Oops, I did it again (som poeten sa)

Den pågående diskussionen om Annes underbara studentbostad med porslinshundar, gosiga katter och Dickens-volymer blev för mycket för stackars nostalgisvultna moi. Råkade visst slinta på tangenterna såhär på lunchrasten. Resultatet? En deluxeutgåva med samtliga Anne på Grönkulla-böckerna på engelska. Eh, oops? :) Egentligen har jag inte råd med sådana här extravaganser, men å andra sidan har jag längtat efter att läsa Anne-böckerna på originalspråk ända sedan jag lärde mig räkna till tio på engelska, så jag ser det här som en mänsklig rättighet. Ja. Så säger vi.

Brukar ni också hitta på långsökta förklaringar för att rättfärdiga era bokinköp?