Ibland får man boktips av välmenande vänner som har varit med om värsta upplevelsen i och med sin senaste läsning och när de sedan, med stor entusiasm, börjar berätta om boken tänker jag att jag dör, för så himlans ofta tipsas jag om romaner i ”historisk miljö”. Jag gillar’t verkligen inte. Varför, varför, varför är så många romaner historiska?
Jag gillar inte särskilt mycket femti år bakåt i tiden, jag verkligen avskyr 1000 år bakåt (det var förmodligen där ”Grottbjörnens Folk” föll bort för mig: jag har aldrig varit ett fan av då-tid – inte ens när det lockas med snusk, faktum är att historia och snusk är min mest ointressanta kombination), min skräck är de böcker om vikingatiden som jag ibland tvingas bläddra i å yrkets vägnar. Kvinnorna i de naturbruna och tunga klänningarna, de robusta männen, de nyfikna barnen, ingående beskrivningar av långhusen, den sprakande elden: vad är tjusningen?
”Vindens Skugga” i då-tidens Barcelona, vissa passager i ”Water for elephants”, Victoria Holt (jag blir frustrerad av 1. att karaktärerna måste rida eller åka vagn för att ta sig fram 2. männens uppvaktningar 3. kvinnornas sedesamhet), Maj Bylock, Kerstin Sundh, ”Vattenhästen” och till viss del även somliga beskrivningar av Lyras universum i ”Guldkompassen”, som jag ju annars skarpgillar – jag skulle kunna räkna upp hur många böcker som helst som illustrerar vad jag ogillar, även om det är svårare att sätta fingret på exakt vad det är jag inte gillar. Jag ogillar historiska romaner för de intresserar mig inte. Nu är nu, tänker jag, och längre bak än tjugofem år är jag inte intresserad av att vara med. Och det handlar inte om att jag gillar framtidsvisioner bättre: tänkande datorer, svävande bilar, rymdkolonier, tidsresenärer – bah! Jag ser bara inte poängen med att förlägga historien till en helt annan tid. Om man nu har ett tema, som Lionel Shriver pratade så varmt om, är inte temat tillräckligt bärande om man låter karaktärerna leva nu – inte då, inte sen?
Med detta som bakgrund, det skulle vara flott med lite boktips för 7-9-åringar i historisk miljö till vårt ”Oändligt långt bak och ända fram till vikingatiden”-tema som vi kommer att börja med i höst (det vill säga på min skola, jag hoppas vid gud att jag slipper ett liknande tema på Bokhora). Jag har ingenting emot att bli omvänd, men jag har redan tvingat mig igenom Maj Bylock, så jag vill inte ha fler tips om henne, tack!
Foto: Johanna K
25 kommentarer
25 kommentarer till Johanna K hatar historiska romaner (men vill ändå ha boktips)
AllaBokpodden!
2008-04-16, 16:36
Meh! Har du ens tittat på Fågelprinsen? Den är fin.
2008-04-16, 16:41
När jag var barn ville jag bli arkeolog så mina favoritböcker var de som utspelade sig från vikingatiden och bakåt :) En som jag minns särskilt är Guldkragen av Diana Wynne Jones. Den var mycket bra. Sedan fanns det en bok om två pojkar (en träl och sonen till vikingahövdingen) som blir kvar själva efter ett anfall från andra vikingar och som dels måste lära sig att överleva (sådant älskade jag också) och dels måste överbrygga klyftan träl/fri – mycket, mycket bra men har ingen aning om vad den hette.
2008-04-16, 16:45
Ka: Ingen ”Fågelprins”. Jag skyr ju historiska romaner. Du måste övertyga mig där!
2008-04-16, 16:50
Hrm. Eftersom jag lånade ut den åt en flicka idag är det kört. Jag säger inget mer än mitt namn, dvs klicka och kolla.
2008-04-16, 16:59
”Tjavva” och ”Tjavva på Långvind” av Elisabeth Hjortvid! Handlar om trälflickan Tjavva, nån gång på vikingatiden gissar jag.
2008-04-16, 17:32
Martina: Tack! Just vikingatiden är, som sagt, svår!
2008-04-16, 17:58
Kan ”Herbert och tidsmaskinen” duga?
Av Anders Björklid. ”Chokladjakten” ingår i samma serie.
