Dagens i-landsproblem
Hej Bullen, jag är en tjej på tjugoåtta jordsnurr som har ett problem. Ett i-landsproblem, helt klart, men likväl: ett problem. Det är så att jag under hösten har hamstrat böcker som jag medvetet sparat till julledigheterna. Jag gillar att göra så med böcker som jag misstänker ska ta lite mer tid och energi, men framför allt är det ett lustbetonat projekt. Vissa böcker ska man få lustläsa utan att bli avbruten av vardagsmåsten. Nu har jag samlat ihop min lustläsningshög och… den är rätt tjock. 3170 sidor tjock, för att vara exakt. Det säger ju sig självt att jag inte hinner plöja det under några ynka lediga juldagar, där läsning ska kombineras med matintag, familjehäng och sociala aktiviteter.
Så nu är frågan: vilka böcker tar jag med mig till julfirandet? Nerifrån och upp: ”The Story of Edgar Sawtelle” av Daniel Wroblewski, ”When Will There Be Good News” av Kate Atkinson, ”Change of Heart” av Jodi Picoult, ”Downtown Owl” av Chuck Klosterman, ”En karta över omöjlig längtan” av Anurandha (inte Arundathi!) Roy, ”What Was Lost” av Catherine O’Flynn, ”Baby Jane” av Sofi Oksanen och ”Vi, de drunkade” av Carsten Jensen. Inte med på bilden, men i högsta grad på den mentala listan, är även senaste Barbara Vine. Som ugglan i Narniaböckerna skulle ha sagt: too-woo, what to do? Ja, vad tycker ni? Hjälp mottages tacksamt, hälsar tjej på tjugoåtta jordsnurr (som inte är samma tjej som är med i filmen).
Alla
Jag röstar för ”The Story of Edgar Sawtelle” och ”Downtown Owl”. Har inte läst någon av dem, men är sugen på båda :) Den förstnämnda har jag faktiskt impulsbeställt för någon dag sedan.
Baby Jane och Carsten Jensens förstås. Eller skit i alltsammans och läs om Narnia-böckerna.
Carsten! ropas det härifrån, Vi, de drunkande var en av årets bästa. When will there be good news ska följa med mig över jul.
God Jul!
Jag säger som Lotta S!
Åh, vad bra att folk engagerar sig och kommer med tips! Jag tror det blir så här: jag packar ner Baby Jane, Carsten och – utifall att jag vill läsa något amerikanskt och lite mer lättsmält – nya Jodi Picoult. Sedan lär jag iofs läsa om svärfars Roald Dahl-samling istället, men då har jag i alla fall garderat mig med lite alternativ. :)
Läs istället Possession av A. S. Byatt. Den bästa julboken. Om du inte redan läst den. Det skulle förvåna mig om du inte gjort det. Men man vet aldrig.
Jag tänkte också läsa Baby Jane i jul! Vi får hoppas att den är ”något att hänga i julgranen” så att säga. Carsten Jensen påbörjade jag i våras men jag vet inte, den fastnade inte, läste aldrig ut den, men Jan Guillou gillar den ju så då måste den ju vara bra, ehhh..
Har bara läst en av dem (har faktiskt c.a 50 sidor kvar av den dessutom) men vill varmt rekommendera ”En karta över…” Den är riktigt bra!
Kate Atkinson! Själv har jag planer på att sitta i en liten bubbla och läsa den andra boken i Twilight-serien, helst utan ett enda avbrott (kanske för att stoppa in en pralin eller två).
Ta inte ”Vi, de drunkade”! Jag blev rejält besviken på den i våras: http://emmasboktips.blogspot.com/2008/05/pretentis-manscentrerad-feelbad-skrna.html
Säger detsamma som Emma, ta inte ”Vi, de drunknade”! Om det inte är så att du gillar pojkböcker förstås! Min man älskade den, men jag fick verkligen kämpa. Det är en ”händelsebok”. Läs hellre Mannheimers ”Reglerna”, fast den inte står på listan!
Klosterman – Downtown Owl, Wroblewski – Story of Edgar Sawtelle och O’Flynn – What was Lost röstar jag på :)
Dock är nog ingen av dessa särskilt ”lättuggade” men du kan ju alltid slänga in lite Roald Dahl då och då för att få dig några fniss (Go Matilda!) :)
/Malin som nog tar med sig Lamb – The Hour I First Believed i ryggsäcken
Geraldine: Undrens tid är inte förbi! Jag HAR faktiskt inte läst ”Possession”, fastän det verkar vara en sådan klockren Helenabok. Jag funderade på att läsa den i samband med Bookerpriset, men så kom den där filmen med Gwyneth Paltrow, och henne tål jag bara inte, så då blev det aldrig av pga någon slags missriktad antipati. Ett stort misstag, börjar jag inse.
