Christer Hermansson – Varför har inte fler bibliotekarier läderbyxor?
29 januari, 2008
Vi minglade ikväll på Christer Hermanssons releaseparty för hans nya bok ”Varför har inte fler bibliotekarier läderbyxor” på Kungliga biblioteket. Alla bokhororna erkände att de egentligen hade velat bli bibliotekarier.
Dela:
Alla
Uuh, tyvärr pratar jag eller gör något annat konstigt på nedersta bilden, men det är alltså jag och Katarina Kieri – som jag intervjuat tidigare i ett av mina måndagsmöten!
Men byxorna borde väl ha varit litet tajtare?
Ja, å være bibliotekar kan anbefales! Jeg angrer ikke ett eneste sekund på at jeg valgte dette yrket. ;)
Ja – fina Katarina Kieri!
Nä, kära läsvänner –
huka inte längre nu!
Man kan väl inte – som biblioteks- och bokentusiast – helt negligera den diskussion Christer H. tar upp gång på gång, där han ställer två sorters bibliotekspolicy mot varandra.
(Den diskussionen är ju tusen gånger intressantare än pseudodiskussionen om hur bibliotekarier är klädda,)
Vad säger ni (som läst Christers bok eller hans inlägg i DN ):
Hutr ska biblioteken arbeta? Enligt
a) Strängnäs biblioteks (där CH är chef) kulturella policy
b) Dieselverkstadens kulturella policy (som CH kritiserar)
TÄNK!
VÄLJ!
MOTIVERA VALET!
Varför har inte fler bibliotekarier tröjor med texten Bokhora?
Har precis beställt en :-)
Jag vill att biblioteken skall kombinera det bästa av två världar. Enkelt svar i teorin, men vanvettigt svårt att lösa rent praktisk. Diskussionen är viktig och jag tror att en del av den kan/borde föras här på Bokhora. Det är ingen hemlighet att många inom biblioteksvärlden kollar läget här minst en gång om dagen.
Jag hade tänkt gå, men hade för mycket just då, så jag somnade i soffan hemma istället. Ser ut att ha varit kul :)
PS. Även i Strängnäs finns tv-spel. Jag har faktiskt svårt att se att det verkligen finns en stark motsättning mellan olika bibliotekspolicys i Sverige och undrar om denna debatt ändå inte är en smula konstruerad. Det finns faktiskt inga bibliotek som ENBART köper det lättillgängliga och mycket efterfrågade (samt struntar i att arbeta med att föra ut sin kunskap om litteraturen) och det finns inga (hoppas jag) som hårdnackat hävdar ”kvalitet” och konsekvent avfärdar allt som någonsin nått en 10-i-topplista eller inte är tryckt på papper.