Höstlig bokbeställning
På sistone har jag funderat en del på vad min höstfaiblesse beror på, och till sist slog det mig: det är ju just alla konnotationer till litteratur och läsning! När jag promenerar bland färgsprakande höstlöv tänker jag på vykorten som Richard skickar i ”Den hemliga historien”, John Irvings ”Ciderhusreglerna” och Janes iskalla morgonsimturer i ett höstligt New England i ”The Lake of Dead Languages”. Jag föreställer mig Manderleys trädgård med drivor av röda, gula och orange lönnlöv. Växer det ens lönn på Manderely? Jag har ingen aning; mina associationsbanor är vindlande och oförklarliga. Klart är i alla fall att Daphne du Mauriers ”Rebecca” har en central roll i mitt höstläsande; den är själva sinnebilden för allt jag längtar efter. Gotik, spänning, brittiska herresäten, otäcka hushållerskor, anglofiliporr en masse. New England, gärna i något slags mysteriesammanhang, går också jättebra. Förra året blev det jackpot med Kate Mortons ”The House at Riverton”, som inleds med du Maurier-ripoffen/hyllningen ”Last November I had a nightmare. It was 1924 and I was back at Riverton again” och sedan utvecklas till en mysig litterär page turner med små blinkningar till gamla herrgårdsmysterier – Agatha Christie dyker upp som middagsgäst i ett kapitel, till exempel. Vad ska bli årets Höstläsning med stort H?
Tja, till att börja med så har Kate Morton skrivit en ny roman. ”The Forgotten Garden” verkar vara mer av samma vara: fina, ärkebrittiska miljöer (Cornwall, Rebecca du Maurier-land ju!), intrigtrådar som sträcker sig över flera generationer, lite mystik och hemligheter. Mumma! Finns dessutom redan i pocket, så jag slapp hardcoverångesten. Klick, klick, kom till mamma.
På tal om ”The Lake of Dead Languages” så har Carol Goodman en ny roman ute (än så länge bara på engelska). Visserligen har hon övergett New England till förmån för Italien, men hon är en pålitlig bladvändarförfattare, och fastän baksidesbeskrivningen inte sätter igång höstfloskelgeneratorn är hon en författare jag brukar läsa om hösten. Klick, klick här med.
Månadens New England-anhalt: Salem, Massachusetts (icke att förväxla med ”Days of Our Lives”-Salem). Känt för sina häxprocesser, som skildrats i bland annat Arthur Millers pjäs ”The Crucible”. Där utspelar sig Brunonia Barrys debutroman ”The Lace Reader”, omskriven i amerikansk media pga de ovanliga utgivningsformerna. Barry gav ut romanen själv, utan att blanda in förläggare eller litterära agenter över huvud taget, och mun-mot-munmetoden läsare emellan skapade en så stor buzz att bokhandlare och internetförsäljare hoppade på. Helt plötsligt hade ”The Lace Reader” blivit en storsäljare. Kommer jag att ansluta mig till hyllningskören? Vi får väl se. Häxerier, småstadsexcentriker och mystiskt dödsfall låter lite Alice Hoffman goes Mystery Lit, så jag är pepp. Klick, klick där också.
Återkommer med läsrapporter!
Alla
Men hösten ÄR ju bäst! Ingen kvalmig värme,härlig blåst,vackra färger,regn så att man får ha snygga gummistövlar på sig,varm choklad i engelsk blommig kopp,tända ljus och en massa nyutkomna romaner därtill.Det är inga klyschor,it´s a fact.Basta!
Agneta, jag håller förstås med till fullo. :)
Vilken underbar beskrivning av hösten. Hösten är bäst, och så är det bara! Och jag älskar som du att läsa om hösten i böcker, speciellt Den Hemliga Historien förstås.. och New England.. ahh! The Forgotten Garden, titeln påminner mig om The Secret Garden.. mystiskt och suggestivt. Kanske man skulle läsa.
Hösten är nog verkligen bästa läsårstiden. Den är ju som gjord för att man ska sitta inne med någon bra bok samtidigt som det är kallt och ruggigt ute…
Å, jag har också köpt The Forgotten Garden. Den ligger i väntar-på-läsning-högen.
Finns inte ”Rebecca” översatt till svenska? Skulle gärna vilja läsa den i vår bokklubb i så fall! Hösten är verkligen min favoritlästid också.
”Rebecca” översattes till svenska redan 1939. Går inte att köpa på svenska i handeln idag såvitt jag vet, men finns att låna på bibliotek. Bland annat har Stockholms Stadsbibliotek 8 exemplar på svenska (jo, jag snabbgooglade lite…). Bra bokklubbsval! :)
Gillar du ”Rebecca” så finns det massor med metaromaner/fortsättningar av nutida författare – en del bra, en del usla.
Tackar! Jag ska genast kolla på mitt biblo. Kanske borde läst på engelska, men det är inte min grej…
Åh! En ny Kate Morton! Så trevligt. Hoppas bara att den svenska utgåvan har något mer adekvat omslag än hennes förra fick…
Ylva: Det hoppas jag också. Jag hade med mig den svenska pocketutgåvan av The House at Riverton till vårt bokbyte i söndags och den fick ligga kvar bland bottenskrapet tills jag gjorde en liten kupp och utbrast ”DEN HÄR BOKEN ÄR SÅÅÅÅ MYCKET BÄTTRE ÄN VAD OMSLAGET INDIKERAR!”.
Ja, det där konvolutet kunde ju skrämma bort vem som helst … Vad tänkte dem på på förlaget????