Okategoriserade

Stockholmsdeckare

Efter en vindkyld solpromenad på stan blev jag plötsligt smittad av påsken. Påskekrim! Påskägg! Gick alltså och införskaffade chokladöverdragna skumbananer (pensio-candy) samt Lars Bill Lundholms Kungsholmsmorden. (Har tidigare bloggat om Östermalmsmorden och Södermalmsmorden.) Dvs jag visste vad det hela handlade om. Men! Det betyder inte att jag inte skrattade vid bokens andra mening ”fönstren var öppna, för trots att det var första veckan i augusti höll värmeböljan i sig”. What’s up med väder som ursäkt i dåliga romaner? Är det inte just under augustis första två veckor man förväntar sig en värmebölja? Håhåjaja. (Sedan kallar han Klara sjö för Karlbergskanalen, men jag vet, petitesser, skall ta boken för vad den är o hsh ger den mig Sthlmsporr & påskekrim och det var allt jag ville ha när köpte.)

F ö kom deckarens obligatoriska kursiverade redan på sidan tre. Mördaren this and mördaren that. Men jag erkänner, jag skulle bli oerhört besviken om jag ngn ggn läste en deckare utan kursiverat spänningsmoment.*

* Obs – ironi.

Dela: Facebook  Twitter 
Skrivet av

Caroline

Läs alla inlägg av

1 kommentar till Stockholmsdeckare

  1. Lars Bill Lundholms deckare ”dussindeckare”?!
    Han är så nära Arne Dahl man kan komma, dvs väldigt bra.
    Du kanske iofs inte gillar Arne Dahl heller…

    Men högst av de alla står nog Åsa Larsson. Ja.

Kommentera