Bokhora i DN idag!
8 september, 2008
I dagens DN Kultur har Helena och Johanna L skrivit en replik till Lena Kjersén Edmans text om Stephenie Meyers Twilightserie. Läs och ta ställning! Har Lena rätt i att det inte finns något för vuxna bokälskare att hämta i böckerna om Bella och Edward, eller är ni Team Fanpires?
Det kommer att bli ännu mer Meyer och vampyrer på Bokhora framöver; mer om detta lite senare.
Direktlänk till inlägget och nej, det var inte vi som satte rubriken…
Dela:
Alla
[...] om Bella och Edward när det faktiskt finns bättre litteratur att lägga sin tid på. I dag svarar två av bokhororna, plus några fler, på kritiken, och får genast mothugg av Kjersén [...]
Ah! Mycket bra skrivet!
/Anna Jansson
Kulturelitism är det värsta som finns. Tack för ett bra inlägg från er bokhoror.
Tack så jättemycket för ett fantastiskt inlägg på DN! Jag höll på att koka bort av ilska när jag läste den ursprungliga artikeln av Lena Kjersén Edman. Jag har också tonåren ca 10 år bakom mig, men jag älskar Meyers böcker ändå. Naturligtvis inte för hennes bländande skrivarförmåga utan just för ämnet. Vampyrer. Man måste inte analysera sönder allt till oigenkännlighet. Eskapism är fint i lagom dos. :) Tack igen för mothugget!
Word! Självklart bör man vara medveten om vilka ideal som kommer fram i böckerna man läser och naturligtvis ska man bry sig om språket – men tänk så trist det skulle bli om man bara skulle läsa politiskt korrekt, genomtänkt formulerad litteratur hela tiden. Som att bara äta dinkelsallad varje dag eftersom det är nyttigt. Ibland vill man ha choklad. Och Edward :)
Jag är faktiskt ganska arg på Lena som får mina små fanpire-hang-arounds här att känna sig dumma i huvudet. Hon får dem att skämmas för att de gillar böckerna – det gjorde de INTE innan! Så nu har jag fullt sjå med att återupprätta deras självkänsla. Fy på dig, Lena.
(Men å ANDRA sidan – stort tack för att böckerna ändå säljer som ALDRIG förr! :-) Och då var det rätt bra redan innan … )
Har inte läst böckerna själv men läste nu alla texter på DN. Måste säga att ni och Lena Kjersén-Edman beskriver precis samma sak: sexism och ”romantik” skrivet på dålig prosa. Bara att ni gillar det och inte hon. Dessutom dryper er egen text av en sexism och stereotypa könsroller som jag tycker är direkt osmaklig. Såklart är kvinnan en liten blyg mus som bara vill kyssa den coola killen. Vad gör en bra bok enligt er då? Att den är ”fängslande”? Det betyder precis ingenting, det är ett nonsensord i sammanhanget.
… men jag skriver ju att jag skulle dyrka böckerna om jag vore tolv år (ungefär som dina fanpire-hang-arounds, kära Alwilda) …
En angenäm bieffekt av vår diskussion är, tycker jag, att den visar för unga fllickor att kvinnor och flickor – för nog är det mest vi som läser och diskuterar Meyers böcker -
inte till varje pris och inte altid försöker uppnå consensus. Utan att vi kan ha olika åsikter, försöker förklara dessa för varandra – och att det sedan är dags för en ny frejdig diskussion.
Jag är ledsen om du är arg på mig.
Nej, det är inte så farligt Lena, jag kommer över det. ;-)
Problemet är att tonårstjejerna som läser böckerna tar stort intryck av vad vi skriver på nätet. De vill inte se sig själva som dem som är för barnsliga för att fatta vad det handlar om (vilket de ju inte är heller), utan undrar oroligt om det är något fel på dem för att de gillar de här böckerna. (NEJ säger jag då och pekar stolt på min ”I have been bitten by Breaking Dawn”-knapp.)
