Bokhora.se

01/04 2010
20:53

”Beirut, jag älskar dig” är ingenting annat än Zena El Khalils uppgörelse med Beirut, staden som hon inte kan låta bli att älska, trots allting den utsätter henne för.

Zena är uppvuxen i Nigeria, men flyttar till Beirut för att studera. