”Berätta inte för någon” – Harlan Coben
Vi är väl överens nu? Först se filmen – sen läsa boken. Man blir sällan nöjd åt andra hållet.
Hursomhelst. Jag såg franska ”Ne le dis à personne” på rekommendation och gillade filmen, jovisst, men konstaterade (igen): ”Är varenda jävla film baserad på en bok nuförtin?!”. Eftersom filmen var så pass bra kollade jag upp boken och blev överraskad av att se att författaren var amerikan. Efter viss försäkran från Helena att Coben var ”riktigt bra”, beslöt jag mig för att låta ”Berätta inte för någon” tränga sig före mastiga februariläslistan.
I boken, liksom i filmen, lär vi känna barnläkaren Beck, vars hustru blev mördad för åtta år sedan. En misstänkt för mordet sitter i fängelset. Beck kanske ”borde” ha gått vidare, men det har han inte. Han plågas av samvetskval för att han själv blev nedslagen och inte kunde beskydda sin fru och han drömmer om att få träffa henne en sista gång. Den möjligheten dyker plötsligt upp, när Beck får ett e-mail med en videosekvens med en kvinna, misstänkt lik hans hustru, i ett folkvimmel. Två kroppar hittas i närheten av hustruns mordplats, hustruns bästa väninna mördas, Beck nystar i mordet, polisen nystar i Beck, snart har Coben utvecklat en sidvändare som får mina pekfingersidor att blöda av papperssår.
Jag hade inte läst Coben innan, men jag gillar. Jag gillar att berättar-jaget bjuder in läsaren genom att emellanåt nästan resonera med den. Det är inget överjag som berättar historien, det är verkligen David Beck. Och, även om jag är lite språkligt handikappad efter att ha läst såväl ”Orbitór. Vänster vinge”, som inledningen i ”Michael. En ungdomsroman för det infantila samhället”, klarar sig ”Berätta inte för någon” bra i konkurrensen. Det är fint med böcker som förlitar sig på historien som de berättar. Då behöver språket bara vara putsat, man har helt enkelt inte tid med bisatser eller språkäventyr.
Bra sportlovsläsning!
Alla
Jag tackar och bockar för Lästips!
Den som ändå hade ett spotlov…*drömmande* Jag vill tipsa om Egalias döttrar- Berd Brantenberg
Jag skulle behöva ett annat sorts tips från Er och alla andra. Jag försöker inför Internationella Kvinnodagen att adressera Språket. Därför samlar jag nu på KVINnliga ord. HJÄLP mig!
http://miss-lyckad.blogspot.com/
/ Miss Lyckad
Jepp, Coben är riktigt bra
Coben är en av de bästa spänningsförfattarna just nu. Jag kastar mig över varje ny bok. Dock är jag mer förtjust i hans s k stand alones (där Berätta inte för någon ingår) än hans serieböcker om Myron Bolitar.
Johanna K, om du gillade Berätta inte för någon, kolla upp Den gåtfulle fotografen av Douglas Kennedy! Samma nagelbitarstämning, samma kust, lite liknande stämning.
Coben är bra, men man måste låta det gå litet tid mellan böckerna. De är nämligen ganska lika…
Johnna! Den gåtfulle fotografen, som du blev tipsad om av Helena kan jag också rekommendera. Det är en riktigt spännande bok och om Cobens bok är i samma stil ska jag se till att den blir läst snabbt!
Coben är coben är coben. En bok är den andra lik, men Berätta inte för någon är ett litet mästerverk i sig tycker jag. Kanske för att det också var den första av honom jag läste.
Han håller alltid jämn och hög kvalitet. Men som sagt. Det blir lite gammalt efter 4-5 böcker…