Fredagsfrågan v 20: En bok som trycker på resetknappen och återställer läslusten
Jessica
Lite beror det på varför läslusten tappats. Vid en överdos av vampyrserier så hjälper bara något riktigt välskrivet, gärna en klassiker. Om skälet är för många dystopier på rad behöver jag en schysst chicklit.
Helena
Nu brukar i och för sig inte brist på läslust vara ett problem för mig (den stora läsboven these days heter snarare tidsbrist), men att återuppta bekantskapen med de böcker som fick en att bli storläsare till att börja med är en bra metod.
Johanna K
Jag får läslust av att arbeta upp ett tempo. Jag behöver komma in i ett läsflyt och det gör jag bäst med böcker som jag uppfattar som ”lättlästa”. Det brukar vara chicklit eller ungdomsböcker. Jag blir stimulerad av att läsa mer, när jag läser mycket.
Johanna L
Till min förvåning sträckläste jag Marika Kings ”Supernova” häromhelgen. Trodde inte jag skulle bli så fast eftersom det handlar så mycket om hennes yrke, och det är mil ifrån mitt yrke, men hej hopp. Det var så himla bra driv i den, och bra bihistorier. Fin överraskning!
Johanna Ö
Det finns nog inte någon speciell – ibland behöver man en chicklit, ibland blir det värsta tunga. Så man minns att mmm books! Ska jag nämna nåt kör jag gärna med ”Den hemliga historien” eller ”Min salig bror Jean-Hendrich”. Båda de verkar positivt på min läslust för det mesta. Även om jag har vaknat till liv av faktaböcker också.
Vill du tipsa om en bok som återställer läslusten? Svara i kommentarerna
Alla
Jag håller 100%-igt med Johanna K om att jag behöver få några böcker lästa snabbt för att känna att jag kommer någonvart. Men även jag blev mycket positivt överraskad av Kings ”Supernova”, kom på mig själv med att hela tiden sträcka mig efter den! :)
Böcker utgivna av Sekwa har lyckats med det mer än en gång.
Charlotte Löwenskiöld av Selma Lagerlöf. Nyss råkade jag ut för läskramp, men botades snabbt av Charlotte Löwenskiöld.
Någonting som man blir glad av och som är lättläst. För mig blir det oftast Lotta-böcker eller Janet Evanovich böcker.
Om jag tappar läslusten, vilket iofs händer rätt sällan, så är det ju oftast på grund av att jag har läst för många dåliga skitböcker på raken, så något riktigt BRA är ju oftast vad som behövs. Något snyggt, välskrivet och engagerande som gör hjärnan och hjärtat glada igen.
Är lite som med favoritböcker; rätt bok vid rätt tillfälle.
Annars kan det nog fungera att läsa en bok man redan läst och gillat men glömt lite.
Det är en svår fråga. Jag läser sällan en bok mer än en gång så jag har inte en särskild bok jag återvänder till. Men jag hade en svacka någonstans i tonåren när jag började känna mig för gammal för ungdomsböcker och för ung för vuxenböcker. Jag minns att Marianne Fredrikssons Evas bok hjälpte mig att komma över den klyftan.
För mig är det stress som dödar läslusten, men böcker av mina favoritförfattare återställer den bra.
Jag brukar läsa antologier om jag är lästrött. Det får mej nästan alltid att vilja gå vidare och läsa mer. En antologi som gjorde mej lässugen på genre igen var Larry McCaffertys Storming the reality studio. A casebook of cyberpunk and postmodern fiction.
Som många andra här har svarat så behöver också jag en bok som snabbt kastar mig i en handling. Aldrig fucka upp räddade aprils obehagliga lässtiltje.
Håller helt med Johanna K, det handlar om tempo. Lättläst och lättsmält!
Läs mer här:
http://lillao.blogg.se/2009/may/fredagsfragan.html
För mig ska det vara böcker som är lättlästa och lättsmälta. Margit Sandemo brukar fungera bra.
