Tema: Omläsning

Läser ni ofta om böcker? För oss bokhoror är det lite blandat. En del (JoÖ) gör det hela tiden och andra (JoK) gör det aldrig. Men just sommartid kanske det ändå blir lite omläsning för många. Man besöker ett sommarhus eller ett föräldrahem där det ligger en massa nostalgilitt och skräpar t ex, eller man bara botaniserar i sina egna hyllor. Därför kände vi att det passar lite extra bra med ett omläsningstema nu under varma sommarveckor. Vi kommer bjucka på en kavalkad med gamla favoriter eller sådant man kanske inte gillade då, men läser nu med nya ögon. Tiden går och vi förändras ju.

Vad har du tänkt läsa om i sommar? Ge oss tips i kommentarerna!

Jessica
Jessica
Jag har redan sätt igång och läst om några barndomsfavoriter: ”Häxtävlingen” av Eva Ibbotson  och ”Äventyr i El Dorado” av Lloyd Alexander. Sen tänkte jag även läsa ”Anansi Boys” av Neil Gaiman igen.

Helena
HelenaSommarläsning = nostalgiläsning för mig, och ingen är lika mycket ”läsa natten igenom fastän ögonen blöder”-ren läsglädje som Stephen King. Jag undersöker om ”It” är lika fantastisk idag som när jag läste den första gången. 1140 sidor nostalgiläsning med mordiska clowner, yay!

Johanna L
Johanna LJag minns ryset och pirret när jag lyssnade på sommarlovsföljetongen ”Tordyveln flyger i skymningen” av Maria Gripe. Den ska läsas om! Tänkte också försöka hinna med en älskad klassiker som jag läst tio gånger, minst, ”Anne på Grönkulla”.

Johanna Ö
Johanna ÖJulen brukar vara min stora omläsningsårstid för då hinner jag med favoriterna i mammas hylla. Nu är jag inne på barn- och ungdomslitt i form av PC Jersild samt Kulla-Gulla som jag tror jag ska låna på biblio. På vuxensidan funderar jag på Fogelströms Stadsserie som jag brukar klippa under julen men inte hann med i år.

Dela: Facebook  Twitter 
Skrivet av

Bokhora

Läs alla inlägg av
Bokhora

22 kommentarer till Tema: Omläsning

  1. Upp till ungefär 20 års ålder bestod nog varannan bok av omläsning för mig! Kan för mitt liv inte minnas hur många gånger jag kan ha läst ”En komikers uppväxt” till exempel. Numera blir ju ”att läsa”-listan längre för var dag som går och omläsning sker därmed ytterst sporadiskt… men med detta sagt blir jag riktigt sugen på att plocka fram gamla favoriter och undersöka om de får behålla sin status!

  2. Just läst om Russel Hobans Sköldpaddsdagbok. Lika grön och fantastisk som förra gången. Annars är det några få jag ger mig på då och då – Nina Bouraouis Dockan Bella och P.O. Enquists Nedstörtad ängel, till exempel.

  3. Jag läser faktiskt nästan aldrig om. Har dock varit sugen på att läsa om Per Hagman-böckerna och ”När det blåser på månen” (den älskade jag som barn). Vi får se, nu finns en massa oläst litteratur i bokhyllan också som man ju inte vill gå miste om.

  4. För mig så är sommarlov synonymt med omläsning. Egentligen så borde man ju ge sig på nya, oupptäckta böcker på sommaren då man kan koncentrera sig, men för mig så blir det ingen sommarkänsla om jag inte får läsa om Harry Potter för miljonte gången.

  5. För mig är det som för Lisa med enda skillnaden att jag höll på med omläsning fram till jag var drygt 25. Efter det kom jobb och studier mellan mig och mina omläsningar. Den omläsning jag tror jag kommer att ge mig på i sommar är Oscar Wildes Spöket på Canterville.

