”Sex veckor” – Kate Cann
”Sex veckor” av Kate Cann, aka Glam-boken. Jag gissar att det här kan bli en sån recension där jag (för gammal) tycker bu, och ungdomar (rätt ålder) tycker hurra.
Chloe, sexton, följer med sin nya och rika kompis Davinia till sommarstället på Malta. Davinias föräldrar umgås i exklusiva kretsar, både pengar och drinkar flödar. Chloe tycker först det är fantastiskt, hon är alldeles betagen av ön, havet och livet. Det jobbiga, som hon redan visste men valde att förtränga, är att Davinia är fruktansvärd. Bortskämd, elak, pinsam, oberäknelig. (Jag skulle säga antingen psykopat eller alkoholist med tanke på beteende och handlingar.) Plötsligt känns de sex veckorna de ska vara på ön inte lika roliga längre.
Boken är irriterande orealistisk och hafsigt, dåligt skriven. Davinias personlighet och hur hennes föräldrar beter sig mot henne (fegt är bara förnamnet), alla underbara eller självupptagna varelser de möter, alla snygga killar. Alla karaktärer är så fasta, goda eller onda. Sånt blir ju ohyggligt tråkigt.
Handlingen segar på som sirap. En lång lång bit händer det ing-en-ting. När det väl händer något sen blir det en ketchupeffekt. För mycket på för kort tid.
Varför är den inte bättre redigerad och uppstyrd? Varför är den inte lite fördjupad så att fler saker känns både trovärdigare och mer avslutade? (För det ska vara en trovärdig historia, det är ingen fantasi.) Ja, varför är den ens publicerad?
Årets hittills största besvikelse vad gäller ungdomsbok för mig, varsågod. Men som Lena Kjersen-Edman sa i en kommentar, den kommer säkert att hitta många läsare ändå. Det verkar glammigt, lätt och trevligt = bra sommarläsning. Men huuu, ta något annat, vad som helst.
En sista invändning; omslaget. Tjejen på bilden ser snäll och oskyldig ut, kring tolv tretton år. Hon sitter dessutom i ett träd och verkar nöjd. De i boken är sexton med hårda festvanor, mycket vin och drinkar, mycket killar och sex. De skulle aldrig någonsin klättra upp i träd för skojs skull utan bara om de supit bort husnyckeln och måste försöka smyga sig in mitt i natten för att inte få utegångsförbud resten av sommaren.
Alla
Det här är väl sånt där som man egentligen borde ha en varning för på omslaget, aka Parental Advisory på musikalbum. Typ ”Varning för trams” eller nåt?
Eller som en anti-blurb! Vilken uppfinning! Istället för att författares uttalanden på framsidan ska få oss att köpa boken, så skulle de kunna få oss att icke-köpa. Tex Marian Keyes säger ”Rädda ett träd, bojkotta det här skräpet”. Då vet man ju vad det är frågan om.
Håller med i fråga om Sex veckor. Den sööööööög!!!! Usch vilken bortkastad läs-tid. slutet ska vi inte bara prata om.
Har tvingat mig igenom Sex veckor och håller så med dig JohL. Minns inte när jag läst så en så könssteriotypisk bok eller så många adjektiv som underbar och fantastisk sammankopplat med kroppsdelar senast. Men jag uppfattar absolut Davinia som psykopat, om Cann hade renodlat det kunde det kanske blivit lite intressant i alla fall. Cann kan ju faktiskt bättre.
Och så omslaget (flickans ålder vill jag nog sänka till högst 11). På baksidan står det att Chloe blir kär i en kille som heter BEN!!! Jag väntade och väntade på BEN, men det vara bara den där ALEX där hela tiden. Nog för att jag skumläste en hel del men någon Ben fanns inte med…Bättre än så borde väl förlaget sköta det hela (hoppas de tar bättre hand om dig JohL)?
haha oj! blev väldigt förvånad när jag läste detta för själv tycker jag de är en underbar bok! men jag är 16 år och då kanske de är skillnad? vet inte men jag älskar boken!