Jag återgår gärna till någon gammal favorit som stämmer med humöret. Douglas Adams om jag behöver muntras upp, Paul Auster om jag känner mig filosofisk. Det bästa var när jag av tvång började på Anna Gavaldas Tillsammans är man mindre ensam och sedan inte kunde sluta eftersom den gjorde mig lycklig.
När inget annat duger funkar alltd Kamratfesten av Dorothy Sayers.
Annars brukar ett vilt hoppande mellan genrer förhindra att problemet uppstår.
Jag var aningen lästrött nyss men fick precis Hanne Vibeke Holst nya bok Drottningoffret i min hand. Gissa om den återställde läslusten!
Deckare, gärna av den äldre sorten (Maria Lang, Agatha Christie och Dorothy Sayers), är nästan alltid ett säkert kort.
Jag börjar tappa lusten att läsa när studierna tar upp allt för mycket av min tid, då brukar det hjälpa med lite ”enklare böcker”, som ungdomsböcker och liknande. Annars så läser jag bara om en gammal favorit.
Jag brukar ställa mig framför bokhyllan och låta blicken fara runt lite planlöst över bokryggarna. Då hittar jag alltid någon bok som jag inte läst på länge och blir väldigt sugen på att läsa om.
nån ameriakansk vampyr/varulvs- story funkar ofta bra för mig numer, av nån anledning verkar min läsleda kunna mildras av att läsa på engelska den här perioden
Tappa läslusten? Hur menar ni nu? :-)
Jag är nog lite annars, som dom säger. Ser inte läsande som huvudmålet. Ibland kan jag försvinna i böckernas värd, men det finns annat. Som Naturen!!! nu i maj. Vänner och ett gott kafé. Film – oh ja!
Påtagligt känner jag bara brist på läslust när jag är inne i ett intensivt
jobbskede. Då far bokstäver och textsidor runt i huvudet och jag kan bara
inte läsa även om jag ville. När det lugnat ner sig tar jag en eller ett par
långa rundor i skogen.Eller är det skogen som får mig lugn?
Sen kan jag återgå till läsandet, eller annat. Ibland är det facklitteratur,
eller något tips om en skönlitterär goding. Nyss blev jag himlastormande
glad av Wijkmarks Stundande natten. Optimism into the bitter end. Det
gav mig läsglädje … och förtröstan.
När jag ledsnar på skönlitteratur tar jag paus och läser istället poesi (ev. biografier och facklitteratur). Väntar helt enkelt in suget efter en god berättelse igen. Dock inte helt lätt att hitta sådana!
Ofta är det något lättläst, något roligt – förmodligen en chicklit och då brukar det bli Helen Fielding eller Marian Keyes.
Annars rätt och slätt – Harry Potter. Det fungerar *alltid*. När man läser så underbart skrivna böcker hittar läslusten en som en liten mygga ett ljus…
Mer än en gång har jag läst En Hondjävuls liv och lustar när jag snabbt vill bli underhållen och komma in i ett läs-flow. Annars håller jag med många av ovanstående kommenterare att läser man många bra böcker på raken så kan det där flowet hålla i sig. Då är det trist med böcker som dödar lusten, som till exempel hände mig när jag läste en bok av Kajsa Ingemarsson. receptet mot det var att ta tag i Hondjävulen igen!
Något som jag tror kan ha hänt i verkligheten, som Hanne-Vibeke Holst eller självbiografiska böcker eller något drivet av författarens vrede. Då känns det befogat att leva sig in i boken.
Men så är jag torsk på dokusåpor också.
Håller med Kajsa om att det ofta handlar om att man läst böcker som inte är bra nog (kanske inte alltid ”skitböcker” men böcker som inte är tillräckligt intressanta). Eftersom jag aldrig slutar mitt i en bok så händer det ganska ofta och då måste jag ha något som är riktigt bra och medryckande för att återställa balansen – något som kan vara svårt då man ju inte vet om boken är bra förrän man läst den. Håller med Kerstin om att Harry Potter är ett säkert kort; jag läser alltid om Fången från Azkaban om det står riktigt illa till. Eller Agatha Christe, lättsmälta och korta deckare från 30-50-talen är som en lisa för själen.