  6. Jag läser just nu om Douglas Couplands Ms Wyoming. Läser den för att jag inte riktigt gillade den när jag läste den första vändan, trots att Coupland är en favorit annars. Han är cool på ett sätt som var det första sättet att vara cool som jag uppfattade. Det har säkert att göra med att jag föddes 1980. Vi såg upp till x-arna (om man får damma av det ordet – lämpligt i sammanhanget).

  7. En av de stora orsakerna till att jag hinner läsa så lite är jag jag läser om i hög utsträckning. En del böcker har helt enkelt så mycket att ge. Jag har nyligen läst om ”Barabbas” av Pär Lagerkvist, jag läser just nu om John Steinbecks ”Öster om Eden” och jag ska snart läsa om Fogelströms stad-serie.

  8. Jag läser om Bukowski, skaffade ett gäng på billig pocket.
    Saknar dock Pulp och Ham on Rye, tyvärr.

    Annars siktar jag på att läsa om mina Hellblazer-album, liksom de svenska utgåvorna av Dylan Dog
    Kolla in:
    http://en.wikipedia.org/wiki/Dylan_Dog

    Mvh s.

  9. Nu kom jag på att jag måste läsa om Den långa vägen hem av Cynthia Voight. Den boken är sommarlov i bokform! Annars läser jag mest om mina ungdomsböcker när jag sitter på toaletten (…) Linas Kvällsböcker kan jag till exempel återge ordagrant vilken dag som helst. Och Stadserien som jag fick för ett tag sedan planerar jag att läsa om i höst.

  10. Jag brukar läsa om Anne på Grönkulla-serien nästan varje sommar, men i år tror jag att den måste få vila.

    Än så länge har det istället blivit Carina Burmans ”Den tionde sånggudinnan” och ”Sandor slash Ida” av Sara Kadefors. Väntar gör en hög Dorothy Sayers.

  11. Jag kan få en viss mening eller formulering i huvudet och hålla på med den ett tag innan jag minns vilken bok den kommer ifrån, sedan blir jag sugen på att läsa om boken. Det händer då och då och det verkar helt slumpartat, jag har inga omläsningsfavoriter utan det är detta som styr. Ibland är det en bok jag läst rätt nyligen, ibland är det en bok jag läst för flera år sedan. Det kanske ska läggas till att jag har rätt gott minne..?

  12. Att läsa om är att stävja tiden för de veckor, dagar och ibland enstaka timmar som det tar en att plöja igenom boken. Jag tycker att det är djupt betryggande att återvända till vissa historier och det är därför jag läser om böcker – när jag gör det. (Utgår från att jag inte är den enda som plockar upp vissa böcker eller åtminstone tänker mig att göra det i tider av sorg, stress och andra vardagarnas svarta hål.)

    Läsning är väl i någon mån alltid eskapism, eller tja, där finns det ju andra synsätt. Men rent känslomässigt, man upprättar ett rum även om man kanske inte flyr in i det, utan går sakta, eller slår kullerbyttor, eller håller dörren mot ömvärlden på glänt. (För mig) är det tryggt att läsa, även om böckerna kan uppröra mig eller skaka mig eller göra mig illamående. Och att läsa om är ännu mer tryggt, just för ”ryset och pirret” fortfarande infinner sig. It’s always as good as the first time, liksom.

    Trevlig sommar(om)läsning!

  13. Läser i princip aldrig om böcker… finns så mycker oläst.

  14. Jag läser ”-Godnatt Mr Tom” av Michelle Magorian, minst en gång per år, det har jag gjort sedan jag var liten och farmor högläste den för i sängen på sommarstugan. Den var så hemsk och läskig att vi ibland slutade före kapitlet var över och istället drack lite honungsvatten med saffransskorpor.

