”Systerskap” – Katerina Janouch

systerskap_hft_lowRedan när jag läste bok nummer ett om Katerinas barnmorska Cecilia Lund, så sa jag att jag ville ha mer. Nu kom så tvåan, ”Systerskap”. Den som följer Cecilia vet att hon i den första boken separerade från sin man och nu är varannanveckasförälder. Det är vad boken främst handlar om för mig, hur det är att hanskas med en separation och otrohet den första tiden. Och om man har fattat rätt beslut, eller om all ilskan och sorgen står i vägen så att man inte riktigt ser klart? Jag tycker det är intressant. Dessutom gillar jag livet från förlossningsavdelningen och personerna som finns där. Det är alltid någon som viks ut litet tydligare, birollsfigur som får glänsa lite extra. Gott så!

Tyvärr är det, precis som i Mats Strandbergs bok som jag skrev om igår, som om inte heller Katerina Janouch litar på att den historien är god nog för oss läsare. Hon lägger också till ett sidospår, med mer spänning och action där Cecilias systerdotter och hennes kamrater råkar ut för en rad brutala övergrepp och beslutar sig för att hämnas. Givetvis dras också Cecilia in i detta våldsamma scenario.

På liknande sätt fanns det en mer deckaraktig historia även i den första boken om Cecilia Lund. Jag tycker inte att det behövs! Jag tycker att Katerina skriver så bra, det är verkligen hennes styrka, om människor som drabbas av personliga kriser och hur de sedan hanterar dem. Det känns väldigt äkta och mänskligt, och räcker alldeles utmärkt för mig, om det skulle få breda ut sig och ta mer plats i böckerna. Som i den förra boken – att Cecilias man helt plötsligt fick en vuxen son på halsen, det spåret hade kunnat utvecklas mycket mer. Även nu tycker jag att Cecilias mående, osäkerhet och förändrade tillvaro går att göra större, bredare. Ta in barnen mer och ordentligt till exempel. Det antyds litet att åtminstone en av sönerna tycker att det är tufft, varför inte utveckla? Det finns ju en bra grundstory, alla böcker behöver inte innehålla action och spänning för att vi ska vilja läsa, ha mer.

Jag vill fortfarande veta hur det ska gå, vad som ska hända med Cecilia. Och jag vill fortfarande få mer stories från förlossningen. Men jag behöver inte det där andra. Berättelsen har redan gripit mig.

(Bonus: boken kommer i mjukpärm, nästan knubbisformat. Me like. Mycket sympatiskt av Katerina och Pirat!)

Dela: Facebook  Twitter 
Skrivet av

Johanna Ögren

Jag är född och uppvuxen i Tornedalen men bor i Stockholm sedan många år. Jag älskar biografier, allra mest musikerbiografier, men är inte alls förtjust i skräck. Jag förutom bokhora så driver jag flera stora bloggar och har startat tidningen Gadgette - en tekniktidning för kvinnor.
Twitter: @jossibaloo
Läs alla inlägg av
Johanna Ögren

3 kommentarer till ”Systerskap” – Katerina Janouch

  1. Tyckte också att Systerskap var lite för splittrad. Synd då Janouch är riktigt bra på att beskriva relationer. Det här med relationsthrillers är dock ingen riktigt bra idé. Hoppas ändå att det blir fler böcker om Cecilia och gärna med mer familj och mindre samhällskritik och action.

  2. Jamen eller hur! Hon är ju så bra på relationer, varför krångla? Jag beundrar verkligen Katerina för det.

  3. Hej!

    Det måste vara svårt som författare att våga lita på sin grundhistoria och att inte ryckas med i thrillerhetsen. De vill ju säkert bjuda sin läsare på så mycket som möjligt. Dessutom är det ju kul att skriva spänning. Dock håller jag med om att en enkel, mänsklig historia och ett vackert språk är mer än tillräckligt. Vi behöver nog fler böcker av detta slag för att balansera ut alla stressböcker som vi tar oss igenom.

    Hälsningar Frida
    http://fridasforfattardrommar.blogspot.com/

    PS. Kom gärna till min blogg, läs mitt följebrev som jag tänker skicka till Bonniers och säg vad ni tycker! DS.

Kommentera