”Det amerikanska löftet” – Martin Gelin
Jamen, vilken intressant bok!
Martin Gelin har bott i USA i urminnes tider, ända sedan Fredrik Virtanen var där och åt upp sig några storlekar om ni minns. Nu har han rest runt i USA och under två år följt Barack Obamas valkampanj. Det är rätt svulstigt amerikanskt och precis som Martin Gelin själv, rörs jag till tårar flera gånger. Det ÄR historiskt, det är en spännande tid vi lever i. På något sätt blir det en inblick i det amerikanska, sett med svenska ögon och det gör det också till en annan sorts läsning än annan rapportering i ämnet. Vi får följa med när Martin pratar med rednecks med fler än tio gevär i väskan som ÄNDÅ röstar på Obama, ni förstår hur stor den mannen är då, om han t o m kan få med sådana personer på tåget, vi får följa valarbetare som maniskt pulsar runt i snöiga bostadsområden och tvingar upp folk för att rösta. Vi får Obama, John McCain, stolpskottet Sarah Palin (well hello President Sarkozy). Vi får den amerikanska drömmen, det amerikanska löftet. På svenska.
Jag är synnerligen förundrad och förtjust. Det är Martin Gelin också, det är kanske vad många skulle kalla ett minus, att han inte riktigt håller avstånd till Obama. Men jag gillar att han rycks med. Det är mänskligt och det känns som om han är medveten om det. Det är ju en hjältesaga det här, trots allt.
Och det är bra research och bra skrivet. Och klart man gråter en skvätt när I, Barack Hussein Obama, do solemnly swear där på slutet. Man kan liksom inte annat. Det är som Anja Pärson och den där magiska åreveckan, tårarna bara sprutar.
Ni som gillar att klippa tyngre litteratur än deckare och chicklit sommartid, här har ni den givna hängmatteläsningen i sommar!
”Det amerikanska löftet” av Martin Gelin.
Alla
apropå vad man läser på semestern så har faktiskt inte alla semester!!!
Ullis: det är riktigt. Jag har inte heller semester, det kan man inte ha som egenföretagare. Men jag skulle tippa på att 90% av den arbetande befolkningen har det sommartid.
Och jag kan vara så storsint så jag bjuder på ett sommarboktips till alla de som har semester ändå, fast jag inte får någon själv. Lite medmänsklighet så här i början av juni helt enkelt.
Även om jag nu inte riktigt ser var ordet semester kommer in någonstans. Förhoppningsvis får även du och jag ligga i en hängmatta eller på en filt och läsa åtminstone en gång i sommar, även om det inte betyder att man har semester.
jag vet, förlåt, ja var så bitter i just detta ögonblick, fast det var menat på skoj men det var ju inge kul ändå, usch förlåt!och tack för en tiptopblogg, jag gillar den verkligen!
(och det va ang omröstningen)
Om detta är ”tyngre” litteratur för dig blir man mörkrädd. För övrigt så skrev du som kvällstidningsreporter.
Tycker du att ”Det amerikanska löftet” är lika lättviktig litteratur som deckare och chicklit, eller har du bara litet svårt att förstå kvällstidningstext?