F.: Fängslande är allt, allt, ALLT när det handlar om att få ungdomar att plocka upp en bok och läsa den till slut. Tror du att alla ungdomar läser? Jag kan tala om att det är precis den här typen av böcker som kan förvandla en icke-läsare till en läsare, och för det tackar jag Meyer (och J.K. Rowling). Jag har fått en helt ny kundkrets att jobba vidare på. Flera har till och med sagt att de normalt sett aldrig orkar läsa en hel bok.
Och exakt hur ofta får den mesiga tjejen lite action? Va? Hur många tjejer som aldrig ger ett pip ifrån sig tror du inte drömmer om DET?
F: Jag förstår inte riktigt? Nu har jag ju visserligen inte läst Meyers böcker men är det inte vad böckerna handlar om? Den blyga musen som vill kyssa en cool kille. Det är väl inte så konstigt att Helena och Johanna kan identifiera sig med det? De har ju trots allt varit just tonårstjejer? Det går liksom inte att undvika om jag har fattat Meyers böcker rätt. Men bara för att det finns stereotyper och trista könsroller i böckerna (precis som i verkliga livet) så kan väl historierna vara just fängslande och slukarvänliga för det, ändå? Sköna att blåsa ur huvudet med när det blir för mycket diskbänksrealism, skilsmässor, livströtta teaterregissörer eller som i mitt fall, Meinhofbiografier. Jag vet redan nu att efter Ditfurths bok kommer jag behöva gå emellan med något lite banalare, något som bara fångar och fascinerar utan att jag ska behöva sitta och analysera varje ord och varje personbeskrivning. Bara läsa rakt upp och ner utan att tänka. Sedan kommer jag vara redo för något bitigare igen, jag är ofantligt sugen på POE t ex. Eller Wijkmarks ”Jägarna på Karinhall” som jag såg äntligen har kommit på Modernista, som jag har väntat på det nytrycket.
Bokhora förespråkar ju, precis som Helena och Johanna skriver, en varierad litterär diet. Högt och lågt om man så vill, för att knyta an till den debatten. Då tror jag man blir den ”bästa läsaren” om det nu är något att sträva efter. Att kunna se skillnader mellan olika sorters litteratur och se att de olika sorterna har olika syften. Och att inte predika för andra vad som är bra och dåligt utan istället vara entusiast utan pekpinnar som inte säger ”läs det här istället” utan ”läs det här OCKSÅ, det borde du också gilla om du gillar vampyrer eller yxmördare eller alkoholistpappor”.
Och för att återknyta till de blyga tonårstjejerna – jag tror att de flesta tonåringar oavsett kön, någon gång har känt sig som blygisen som inget hellre vill än att kyssa coolingen. Men vi kan inte tala för hur det känns för en tonårskille, vi kan ju bara tala hur det kändes för oss när vi var tonårstjejer och jag har inte glömt min tonårstid även om det är snart 20 år sedan jag inträdde i det stadiet.
Jag blir så trött på det här med lågt/högt,fint/fult.Lev och låt leva,läs och låt läsa.Det finns inget facit för vad som är rätt och fel.
Kul diskussion!
Själv känner jag ofta att man ställer olika krav på vuxen respektive ungdomsböcker. Kommer just från England där man ju har en lång tradition av att placera (rent rumsligt) högt och lågt, vuxen och ungdomsböcker sida vid sida. Meyers och Austen i samma bokhylla i den lilla bokaffären. Allt finns i paperback och allt till rimligt pris.
Jag tycker det blir tråkigt när man förväntar sig att böcker för ungdomar ska vara normativa och ha ”rätt” värderingar (pk). Tänk om vi vuxna skulle tvingas under det oket. Barn och unga är påverkbara och sannerligen är inte alla böcker uppbyggliga men kanske.. kul eller romantiska eller underhållande.
Däremot, visst finns högt och lågt och visst är det kul! Känner som bokhororna att i den bästa av alla världar vill man gärna ha lite av vardera. Jag har en faiblesse för ungdomsfilmer och alldeles särskilt om vampyrer råkar finnas med. Ska nu låna tonårsdotterns Meyersböcker, bädda ner mig i höstmörkret och se vad som händer: kommer jag bli fängslad som en tonåring eller helt enkelt somna över boken som den medelålders kvinna jag är.
