Senaste utvecklingen i James Frey-följetongen: började läsa ”Bright Shiny Morning” i går kväll och ja, den lever upp till förhandshypen. Man känner igen sig från ”Million Little Pieces”, åtminstone rent stilistiskt: avsaknaden av anföringstecken, den egensinniga kommateringen, intensiteten… Jag gillar! Som alltid när jag är mitt uppe i ett riktigt uppslukande läsprojekt kommer jag på mig själv med att tänka på karaktärerna och stämningen när jag egentligen borde ägna mig åt icke-bokrelaterade sysslor. Sextonfiliga motorvägar i kopieringsrummet, trasiga själar utanför en tacobar i Venice Beach som joinar mig på eftermiddagsfikat. Tur att det snart är helg, så att jag kan fortsätta umgås med Maddie, Dylan och de andra utan att vardagen ska behöva tränga sig på.
Trevlig läshelg på er!
