Gott och blandat

Den här sommaren har inte riktigt gått i läsningens tecken tråkigt nog, men visst har jag läst en del bra böcker ändå. Så här kommer några korta omdömen:

”Lady Chatterley’s Lover” – D.H. Lawrence

Glad att jag läste den, gillar den rent språkligt och tematiskt, men hur kontroversiell den än var när den kom ut, och årtionden därefter med, så är ändå kvinnosynen lite unken på sina ställen.

”Free Agent” – Jeremy Duns

Spionthriller i klassiskt Le Carré-stuk av engelsk författare som bor i Sverige. Dubbelagenter, 60-tal och högt tempo som föll mig helt i smaken.

Osynliga händer” – Stig Sæterbakken

Har du, liksom jag, tröttnat på deckare skrivna efter mall 1 A men suktar ändå efter brott och polisarbete är detta en bok för dig. Obehagligare än det mesta jag läst på länge, men språkligt suverän.

”Grundläggande genetik” – Mikael Fant

Blev sugen på att läsa den efter att Johanna L hade dissat att planritningen över huvudpersonens lägenhet medföljde i extramaterialet. Synd nog så var den inte med i den inbundna versionen som jag läste, fast jag är glad över att jag gjorde det ändå eftersom jag verkligen uppskattade det i boken som Helena tyckte sämre om. (Lite halvtorrt språk, intrigdrivet, et.c.)

Dela: Facebook  Twitter 
Skrivet av

Jessica Björkäng

34-årig fil. mag. i datavetenskap. VD för The Difference Engine. Ursprungligen från Arvika i Värmland. Bloggar även på sessan.com sedan maj 2003. Har hela 5 universitetspoäng i Svensk litteratur
Twitter: @sessan
Läs alla inlägg av
Jessica Björkäng

3 kommentarer till Gott och blandat

  1. På vad sätt är ”kvinnosynen” unken i Lady Chatterleys älskare?

  2. Ingrid;
    det undrar jag också. Som jag minns boken (läste den för några år sen)
    är det en ovanligt frimodig kvinna för sin tid.
    Samt; om man läser en äldre bok är det för mig viktigt att den trovärdigt
    speglar sin tid. För mig är det ett viktigt skäl till att läsa äldre böcker.

  3. Även jag blev nyfiken. Och tänkte, även om det är en annan historia, på hur Richard Yates ifrågasatts för sin kvinnosyn. Förefaller märkligt, skildringen av April i Revolutionary Road visar en så rakt igenom stark och levande människa. Vill minnas Ladyn som något liknande.

Kommentera