Jamen precis! Ibland känner jag att man nästan idiotförklarar ungdomar ”de kan inte se ditten, de kan inte förstå datten”. Jag tror många (men inte alla, precis som med oss vuxna) förstår alldeles utmärkt vad olika böcker förmedlar för budskap. Och ÄNDÅ, ändå, kan de läsa och njuta av böckerna utan att för den skull gå omkring och tro att världen är som för Bella och Edward.
I sådana fall, är inte diskussionen efteråt den viktiga? Och inte utifrån ett pekpinne- och moralperspektiv, utan som ett sätt att ta tempen på vad och hur mycket som greppades egentligen. Jag tror så lite på förbud!
Men så är jag också ett sjuttiotalistbarn med allt vad det innebär av fri uppfostran. Istället för förbud hade vi just diskussion och argumentation och det var väldigt nyttigt och upplyftande (om än irriterande för lärarna så småningom, när inte därför räckte som svar på mina varför).
[...] kommit att användas om alla som inte okritiskt älskar, och det är lite den vibben jag får av Bokhora. ** Jag älskar sandlådedebatter. Så länge jag inte personligen bryr mig om ämnet. *** Skäller [...]
Fan vad ni är bra bokhoror! Även om jag inte läst Meyers böcker så dömer jag ingen som gör det, precis som att jag inte dömer folk som läsare deckare (trots att jag själv inte gör det). NU blir jag dock sugen på att läsa vampyrlitt bara för sakens skull.
Heja er!
En sak bloggdiskussionerna, DN-grälen OCH skolsituationerna visat om Meyers böcker är att de är mötesplatser. Mötesplats för gräl om vad man bör gilla och förmedla, mötesplats för diskussion om vilken sorts läsning som är rätt OCH i korridorer och klassrum möten mellan nyinitierade tonårsläsare och deras lärare. För mig räcker det. Eller räcker, för mig i mitt arbete är det huvudsaken. En läsare möter en text, två unga läsare möter varandra, en yngre läsare möter en äldre läsare. En mötesplats kan aldrig vara fel.
Eller med andra ord, jag förbjuder inte min dotter att lyssna på Britney Spears, men jag förklarar varför jag tycker att Robyn äger.
Och Lena K-E, jag måste bara tillägga: Visst 17 älskar Heathcliff. Han älskar ju vilt, bara inte på det sättet hans samtida kulturella konvention (eller vår) tillåter.
Hej Asalun,
Att Heathcliff (som vuxen) inte får någon kärlek är vad jag läser ut av den gamla trotjänarens berättelse i ”Svindlande höjder”, Vi har alldeles nyss diskuterat Svindlande höjder i min bokcirkel och de av deltagarna som läste boken första gången var nästan chockerade över berättelsen om den eländige Heathcliff som aldrig fick ta emot kärlek.
Vilda känslor har mannen, absolut!!! Men kärlek???
Mitt Meyer-inlägg i DN handlar inte om unga läsare. Egentligen inte heller om det faktum att vi vuxna läsare kan ha utbyte av böcker som vi litterärt, språkligt, ideologiskt egentligen inte uppskattar (själv läser jag en hel del skrot), men jag var nyfiken på att diskutera med kvinnor bakom ett tiotal bloggar som jag följt om proprotionerna i deras engagemang för vampyren Edward,
. Nu har jag fått kloka svar – redan innan DN-artikeln gick i tryck.
Annars träffar jag massor av unga läsare och deras lärare.
.I veckan har jag varit i Värmland och diskuterat ungdomsböcker med många (jag gissar 600 -700) 16-åringar. Jättekul!
Jag vet att du också arbetar pedagogiskt och att vi någonsin skulle HINDRA en läsare från att läsa en bok ter sig helt helt absurt.
Jag tror inte det finns en enda kollega bland bibliotekarier eller litteraturvetare som har pekpinnen som arbetsredskap..