2008-04-16, 18:42
Boken som Anna N pratar om är kanske ”Träl och fri” av Leif Esper Andersen. Jag tyckte inte att den var så bra när jag läste den, men jag var ju vuxen då. När jag var liten gillade jag några böcker som fanns på skolan och som handlade om barn på t.ex. stenåldern, bronsåldern och vikingatiden. De var säkert egentligen inte särskilt bra. ;-)
2008-04-16, 19:33
Birgitta: jag kollar hungrigt upp alla tips! Som lärare bör man helst jubla när man får låna en historisk roman på bibblan att läsa upp för sina elever. Tack!
2008-04-16, 19:49
Jag hade tänkt ut ett så bra tips: ”Herbert & tidsmaskinen” och ”Herbert & tidsmaskinen: Chokladjakten” (finns i serien Sparvens roliga läseböcker) av Anders Björkelid och Jonas Anderson. Inte bara för att jag känner tecknaren, utan för att jag verkligen gillar de båda böckerna själv – de gör historiaämnet så levande och kul. Jag gick t.o.m. ner till bokhyllan och hämtade de båda böckerna för att få rätt på uppgifterna.
Men så ser jag nu att även Birgitta i en tidigare kommentar har föreslagit exakt samma sak!
Det kan bara betyda en sak: Johanna, det här måste vara något för eleverna!
2008-04-16, 20:39
Rose Tremains Musik och tystnad är himla bra. Mycket smaskig. Och det är ju alltid ett plus!
2008-04-16, 20:40
Till dig alltså. Inget för barn.
2008-04-16, 21:10
Johanna, förstår till viss del ditt motstånd. Men Hans Petersons böcker om Odd och Ulv (den främmande byn, Främlingens son, Odd sjöfararen, ngn till?) kanske skulle funka. Vikingatid, lite action, inte för svåra, inga långa beskrivningar. Har bara läst Odd sjöfararen men den var helt OK.
Träl och fri älskade jag som barn men den är nog för svår för tvåor.
Ka, är verkligen Fågelsprinsen ngt att ha? La ifrån mig den efter bara några sidor eftersom den var alltför lik första Pepite/Åsa-boken vad den nu hette. Som att äta samma okryddade mat om och om igen.
2008-04-17, 00:03
Fågelprinsen tycker jag, som Ka, var en av 2007 års bästa (de var ganska många) barnböcker med historiskt motiv , Förutom den rafflande historien så har Maj Bylock vackert vävt in Ikaros-myten. Hur ofta får barn(annat än i fantasy) höra talas om kelter?
Länge var Maj Bylocks historiska berättelse Solstenen en älskad högläsningsbok – jag tror att Fågelprinsen kommer att fungera på samma sätt.
Bra tips på historiska barn/ungdomsböcker finns i Hellstrands RESAN GENOM HISTORIEN och en del också i Barnbokstipset/Tusentipset (BTJ) plus i BTJ-foldrar.
Dessa historiska böcker läser jag gärna tillsammans med 9-åringar:
Stokke: Björnklo och Lannerbäck: Udd och stenåldersfolket
Jörn; Pojken som ville vara människa (vikingar) o Hans Peterson (se Asaluns förslag).
Danska 70-talsförf. t ex Leif Esper Andersen. har skrivit lättlästa och ruskiga historiska böcker.
Jonsson: Göran i riddarskolan
Lagercrantz: Sigridsagor (flickor på medeltiden, noveller)
Nordqvist/Wahl: Nu seglar Wasa – läsberätta den,se på bilder (1600-tal)
GLÖM INTE Andersen: Den lilla flickan med svavelstickorna (gatubarn 1800-tal)
Wilder: Lilla huset i stora skogen (1870-tal)
Coerr: Ballongäventyret (1880-tal)
Ericsson: Akta er för rödskinn (1880-tal) och Lilla vargen får sitt namn
Saelen. Snorre säl (2 världskriget)
Shemin: De små ryttarna (2 världskriget)
Rose Lagercrantz: Lilla Geo eller flickan som kunde lura döden
DET FINNS MÅNGA FLER – hör med bibliotekarien!
2008-04-17, 06:45
asalun: Nu begick jag (ju) Bylockdebut med Fågelprinsen – och läste inte Drakskeppet förrän nu i dagarna. Hade alltså svårt att haka opp mig på eventuella likheter vid läsningen av den första – och retade mig heller inte på sådant när jag nu läste historien om Petite/Åsa. Mitt skrala minne är kanske inget att ha, men det säger mig att Fågelprinsen är starkare och mycket, mycket mer drabbande än Drakskeppet.
