Timing, timing, timing

Igår var jag väldigt seg, trött och oföretagsam. Jag låg mest på soffan eller i sängen och läste Kicki Normans ”Väninnorna & Kung Carl”, som även JoÖ gjort och intervjuat Kicki.

Det som slog mig, om jag inte hade varit på världens bästa humör för just lättsam chick-lit så vet jag inte om jag läst ut hela. Jag tycker den saknar en bra hook. Ja, den börjar med att huvudpersonen Sara blir dumpad av sin kille, och ja, hon blir mycket ledsen för det, men… sen då…? Vad ska jag bli nyfiken på? Efter dumpningen dröjer det ett bra tag innan nästa intressanta konflikt kommer smygande. Detta ”bra tag” är en svår passage. ”Väninnorna & Kung Carl” känns som en bok jag lätt skulle kunna sluta läsa mitt i, utan att den för den skull är dålig. Den är bara inte tillräckligt gripande eller jättebra.

Men, nu var ju igår bästa dagen för chick-lit, och Sara kommer från Umeå och hennes föräldrar pratar jättefin dialekt (ja, utskrivet i boken!) och den detaljen hookade fast mig i brist på annat. Jag ville läsa föräldrarna. Plus att det är massa Stockholm och inte minst Kung Carl där vi brukar ha bokhorebrunch lite då och då. Så boken blev utläst. Trots allt. Timing är inte allt, men igår var det nästan det.