Ny Auster på ingång!
Hörni! Ni missar väl inte Paul Austers nya, ”Man in the Dark”? Släppdatum 21 augusti, men det gick alldeles utmärkt att klicka hem den redan i slutet av förra veckan. Ur led är tiden och allt det där. Tur för oss!
”Man in the Dark” är berättelsen om 72-årige August Brill, nybliven änkling och konvalescent efter en svår olycka, som försöker ta sig ur sorgträsket genom att berätta historier för sig själv. Historier om ett parallellt universum där hans hustru fortfarande lever, tvillingtornen står kvar och presidentvalet 2000 fick en annan utgång. Tja, det är väl ungefär vad jag kunnat utröna från diverse blurbar. 160 sidor lång är den enligt förlagets hemsida.
Med lite tur – pleeeease, mr Postman! – kommer ”Man in the Dark” att vänta på mig när jag kommer hem idag. Auster prenumerar ständigt på förstaplatsen till min all time fave-lista, så jag kastar mig undantagslöst över allt han skriver. De senaste åren har han blivit omsprungen av sin hustru, men det är lite som filmkritikerna och Woody Allen med mig och Auster: jag hoppas alltid att hans nya alster ska vara hans bästa sedan ”Oracle Night”. Den här gången är peppen ovanligt levande.
Alla
Fick hem mitt ex igår, och ska snart snart kasta mig över den. Tror faktiskt att den var lite längre än 160 sidor. Och jag håller med dig: Book of Illusions och Oracle Night var mästerliga, medan de två senare varit inte besvikelser, men avsevärt mindre himlastormande.
Jag ser fram emot en rapport! Om han ens kommer i närheten av Oracle Night så är det måsteläsning. Jag gillade i och för sig den senaste också, Travels in … även om jag föredrar honom när han verkligen vill berätta en historia. Det metalitterära gör sig bäst i mindre doser.
Ah, i så fall står det fel på förlagets hemsida. Jag har ju inte det fysiska exet framför mig än… men snart!
Jag såg Travels… som en liten present till trogna austerianer, ett litet roligt metaexperiment, men någon ny ”Oracle Night” eller ”Leviathan” är det ju inte.
Vi fick exemplar förra onsdagen till både Uppsala och Stockholm. Den är tunn… Själv har jag trots idogt rekommenderande från alla håll inte riktigt upptäckt Austers storhet… Är det kanske att spotta i kyrkan?
Jan: Ja, det är det faktiskt. ;) Å andra sidan vet jag av erfarenhet att det är farligt att ge sig på böcker som peppats och hypats sönder innan man själv läst. Mitt förhållande till Auster är mångårigt, jag tror jag var femton eller sexton när jag läste New York-trilogin. Då var jag lycklig ovetande om hans litteraturälskling-status; jag gillade omslaget helt enkelt. Därefter blev det I sista tingens land, Leviathan och Moon Palace, och då var jag fast för gott. Liten utvikning där, men jag tycker att du ska testa vidare. Gillar du hans fru bättre?
Jag vill också svära i kyrkan!!! New Yorktrilogin tycker jag är djupt överskattad. Pretentiös som en B-student som nyss läst 5-poängaren i kunskapsteori. Fast jag gillar Illusionernas bok och Mr Vertigo skarpt.
Av Siri Hustvedts böcker har jag bara läst What I Loved och tycker bättre om den än om de Austerböcker jag läst.
Jag väntar också på mitt ex! Även om det onekligen blir svårt att toppa Oracle night (hamnar på topp-10-listan, lätt!!) har jag nog aldrig blivit besviken på Auster.
Låt peppen börja! :)
Jag har helt missat Siri Hustvedt, vad ska man läsa?
Jag tycks alltid missa nya stora boksläpp – på vilket hemligt ställe håller folk koll för att snappa upp nya böcker att beställa hem?
Desirée: Amazon, Adlibris, alla de stora internetbokhandlarna brukar ha ett bevakningssystem så att man får ett mail när en titel man satt under bevakning släpps. Lätt som en plätt!
PS: Eller så kan du ju hålla utkik här… ;)
Full Bokhylla: Åh! Du har en fin bekantskap framför dig. Jag skulle nog faktiskt börja med hennes senaste, The Sorrows of an American. Kan vara hennes bästa. Men de tidigare böckerna är också fab, t ex The Blindfold eller What I Loved. Och jag är svag för The Enchantment of Lily Dahl, det är väl Twin Peaksvibbarna som gör det. Ung servitris i håla där det händer skumma saker…
Full bokhylla – jag tycker att Siri Hustvedts böcker är ganska olika varandra. Om du vill läsa en riktigt ROMAN kan jag verkligen rekommendera What I Loved, den är helt underbar sådan! Hennes senaste, Sorrows of an American, är också bra men var lite, lite av en besvikelse för mig.
The Enchantment of Lily Dahl och the Blindfold är lite annorlunda; den förstnämnda ger en Twin Peaks-artad känsla och jag vet flera som inte gillar den alls, men jag tyckte att den var ljuvlig. The Blindfold består av kortare, lite udda och väldigt fängslande historier.
Så, det var mina Siri-tankar det ;)
Ojdå, här får man vara snabb på tangenterna ;)
Helena – vad kul att du också tyckte att det är lite Twin Peaks över Lily Dahl! Ibland tror jag att jag är galen som kopplar till Lynch så fort det handlar om amerikanska småstäder..
Nejdå, Ellinor, det är helt rätt tänkt. ;)
Tackar, jag ska genast utforska. Hade ändå en beställning av Arne Dahls senaste på gång – Adlibris meddelade att min väntan nu är över!
[...] Elfte är ute nu. Kunde inte låta bli att bättra på beställningen ytterligare något sedan jag läst om Paul Austers senaste. Den som läser kommentarerna ser att jag fick ytterligare [...]
Heter frun i den nya boken också något som konoterar på Siri i en eller annan bemärkelse?
För att fortsätta svära i kyrkan så hade jag en sommarförälskelse i Paul Austers böcker för några år sen då jag läste nästan allt och efter det aldrig kommer att ta i en bok av honom igen. Det är ju samma bok om och om och om igen. Med smärre variationer. Slumpenmissionen är ju intressant, men den kan ju inte skrivas om i hur många böcker som helst.
Siri Hustvedt tycker jag däremot omåttligt mycket om. Twin Peaks vibbarna har jag också av Lilly Dahl och jag skulle nog rekommendera dig, full bokhylla, att börja där.