Ännu en tunnis – ”Mordets praktik”
Har inte fått in snitsen att läsa och amma samtidigt. Det gör sig inte för mig. Även om jag inte brukar ha problem att koncentrera mig på läsandet i de mest skiftande miljöer, så är inte amningen rätt tillfälle. Jag väljer oftast iPhonen och internet framför böcker. Det passar bättre, snuttifierad läsning med korta blogginlägg och mejl är lättare att ta till sig.
Så det var inte i egenskap av tunnis som jag valde Kerstin Ekmans ”Mordets praktik” när jag häromdagen rotade i mammas bokhylla efter något läsvänligt. Jag har länge varit sugen på att läsa och blev glad när den fanns hos mamma.
Vilken pärla hörni! Är alldeles förtjust. Så ytterst elegant. Plus att jag blev litet charmerad av en hänvisning till Poul Bjerre, genast tänkte jag på Bravingers utmärkta, det är en tidsepok jag vill ha mer av känner jag nu. Eller framförallt språket. Ja, jag vill åt språket. Den sekelskiftessvenskan är så fin, skäll som jag brukar få för att jag gammalmodigt nog skriver skall istället för ska.
Alla
Hej Johanna!
Jag läser alltid bokhoras blogg och av er fem verkar du och jag ha mest lik boksmak. Kul! Jag tycker alltid om att läsa dina inlägg och följer gärna dina lästips.
Ett av mina läsprojekt i sommar är att läsa om Doktor Glas (det var längesen nu, men den är min ständiga favorit och jag hittar hela tiden nya grejer i den), och sedan – till slut! – läsa Gregorius av Bengt Ohlsson och så just Mordets praktik. Men så har jag också för mig att jag läst om en annan kvinnlig författare som skrivit en bok som fortsättning/alternativ tolkning av Doktor Glas (som kom innan Ekmans). Känner du igen detta och kan hjälpa mig med titeln och författarens namn?
Moelv:Helgas offer
Lindén:Jag, Helga
Tack!
Sofie: Du kanske tänker på ”För Lydia” av Gun-Britt Sundström, som bygger på Söderbergs ”Den allvarsamma leken”? Den ligger högt i min sommarläshög.
Jag var också väldigt imponerad av ”Mordets praktik”, och tycker att Kerstin Ekman behärskade det kortare formatet suveränt. Jag gillar henne i och för sig också när hon tar en under sina vingar och flödar över av berättande, men koncentrationen och nerven i ”Mordets praktik” var vibrerande och tonsäker och riktigt riktigt bra, tycker jag.
Tack Ida, men det var ”Jag, Helga” av Lindén jag tänkte på. Hittade dock en recension på nätet som sågar den totalt, så jag får se om jag inkluderar den i mitt läsprojekt eller ej…
Jag som inte har läst Doktor Glas(ja jag vet det är skandal) gillade Mordets Praktik ändå. Jag har faktiskt snokat reda på Doktor Glas nu så den ska bli läst. Gillade verkligen Den allvarsamma leken.