Påskläsningen så här långt
Jag har problem med ”Bittert arv”. Nu på sidan 166 av 347 och jag tycker den sniglar sig fram. Svår att komma in i, svår att greppa historiemässigt, jag är inte odelat förtjust. Egentligen är jag nog inte alls så förtjust, punkt och slut, men det känns som en bok jag vill tycka om (Indien!) och av den anledningen kämpar jag på mycket längre än mina vanliga 5o sidor. Men jag har det inte lätt under tiden. Allt för konsten…
Påskekrimmaren var betydligt snabbare och lättare. ”Utan onda aningar” av Jan-Sverre Syvertsen. Del ett. Jag råkade läsa tvåan först, så nu visste jag ganska mycket om vad som hintas och smånämns här i ettan, men det spelade inte så stor roll.
Brottet denna gång; en fjortonårig flicka som försvinner på väg hem en kväll, och polisen befarar pedofiler. Som en del i utredningen kontaktas skolpsykologen, Sander Mørk, och det är så han kommer in i bilden. Ettan är ganska mycket en presentation av honom och polisen Lisa Lunde, och jag inser nu efter min andra bok här att jag verkligen gillar det paret. Lika bra mix som i tvåan av brottsutredning och deras privatliv, och boken är driven och spännande. Och trevlig! (Missförstå mig rätt. Det finns ju inget trevligt med pedofiler, jag menar nu allt fluff runtom.) Ett tips alltså.
Alla
Och über alles: den ser ut att vara himlans elegant!
Jag testade en helt annan typ av påskläsning: Penguins digitala böcker i projektet We Tell Stories – http://wetellstories.co.uk/
Sex etablerade författare har låtit sig inspireras av klassiska romaner och skrivit nya korta historier för nätet där man hela tiden följer handlingen på Google Maps eller Google Earth. Den första berättelsen är Charles Cummings ”The 21 steps”, inspirerad av John Buchans ”The 39 steps” – en intrig som förstås passar väldigt väl att följa rent geografiskt eftersom det är en riktig jagad-historia.
Konceptet är delvis fräscht, delvis lite långtråkigt. Det blir bokstavligen transportsträckor när man följer hur huvudpersonen förflyttar sig längre sträckor, t ex med taxi genom London. Men ”The 21 steps” var ändå en hyfsat spännande historia i detta miniformat. Det ska dock bli intressant att se hur andra typer av intriger låter sig överföras – vi kan de närmaste veckorna se fram emot historier inspirerade av bl a Zolas ”Thérèse Raquin”, Dickens ”Hard Times” och H C Andersens sagor.
Jag har flugit och flängt över både tid och rum i min påskläsning: Avslutade En halv gul sol Chimamanda Ngozi Adichie som utspelar sig i Nigeria/Biafra under slutet av 1960-talet, precis före påsk. Därifrån var det raskt tempo in i 1800-talets England i Myrrha (tack igen för den bokollopresenten!). Jag beslutade mig för att stanna i England, men nu på 1900-talsvis i Tio små negerpojkar, under påskdagen. Och nu befinner även jag mig i Indien. 1980-talets Bombay för att vara exakt, i Shantaram (och där lär jag stanna ett tag. Den är tusen sidor lång).
Den första – En halv gul sol – älskade jag. De andra kan jag inte uttala mig lika kategoriskt om, och Shantaram får jag återkomma till när jag nått åtminstone halvvägs. Den är lovande, med små undantag som för tankarna till Paulo Coelho vilket är ”lite” störande.
Jessica – tips att se Babel ikväll då, för En halv gul sol-författaren intervjuas där!