”Q-kar” – Ylva-Maria Thompsson
Ylva-Maria blev känd som presentatör för TV1000s erotiska filmer i början av 90-talet. Det är något jag aldrig riktigt glömt bort eftersom jag genom åren titt som tätt fått höra den här kommentaren: ”Fan vad du är lik hon där Ylva-Maria”. (Vi har båda behållit den blekblonda raka pagen och fortsätt med rött läppstift i nu en bra bit över 15 år så det gör nog sitt till.) Inte bara därför, men som bidragande orsak, blev jag rätt så nyfiken när jag fick veta att hon skrivit en pastisch på den spanske författaren Juan Manuel de Pradas ”Fittor”: nämligen ”Q-kar”. Eftersom jag inte läst de Prada så kan jag inte göra några jämförelser vilket i och för sig är lite synd, men Ylva-Marias ”Q-kar” står sig bra som självständigt verk (men friskriver mig från hur pass nära ”Q-kar” är Prada).
Här är det qkar av alla de slag (jag tror jag tar och använder mig av hennes stavning av ordet, googleträffarna blir nog lite jobbiga här annars): gummiqkar, unga qkar, små qkar, tyska kannibalers qkar, Jesu qk… och så vidare och så vidare.
Jag gillar hennes språkbehandling och många av historierna är riktigt bra men ämnet blir till slut lite uttömt och upprepat. Det här är ingen klassiskt erotisk bok: då den inte riktigt fungerar i upphetsande syfte i mitt tycke, men jag som heterosexuell kvinna finner ändå ämnet intressant då jag anser att det skrivs alldeles för lite om qkar i litteraturen. Hoppas att Ylva-Maria fick blodad tand och vågar sig på att skriva något mer fristående erotiskt nästa gång!
Alla
Fredrik Lindström skrev en halvbra novellsamling för ngr år sedan, det kom liksom aldrig ngn riktig skönlitterär uppföljning från honom, han fokuserade mer på det han är bra på – vetenskaplig populärteve om språket och svenssons, men den där novellsamlingen grusar fortfarande i ögonvrån. ”Vad gör alla superokända människor hela dagarna?” hette den. Jag kan inte låta bli att tänka – vad fan tror han? Det han själv gjorde hela dagarna under hela sitt ”okända” liv, det alla vanliga människor gör hela dagarna – lever livet, älskar, hatar, överlever… mer intressant är väl i sådana fall – Vad gör alla sk kända människor hela dagarna? Hur fan överlever de? Vad har de för jobb, egentligen? Var gör de när de inte finns i media? Som t.ex. Ylva-Maria Thompsson? Var har hon varit sedan sist? Hur har hon levt sitt liv efter konstutsällningen med de olika slidorna som hon målade? Hur överlever man sådant? Kan man ta sina barn till dagis sedan och bara vara vanlig efter en sådan utställning?
Det är väl mer intressant? Vad vanliga ”superokända” gör, det vet vi ju – vi är dem!
Inte så litterär kommentar – men ändå; Först när jag såg detta inlägg och blden på boken så trodde jag det var Jessica på omslaget och att hon nu också kommut ut med en bok :)