Förresten, vad sägs om sensmoralen: upprorisk riddardotter straffas genom att bli bortrövad av stora stygga var.. förlåt, vikingen ?!!! Lite unket va?
Lena: Solstenen är fortfarande poppis! /direkt från bibblan
2008-04-17, 07:24
Mitt intryck är att författare förlägger historier i historisk miljö för att kunna smita undan med bristande miljöbeskrivningar. Så längde de håller sig till 1900-talet så brukar jag tycka att det är OK, men äldre än så ratar jag oftast.
2008-04-17, 08:53
Ka, du har absolut rätt om unkenheten i Drakskeppet. Fågelprinsen måste jag väl ge en andra chans, man kan ju inte alltid välja sin jobbläsning. Men Solstensböckerna kan jag aldrig rekommendera ett barn. Jag fick själv jätteångest av dem när jag var liten, tyckte att de var så obehagliga.
En historisk roman som är fantastisk, speciellt som högläsning, är M. Morpurgos Då valarna kom (tiden för 1:a vkr.). Passar mellanåldern bäst.
2008-04-17, 09:23
Lena! Sigridsagor! Helt underbara!
2008-04-17, 10:45
Men Sarah Waters då? Nattvakten? Den är ju historisk men känns inte speciellt historisk eller är det fusk om den inte känns historisk? Eller Barbara Kingsolver om Kongo i Giftträdets bibel eller Aidichie i En halv gul sol? Ja, det finns säkert en uppsjö av den här typen av romaner från en annan tid. Och de här tre gillar jag skarpt.
2008-04-17, 11:06
Fröken: nu talar du skönlitteratur för vuxna och inte brukslitt för barn!
2008-04-17, 11:26
Just det KA, uppfattade inte den sista förfrågan i bloggen där utan riktade mig mera in mot Johannas aversion mot historiska böcker. Men du har alldeles rätt och där har jag inte mycket att komma med när det gäller mindre barn.
2008-05-03, 13:21
Intressant! Jag älskade historiska romaner som barn/tonåring, men nu har jag mer eller mindre tröttnat sedan länge. (Undantag: Sarah Waters. Hennes senaste, Nattvakten, tycker jag dock inte var riktigt lika bra som de tidigare. Och Återsken av Helen Humphreys, en mycket fin bok.)
Nu sitter jag här och försöker förtvivlat gräva i mitt minne efter titlar. Jag var djupt fascinerad av vikingatiden som barn, och minns att jag läste böcker… Jag tror det där om Tjawa som någon nämnde ovan låter bekant. (Om det handlar om en flicka som hade en tam älg…)
Jag minns en trilogi om indianer jag läste i lågstadiet (tror jag). Minns inte författarens namn, men det handlade om en fransk flicka i nioårsåldern, som flyttade till sin pappa i Kanada… jag tror att första boken hette ”Riddarna och de röda” och sista boken ”Fredens hemliga stig”…
Tidsresor var min stora förtjusning. Just nu minns jag bara en bok, som handlade om ett försök att befria Maria Stuart – ”Penelope – en resa i tiden” tror jag den hette. Fast då var jag nog förresten äldre än 7-9 år…
Oj, det här var nog inte till så mycket hjälp… men jag får nästan lust att gå till biblioteket och snoka runt bland barnböckerna…
2008-05-04, 13:56
Niklas Krog har skrivit några barn/ungdomsböcker som utspelar sig under Alexander den Stores tid, om jag inte minns fel. Har för mig att de ska vara ganska populära på låg/mellanstadiet.
När jag gick i lågstadiet läste vår fråken högt ur en antologi som unicef (tror jag) hade gett ut, med berättelser om barn i olika tider, skrivna av författare från hela världen. Den var häftig vill jag minnas att jag tyckte.
Olov Svedelid har skrivit en hel del historiska ungdomsromaner, men frågan är om de inte är lite svåra för lågstadieåldern…
2009-09-17, 13:17
Författaren som sökes när det gäller Riddarna och de röda, osv, heter Helmer Linderholm, som skrivit en mycket bra serie om indianer och vita på 1600 – talet, där huvudpersonen är en ung svensk pojke som blir indian. Linderholm tar starkt ställning mot kolonialism och manligt förtryck.
2012-05-30, 09:33
På den här sidan i diskussionsforumet Arkeologiforum kan ni få en del tips om ungdomsböcker som handlar om vikingatiden:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,5416.0.html