Omläsningen igång!

Nu är ju det här omläsningstemat en baggis för mig som kör omläsning ett par tre gånger per vecka (när jag gör mina läslistor brukar jag inte ta med omläsningen av just den anledningen att det blir helt obscena mängder, folk skulle tro att jag var galen) men hursom, jag har idag klippt ”Att komma hem ska vara en schlager”. Nu är tiden då jag läser om Per Hagman tydligen. Han är en liten nostalgipåse den mannen and so am I, kan ha något med det att göra.

Det är första gången jag läser om ”Att komma hem…” och jag finner den annorlunda denna gång. Första gången tänkte jag mjaa, nu är jag nog mer välvilligt inställd till Per Hagmans minikrisande och kringflackande tillvaro. Ända fram till de sista kapitlen vari Per drabbas av Tommy Nilsson-sjukan och börjar skriva meningar som ”Jag har lyssnat till regnet innan det föll. Jag har tvättat mig i vatten som är svalt”.

Per är bättre när han letar falkenerare och svamlar hög på amfetamin än när han försöker skriva Pripps Blå-reklam.

Nå, det här var ju inte direkt den äldsta omläsningen min hylla har att erbjuda. Men intressant ändå, att jag gillade den mycket mer nu. Det kanske har att göra med att jag läser den som 30+… Inte vet jag men Per verkar ju trettioårskrisa som fan boken igenom.

Just ja, PC Jersild och ”Barnens Ö” var det.