”Herman och eldsvådan” – Stian Hole
Jag har läst massa om författaren och illustratören Stian Hole, så jag var ju tvungen att läsa hans senaste också, ”Herman och eldsvådan”. Den är såååå snygg. Herreminje, vilka bilder. Det blir inte alls rättvist återgett så här litet, men kolla bara:
Så otroligt fint och så mycket att titta på och upptäcka på varje sida. Jag som vuxen faller pladask! Men hur funkar den för barn undrar jag? Är det någon som kan berätta?
Jag är ju ingen bilderboksläsare i vanliga fall så för mig är det svårt att avgöra, men jag och JoK brukar prata ibland om barnböcker för vuxna. Dvs, såna här snygga och coola som alla vuxna gillar, kanske är de i just retrostil, kanske väldigt avskalade, men barnen – de egentliga läsarna – känner inte alls samma förtjusning. En liten misstanke om att Herman eventuellt skulle kunna vara en sån…. Någon som har läst tillsammans med yngre får gärna redovisa utfallet!
Alla
Vad glad jag blir att du nämner ”barnböcker för vuxna”. Jag har ofta upplevt just detta. Många gånger kan det vara böcker som anses som klassiska barnböcker, men barnen är inte intresserade. När jag pratat om detta ibland verkar folk helt oförstående. Så kul att du tar upp det.
Håller med om att bilderna ser väldigt koola ut i boken ovan.
Jag köpte Sven Nordqvists Augustprisvinnande ”Var är min syster?” till mina barn och de var totalt oimponerade. Bilderna tilltalade dem inte alls och någon historia att tala om finns ju inte. Böckerna om Herman verkar mer lovande även om jag hade precis samma reaktion som du när första delen kom förra sommaren.
Lustigt att du skrev just det idag för jag gick nämligen och funderade på om jag skulle våga beställa Herman i 5-års present. Jag misstänker att det är som du säger. ”De ovanligaste barnen i världen” blev totaldissade. Däremot gillas ”Var är min syster?”.
Barnen i årskurs två på min skola är mycket förtjusta i den första boken om Herman, ”Hermans sommar”. Jag är övertygad om att de även kommer att gilla ”Herman och eldsvådan”. Så visst funkar Herman-böckerna även för barn!
”Var är min syster” har gillats av samtliga barn i omgivningen (9-10 år), liksom av undertecknad.
Stians böcker har jag inte provat på dem. Tycker själv att de ser besynnerliga ut, avgjort ”barnböcker för vuxna”.
Har inte hunnit läsa Herman med min sexåring ännu. Misstänker dock på bilderna i boken att tom. sexåringen kan bli lite perplex av att läsa boken och studera bilderna…
Däremot kan jag säga att både sexåringen och nyblivna treåringen har älskat Var är min syster.
Jag valde mentalt bort att beställa boken men ändrade mig efter alla skriverier.
Vi fick hem boken idag – och har läst den. Motvilligt kan jag väl erkänna att jag gillade den bättre än femåriga sonen. För honom var det en bok i mängden även om han skrattade högt åt bilderna på katten som klättrar i träd och gäspar.
Jag hade lite betänkligheter kring ämnet eftersom jag anade att det skulle kunna kännas ”jobbigt” för sonen som gärna sätter sig in i huvudpersonens situation, men när jag läste utan att dramatisera allt för mycket och inte kommenterade Frimärksmannen – utifrån de referenser jag eventuellt har – så tyckte han att det var en helt okej bok.
Nu skulle jag vilja ha den första boken också …
Jag vet minst två klasser, på den skola där jag arbetar som skolbibliotekarie, som blev mycket förtjusta över Hermans sommar. Den öppnar upp till många samtal och bilderna fascinerar. De kom själva med Herman och eldsvådan till lärarna och bad att även den skulle läsas högt. Ett gott betyg om något, eller hur.
Nu vet jag att Hermans sommar gillas lika mycket av min femåring som av mig, både text och bild.