Amanda och Emma: Usch då, manscentrerad feelbad och pojkböcker låter inget vidare, men jag testar nog i alla fall. ”Reglerna” har jag redan läst såklart – årets svenska roman för mig.
Malin: Berätta gärna vad du tycker om ”The Hour I First Believed”!
Downtown Owl. Och inte bara för att jag är lite partisk.
Ta Atkinson och Vine. Så klart!
Och god jul och god läsning!
Ylva: Detsamma! :)
Ja herrejistanes vad det är jobbigt!
Jag har en sån hög med böcker att jag omöjligen hinner läsa ens en liten del av dem. Vilken ska man välja? Otroliga problem man har. Att sen nästan hela lovet redan är uppbokat med kalas och diverse andra tevligheter gör icke saken bättre.
Hur ska vi överleva dessa svåra problem!
Kan tyvärr inte tipsa dig, min hjärna är tillräckligt förvirrad av alla mina egna böcker. Men God läsning!
Och God jul!
Ps. dessutom försöker jag få tid till att inventera alla mina över tusen böcker på en blogg…vojne vojne…och ska till New York på söndag och hur många underbara bokaffärer finns det inte där…
Det bidde ingen The Hour I First Believed utan en The Story of Edgar Sawtelle (Wroblewski) som jul-ledighets-tjockboksläsning, jag slukade den i väl utportionerade omgångar och njöt hela resan :) Jag har med (förvånat) intresse lärt mig mycket om hundar och hundträning (är ingen ”hundmänniska”), jag tyckte att alla miljöbeskrivningar var på sin plats, att karaktärerna var trovärdiga och likaså dialogen samt att det var intressant att få bitar av historien från fler än Edgars perspektiv. Det känslosamma och det ”övernaturliga” i boken var alldeles lagom doserat, inte för övertydligt eller ”flummigt” och min vanliga noja för att boken ska innehålla sådant (pre-läsnings-noja) viftades snabbt bort av ren läsglädje (och några hundsvansar).
Jag märker att jag har svårt för att att beskriva denna bok, den är inte särskilt lätt att kategorisera eller sammanfatta och jag att berättelsen kan uppfattas och beskrivas på många olika sätt beroende på läsaren. För mig fanns det t ex hela tiden med en dofttanke om granskog och halm medan jag tror andra kan höra ljudet av tassande hundar genom hela boken. Bokens fördel (och kanske nackdel för vissa) är att den är tjock/lång, den går att spendera flera längre lässtunder med utan att den tar slut efter redan en dag och det är en lyx när det är en sådan bra bok. Jag tror dessutom att den gör sig bäst vid längre läsomgångar för att ”känslan” i den ska framträda ordentligt.
Det jag känner att jag ”saknar” nu rätt snart efter avslutandet är ytterligare fem sidor, jag tycker slutet var bra men jag vill ha det lite mindre diffust, jag är lite för ”otålig” för att bara ”anta” att det slutade som det verkar. Men det är inget gnäll, eller något som skulle påverka mitt betyg på boken, utan bara en reflexönskan från en som gillar att veta att ”nu borde det inte hända något mer” :) (Tankarna och funderingarna snurrar runt och mognar i väntan på att jag ska kunna diskutera boken och vända och vrida på händelser, icke-händelser, var-det-verkligen-en-händelse-händelser och annat)
Jag rekommenderar verkligen denna bok, dock kan jag inte säga att den passar någon ”sorts” läsare bättre än en annan läsare (Nåja, den kanske inte passar perfekt till den som bara gillar teknikspäckad rymdopera) utan skulle vilja tipsa de flesta sorters läsare om den. Jag tror den kan tilltala många personer på olika sätt.
Tack för recensionen av ”The Life of Edgar Sawtelle”, Malin! Nu är jag ännu mer sugen på att läsa den. För er som inte gillar att läsa på engelska kan jag förresten berätta att den utkommer på svenska under våren. :)
PS: Du måste verkligen läsa ”The Hour I First Believed” också! Snarast!
[...] om den. Hade idag tänkt fortsätta med ”Vi, de drunknade” av Carsten Jensen. Fast den verkar lite [...]