Vykort från skogen
Ibland känner jag mig lite som en farbror, för jag tycker att det är så fan-tas-tiskt med alla möjligheter som man kan få med en dator och en nätuppkoppling.
Lördag kväll utanför en röd stuga med vita knutar och vi har lekt dansstopp, spikat kojor, gungat, plockat blommor och målat om dörrar. Avslutar genom att – till ljudet av koltrastsång, med sjöutsikt och närmsta granne flera kilometer bort -logga in på Adlibris och beställa hem lite böcker (trots allt), med ursäkten ”till sommaren”.
När Lotta Lotass blev invald i Svenska Akademien kunde jag först inte placera hennes namn. Sedan mindes jag ”Min röst skall nu komma från en annan plats i rummet” som jag läste mycket om för några år sedan. Roche blev jag nyfiken på efter texten i ViLäser, Claessons bok är förmodligen den enda pappaskildring jag är sugen på att läsa i vår, Stenmark är alltid Stenmark och Curiol passar bra in i vårens franska tema.
Innan jag kan ta mig an dessa har jag förstås en lista på minst 10 böcker som jag ”borde” läsa, men det är tre veckor kvar till sommarlovet. Jag ska nog hinna. Med en läshörna i nya lägenheten ser jag dessutom mycket positivt på sommarens läsning.
Alla
Jag har redan hunnit läsa Våtmarker, du kan läsa vad jag tyckte här: http://www.bokmania.net/2009/05/vatmarker.html
Hej bokcirkelsvän! Det ska bli väldans roligt att höra vad du säger om två böcker jag läst flera gånger: Lotass och Curiol. Hjärtliga hälsningar från Ka
Vad menar du med att du känner dig som ”en farbror”?
Jo, Lisa, med det menar jag ungefär att jag känner mig som att jag inte riktigt hinner med i all teknik, ungefär så som många farbröder som jag känner uppfattar att de inte gör.
Jaså,så du hade inte hört talas om Lotta Lotass.
Hon som häromåret blev framröstad av en jury på SR.
Hon är mycket bra och det var ju bra att du upptäckte henne.
Det gör mig mycket glad.
Ser fram emot att ta del av dina tankar om Våtmarker. Och om du tycker att den är lämplig som bokcirkelslektyr.
Våtmarker är kanske inte helt lysande, men den är definitivt en bra bokcirkelsbok!
Kallkällan av Lotta Lotass återvänder jag ständigt till.
Man kan läsa den som poesi , så vackert är språket.
Den skulle jag gärna ha i en bokcirkel, om jag var med i en sådan.