: ska man nu välja choklad (eller chic litt) ska man ju välja den bästa sorten!



Alla

Åh gud, jag också. Inte chick-lit men väl en ungdomsbok som är trahagisk intill tårfällning.
det här är 9ngenm vanlig chic-lit. Jag tyckte den var jättesorglig. Men bra
Me too! Har både gråtit och skrattat genom del 1, vilket nästan kändes som en hel bok bara det. Har inte läst Keyes på länge, hade nästan glömt bort hur bra hon är! Gillar den här boken!