    Nu när jag läste kommentarerna ovan, blev jag så glad för Cynthia Voigts, Den långa vägen hem. Jag läste alla Voights böcker, och Bullet var en favorit. Det är nästan så att jag hoppas på att Mamma övertalar mig att ”städa vinden” hemma i föräldrahemmet, där står alla barn- och ungdomsböckerna uppradade. Lilla Huset på Prärien, Tuddagalumpa, – ohh!
    Karin

  15. Jag har just läst om ”Aprilhäxan” av Majgull Axelsson och ”Låt tistlarna brinna”av Yasar Kemal,mycket bra böcker bägge två.Nu väntar den bok jag läser om varje sommar:”Mephisto” av Klaus Mann

  16. Jag läser om för få böcker, men hittills i år har jag läst om sju stycken, rekord på jag vet inte hur många år. I sommar blir det Agnes Cecilia – en sällsam historia, Den oändliga historien och Osamu Dazais No Longer Human om planen håller.

  17. Jag läser om nästan mer än jag läser nytt (nåja, i år är det ungefär 2/3 nytt och 1/3 omläst, lite för att vara mig). David Eddings är en favorit när det gäller omläsning, liksom gamla pusseldeckare (Lang, Sayers, Christie). I år har jag en privat läsutmaning där jag ska läsa minst 100 ”nya” böcker (dvs sånt jag aldrig läst förut), annars hade det nog sett ut som vanligt – minst 50% omläsningar alltså.

    Jag vet inte varför det blir så, det tar liksom mot att börja på en helt ny bok ibland…

  18. Jag började läsa om Painted Black (Janet Fitch), men sedan kom olästa romaner nerdimpandes som jag inte kunde vänta med (Garden of Last Days, Bright Shiny Morning, grymma zombieromanen Dying to Live, Madonnas brorsas biografi om livet med (och utan) henne – intressant om man tar den för vad den är, tar väl hål på någon liten myt men bekräftar mest bilden som man fått av henne via media och andra biografier) och så fick jag lust att läsa Wally Lambs senaste innan hans nya kommer. Så omläsningen fick vänta. Nu håller jag på med Vredens änglar av JCO och den är bland det bästa jag läst av henne (nästan i klass med Blonde). Jag har en helt otrolig lässommar hittills!

  19. Dying to Live, eh? Berätta mer!

  20. Läser just nu om Den hemliga historien, gör det varje sommar. Ska även försöka mig på Jamie O’Neills ”At swim, two boys” eftersom jag inte förstod så mycket av den sist.. haha.

  21. Helena: Den heter ”Dying to Live: A Novel of Life Among the Undead” och är skriven av Kim Paffenroth (man). Det var recensionerna den fått på Amazon som fick mig att nappa på den (och att jag älskar – fiktiva -virusscenarion och postapokalyps i allmänhet). Jag gillade den verkligen, den är bara på dryga 190 sidor så jag mer eller mindre sträckläste.
    Berättarjaget är Jonah Caine som ensam kämpar sig fram (fast han vet att det antagligen finns fler överlevande) och letar mat och trygga sovplatser i en övergiven stad full av zombies. Här snackar vi old-school zombies som är nollställda och långsamma men nog så människohungriga och inte minst många till antalet. Det är en blodig och hemsk historia med intelligens, minuset är att bikaraktärerna känns ganska så grovhuggna.
    Romanens sensmoral fick mig att tänka på ett citat av zoologen Sverre Sjölander: ”Det finaste hos människan kommer från djuren – att vårda sina ungar, viljan att offra sig för flocken, kärleken… medan sådant vi kallar för omänskligt – nekrofili, pedofili, sadism…är utmärkande för människan”.

  22. I sommar har jag läst om en av mina mesta favoriter – Alberte och Jakob av Cora Sandel. De blev den gamla översättningen i Forumpocket från 1975 som fanns hemma. Beredde mig på en fantastiks läsupplevelse i repris men blev ändå nästan golvad av hur bra hon är. Språket lyser, karaktärerna stannar kvar och det finns en slags nykter humor som är ovanlig i litteratur – i alla fall den jag läst. nyöversättning. Inte enstavelsee känns för gammal i min Forumupplaga – ändå vet jag att Gunbritt Sundström nyöversatte den för några år sedan. Var tvungen att köpa den med för att se om något verkligen kan ändras till det bättre.

Kommentera