Tre exemplar av samma bok!
Varken Zadie Smith eller Jens Lapidus fick följa med mig hem från bokbytet, trots att jag ville: Smith för att jag gärna vill gilla hennes böcker – men jag finner det svårt, Lapidus för att det kanske äntligen är dags för mig att läsa ”Snabba Cash”. Båda blev norpade innan det var min tur att välja. Istället plockade jag med mig bland annat Joanna Rubin Drangers ”Askungens Syster”, som redan jag äger i miniformat, men gärna äger i storformat (miniformatet skulle ju kunna få följa med på nästa bokbyte) och Mark Haddons ”Den besynnerliga händelsen med hunden om natten”, det var faktiskt mitt tredje exemplar av samma bok. Tredje?! Varför ska du ha så många exemplar av samma bok? – För att jag ska kunna ge bort den såklart. Det är en fin liten historia att ge bort till lärarkollegor som man misstänker vill läsa välskrivna berättelser om pojkar som har Aspergers syndrom.
Alla
Absolut, den är verkligen finfin och en sann bok att dela ut lite här och var. Tack för en trevlig, om än lite kort, eftermiddag!
Ka: Tack själv! Ja, visst var det lite kort! Kanske roligare med en veckokväll ändå, och att vi myser på lokal efteråt som tidigare? Tycker iaf jag nästan när jag tänker efter.
Mmm, Haddon är fin. Har inte tänkt på att det kanske kan vara en bok att köpa i klassuppsättning. Vad tror ni, kan den vara något att läsa i ettan?
Instämmer i att Smith är lite stökig. Gillade den första väldigt mycket, orkade inte igenom hela den andra, men môlade mig igenom den tredje (Om skönhet?) – som var, tja hur ska man säga egentligen. Den är så … vag? Uppenbarligen så bra att jag läste hela, men i efterhand förstår jag inte varför. Eller. Hjälp – varför läser man Smith?
Vilken Smith fanns på bokbytet? So far har jag bara läst hennes ”On Beauty” men den tyckte jag å andra sidan mkt om.
Det var Om skönhet om jag inte missminner mig, aka boken som fick mig att helt omvärdera Zadie Smith. Till det bättre, ska tilläggas.
På 90-talet hade jag två pocketböcker som jag ofta köpte i extra exemplar och gav bort. De var vitt skilda till karaktären, men jag älskade dem båda och jag ville verkligen att andra skulle läsa dem.
Helene Hanffs ”Brev till en bokhandel” är något av det mest underbara man kan läsa om man är boktok. Jag gillade filmen också – en av Anthony Hopkins mysigaste rolltolkningar.
Den andra boken var Johan Althoffs ”Hit och dit men ganska långt bort”, egentligen en barnbok, men i mitt tycke en allåldersbok. Dess tema om språkets möjligheter är väldigt kittlande för fantasin.