Listläsning

New York Times listade de 10 bästa från detta år. Fem fakta, fem fiktion. Tre av de skönlitterära har jag redan förut tänkt att jag vill läsa; ”Unaccustomed earth” av Jhumpa Lahiri, ”A mercy” av Toni Morrison och ”Netherland” av Joseph O’Neill, så det blev ju extra sporrande att de lyftes fram som top of the pops. (Det blev därmed också en lista jag gillade. Jag kan tycka det är så jobbigt med ‘hundra böcker man måste läsa’ och liknande. Hallå, hur ska man orka beta sig igenom det, eller ens komma ihåg dem? Men 5 st; enkelt och greppbart!)
Typ dagen efter, en snabb lunchkoll på Diesel, vad står i nyhetshyllan? Jo, ”Netherland”. Tack, tack, igen!

Den kvalar nog inte in på min egen topp 5-lista för i år, men det är definitivt en good read. Handlar om en man (ursprungligen från Holland, därav titeln) som bor ensam kvar i NY tiden efter Sep 11, evakuerad till Chelsea Hotel pga terrordådet. Hans fru har lämnat honom, tagit med sig deras lille son, och flyttat hem till London. Inte uttalad skilsmässa än, men prövoseparation ett halvår. I det vakuum som uppstår, all tillgänglig tid han nu har, plockar han upp en sport från sin ungdom. Cricket. Och tack vare cricketen kommer han i kontakt med en helt annan typ av människor än de han jobbar med. Inte minst träffar han en mycket speciell och karismatisk västindisk entreprenör vars motto är ‘think fantastic’. Varken mer eller mindre, think fantastic. Wow.

Ibland lite för mycket cricket, och lite för mycket Chuck Ramkissoon-tirader (entreprenören) men i det hela, ja tack! Njutbart, livserfaret, gediget om stora annalkande konflikter som står så symboliskt mot varandra och väger på det personliga såväl som värdspolitiska planet. Den skrapar precis rätt, känns och dröjer kvar. Vill man ha en bra roman att landa i under julhelgen, helst efter man har stressat ner ett par dagar och har mer ro, här är ett förslag.

Och jag kommer ihåg Jhumpa och Toni Morrison för framtiden. De är ju inte så lätta att glömma!

Har någon läst ”Dangerous laughter” av Steven Millhauser eller ”2666″ av Roberto Bolaño? De övriga två på denna 5-lista, ser ni.

Dela: Facebook  Twitter 
Skrivet av

Johanna Lindbäck

Jag kommer från Luleå men har bott i Stockholm sen 1999. Förutom att läsa massa böcker så skriver jag ungdomsböcker själv också (på Rabén&Sjögren). Du kan läsa mer om mitt skrivande och allt sånt här. Sen är jag även lärare i svenska och engelska på en gymnasieskola i Nacka utanför Stockholm.
Läs alla inlägg av
Johanna Lindbäck

3 kommentarer till Listläsning

  1. Kul att någon mer har läst Netherland i detta avlånga land. Den har ju blivit tokhyllad ”over there”, men här har det varit tyst. Vilket är lite konstigt med tanke på hur vi annars är så snabba på att ta upp saker som går hem i USA. Eller gäller det bara indieband från Brooklyn?

    Vad gäller boken, håller jag med dig. Den kräver eller snarare behöver din uppmärksamhet. Själv hade jag den som tbane bok och det var väl inte någon höjdare. Trots sitt ringa omfång(250 sidor) tar den sig tid att berätta.

  2. Ja! Och jag har gått och tänkt på den efteråt. Mycket fin, och rolig. Tex, och nu blir det en specifik händelse från boken, så alla som inte läst kanske ska skippa…

    När hans fru har köpt en stenstod till hallen och vrålar ”pedestal! pedestal!” när mannen undrar vad den ska vara till för. Gillar verkligen de där små sakerna, och det som ligger bakom/under dem.

    Får hoppas att fler upptäcker den!

  3. Hmm, jag har helt missat Roberto Bolaño. Alltså författarskapet. Skäms lite, men jag har inget minne av att han togs upp som författare på spanska litt.veten. Såg att en av hans böcker kom på pocket i december, ”De vilda detektiverna”. Är den något att ha?

Kommentera