Säljer en bok bättre om författaren har ett fördelaktigt utseende?
Är det bara jag som tycker det eller håller dagens författare på att genomgå en slags förändring?
Inför bokmässan gav författaren Denise Rudberg sina bästa tips på vad som måste finnas med i packningen:
-Alla partykläder som finns i garderoben (det finns en hemlig tävling mellan alla författare att se så smashing ut som det bara går. och jag tänker inte stå bredvid världens tjusigaste Martina Haag el Kat Janouch i samma outfit som dagen innan när de med all säkerhet är inne på sitt fjärde klädbyte för dagen)
Martina Haag, Katerina Janouch, Camilla Läckberg (Denise Rudberg såg jag aldrig): alla var så snygga på bokmässan, särskilt höggravida Haag. Är det ett krav för kvinnliga storsäljare att alltid se ut som Hollywoodskådisar?
Minns ni det där reportaget i tidningen Bon för något år sedan där man skrev om alla unga författare med fördelaktigt yttre (jepp, ”författarhunken” Sigge Eklund fanns med)? Nu har det hänt igen! I senaste numret av modemagasinet ELLE listas Sveriges 33 sexigaste män, 2 författare finns med på topp fem, ytterligare en (och en halv) på topp tio (vilka? läs själva!).
Det känns som ett ganska nytt fenomen det här. Hjälp mig, ni som har levt längre än jag! För visst finns det damer som i evigheter trånat efter stiliga och mindre stiliga författare, men många nutida författare verkar ha fått sin status upphöjd, från introverta konstnärer till glamourösa superstars. Att författare exponeras i många sammanhang är såklart lysande för deras böcker, men för min del blir jag snarare mindre sugen på att läsa en bok om författaren lanserar den med uppknäppt skjorta i tjejtidningar. På något sätt har jag väl fallit för den romantiserade bilden av den ensamma, luggslitne författaren, det vill säga konstnären, den med nikitongula händer och – av fingrars slitande – rufsigt hår.
Hur är det nu – säljer ett vackert ansikte automatiskt fler böcker? Eller är det kanske själva idén på att någon kan vara så snygg och så begåvad på samma gång på som lockar? Eller, hemska tanke, kan det i själva verket vara så att man 2007 inte behöver vara författare i ordets ”rätta” bemärkelse*, för att få ge ut en bok? Räcker det med att man är snygg? Eller kanske är det bara så att det är de snyggaste som syns? Vem är den snyggaste författaren du har i din bokhylla?
[* = det vill säga någon som ägnar sig åt att skriva som yrke, eller enligt SAOL: person som gjort sig känd gm författande l. mer l. mindre yrkesmässigt ägnar sig åt att författa]
Alla
Bara att ta tjuren vid hornen och ha ett foto på sig själv nästa bok:
http://www.tusculum.se/Tusculum_Pressmeddelande_Hermansson.pdf
CH
jag tycker att det är väldigt synd om utseendet även i den intellektuella världen ska bli premissen på att man får vara med. författarvärlden har ju annars varit en fristad.
jag läste någonstans att Läckberg & Co hade diskuterat detta på ett seminarium på bokmässan och alla hade då varit rörande eniga om att det var viktigt att vara snygg – att det stärker varumärket eller ngt sådant. Det gör ju det! I det samhälle vi har idag. Så jag förstår dem. Det svåra här är ju hur vi ska angripa det? Det räcker sällan med att ett fåtal ”slutar raka sig under armarna” för att vi ska komma till bukt med vårt utseendefixerade samhälle. Så hur gör man? (som ni märker har jag inga bra svar)
Jag tänker spontant att det framförallt här är de författande kvinnorna som måste vara snygga för att stärka varumärket. Manliga storsäljare som Jan Guillou, Leif GW Persson, Stieg Larsson eller Dan Brown, för guds, skull har sällan samma krav på sig. Trevligt utseende kanske de säljer någon extra bok på, men snygga/attraktiva? Nej, de säljer ändå. Daniel Sjölin och Jens Lapidus behöver ju inte hamna på ELLES lista över 33 snyggaste killarna för att kränga böcker, men för tjejerna är det mer en uttalad säljstrategi. Men, jag har inte heller något bra svar på hur vi ska göra för att komma bort från det här. Det handlar kanske om så mycket mer än bara böckerna.
Alltså, nu tänker jag vara totalt fördomsfull: jag tror att ett snyggt utseende endast, och då bara delvis, sällan, ibland, nästintill aldrig, hjälper vid försäljning av, hmm, böcker jag inte skulle sortera in under rubriken ”Litteratur” (nota bene versal-l:et).
Jag personligen har aldrig i hela mitt liv varken köpt eller inte köpt en bok beroende på författarens utseende, det vore ju helt jävla befängt!
Jag blir jävligt irriterad på författare som
visar upp sig själva hela tiden.Jag är dödstrött på
Läckberg fast jag aldrig läst henne och det gäller
Ingmarsson och Janouch också.
Är integritet helt utrotad idag? Det är ju
en annan sak om man har nägot att säga som Guillou
och Marklund men alla som viker ut sig i allehanda
medier gör mig så trött att jag inte blir ett dugg
nyfiken på deras böcker
Men också är det så att vi som skriver här och vi som läser här, har ett litteraturintresse väsentligt större än gemene mans. Och även om vi inte väljer författare utifrån hur de ser ut så kan sådana saker som Läckbergs varumärke (som hon ju bygger med hjälp av sin skönhet, delvis) göra att den stora massan blir intresserade av att läsa och köpa hennes böcker. Det är ju inte oss som Läckberg vill åt, det är ju de övriga 9 millarna i detta land. I första hand. För väldigt många författare o duktiga sådana med, säljer väldigt lite böcker och tjänar därmed väldigt lite pengar.
Det här är precis samma sak som varför t ex tidningen Darling inte funkade, eller varför kvinnliga magasin inte kan ha killar på omslaget osv. Vi vill ha förebilder / personer att identifiera oss med. Och än så länge identifierar vi oss hellre med någon som är ”snygg” än någon som inte är det. Sedan är ju smaken som baken. Men återigen: Vi i detta fall = Den stora massan. Inte den lilla, litteraturintresserade. På dem går ingen författare runt. Jag personligen läser gärna Läckberg om inget annat finns att tillgå, men är också mkt mkt trött på att se henne tala ut och tipsa om ALLT i allehanda medier. GI-metoder, träningstips, stylingtips, skilsmässoråd you name it.
Och självklart gäller detta i första hand kvinnorna. Även om Jens Lapidus, Sigge Eklund och t o m Jan Guillou har fått sina slängar av skönhetssleven.