”Utanmyr” – Sofia Nordin
Ibland snubblar du över böcker som du plockar upp helt utan förväntningar. De är skrivna av författare vars namn möjligen sätter igång någon slags vag déja vu-känsla i bakhuvudet, kanske har namnet dykt upp i någon bokdiskussion för länge sedan, men poängen är att du tar dig an berättelsen (nästan) helt obesudlad av förhandshype och förväntningar, positiva eller negativa. Du börjar läsa, och är fast från första sidan. Grattis, du har ramlat över en dark horse!
”Utanmyr” är en tvättäkta dark horse för mig, inhandlad för 25 kronor i fyndhörnan på en liten bokhandel på Drottninggatan. Helt obeprövad, och helt jävla omöjlig att lägga ifrån sig. Suggestiv och krypande otäck fastän inget egentligen händer förrän i de allra sista sidorna. ”Utanmyr” är berättelsen om Johanna, som träffar den karismatiska Susanna på en fest och, utan att veta riktigt hur det gått till, finner sig själv tacka ja till Susannas erbjudande att följa med till konstnärskollektivet Utanmyr djupt inne i Norrlands skogar. Väl på plats fascineras Johanna av människorna där, och blir alltmer förhäxad av Susanna, samtidigt som hon är orolig att saker och ting inte är vad de ser ut att vara i kollektivet. Vem är Sara, vars namn är inristad i plankorna i våningssängen, och varför blir alla så konstiga när hon nämner hennes namn? Vad är det för hemlighet som alla döljer?
Sofia Nordin jobbar mycket med antydningar och stämningsmarkörer. Det går inte att sätta fingret på varför stämningen i ”Utanmyr” är så obehaglig, men det är den, och stämningen förtätas i takt med att Johanna börjar söka svaren på sina frågor. Jag påminns lite om ”Den hemliga historien”, särskilt i porträttet av Johannas fascination inför människorna i kollektivet. Inte undra på att jag gillar det så mycket! Jag pratade ”Utanmyr” med Johanna L, som också läst den, under vår planeringsdag i lördags, och hon tyckte att den tog slut för fort. Det håller jag med om: här finns utrymme för en längre, mer invecklad berättelse, och efter all förtätad stämning kommer slutet abrupt, lite förenklande kanske. Samtidigt är det så fint med böcker som klarar en intensiv, nästan andlös sträckläsning, och Sofia Nordin lyckas verkligen hålla mitt intresse uppe boken igenom. Ibland kanske less är more?
Det här är en bok som förtjänar att läsas och räddas från utförsäljningslådorna. En Riktigt Bra Bok™, helt enkelt.
Alla
Jag håller med jättemycket! Och jag köpte också ”Utanmyr” på jätte-rea och blev glatt överraskad. Och har lite invändningar mot slutet. Hm, fast inte att det kom för snabbt kanske, men att det var för enkelt.
Jo, såna här böcker får mig verkligen att inse hur väldigt konstig fördelningen av uppmärksamhet är i media. Hur kan man missa en så pass bra bok liksom? Och samtidigt bli fullständigt tvångsmatad med tjat om böcker som är så väldigt mycket sämre och ointressantare? Det är ju lite deprimerande. (Fast givetvis roligt att kunna göra oväntade fynd!)
Therese, jag håller med om allt som du håller med om! Hehe. Jämfört med den där total trollbindande stämningen som höll fast mig boken igenom (förutom slutet då…) kändes lösningen som, ja, lite enkel. Jag tror att Sofia Nordin kände att det måste HÄNDA något i slutet, när boken storhet är just stämningen.
Och ja, skrämmande att den gått en helt förbi! Tydligen är hon ungdomsbokförfattare i vanliga fall, funderar på att kolla upp de böckerna också. I väntan på en ny, som jag hoppas kommer.
Takk for kjempefin blogg, morsomt å lese innleggene deres. Jeg er vel en bokhore selv, og konstant på jakt etter litteratur, og kresen, fikk noen tips her.
Men nog uppmärksammades ”Utanmyr” när den kom för ett par år sedan,
I mitt ex av romanen ligger (i urklipp) postiva recensioner både från Svenska Dagbladet och Aftonbladet.
Jag minns också att det då uppstod en lustig diskussion om att Sofia Nordin kallades debutant, trots att hon redan 2002 gjort stor succé med den underbara feministiska robinsonaden (överlevnadsboken) för barn, ÄVENTYRSVECKAN.
Den vann en barnbokstävling och är många barns favoritbok – de lyckliga barn som fått höra en lärare läsa den högt.
Barnbok eller vuxenbok – jag håller verkligen med er om att Sofia Nordin är en författare att hålla ögonen på.
Glöm inte Nästanhuset, mkt fin historia det med.
Kul att det är fler som hittat Utanmyr – jag brukar tipsa om den till intet ont anande kunder på butiken :) Jag gillar den skarpt!
Låter lite som Inger Edelfeldts ‘Den täta elden’. Särskilt som det även i denna bok egentligen inte händer särskilt mycket; det är snarare stämningen och de psykologiska porträtten som är intressanta. Ska definitivt kolla upp Utanmyr!
Jag har också köpt Utanmyr väldigt billigt någonstans, men jag har inte läst den än. Vad roligt att den är bra, då var det ju ett fynd. :)
Handlingen låter mycket som Den täta elden (som det visserligen var länge sedan jag läste), men de kan ju vara helt olika för det.
Tack Lena för tipsen om en feministisk robinsonadbok – Äventyrsveckan – den ska jag genast läsa och ta med som ex. i min skrivkurs!
Och härligt med boktips – fast nu har ju Helena sett till att just Utanmyr inte är ngn dark horse längre! : )
Hmm, jag tyckte verkligen inte alls om boken. Hittade den på biblioteket, men blev besviken. Kände faktiskt ingenting alls.
Missa inte hennes ungdomsroman Förlåt Elina – mycket stark och bra!!
[...] gör den lättläst och tillgänglig både för läsvana såsom läsovana. Så ta med dig denna boken till stranden, du blir inte besviken! Om du inte vill tävla om boken kan du köpa den här. Här [...]
[...] Helena på Bokhora har skrivit en bra recension om den också. Och hennes inledande stycke är på pricken min inställning till romanen innan jag började läsa, hittade den i boklåda i Ludvika (dock inte på jätte-rea) och hade en liten aning om författaren men hade inte läst något om boken. [...]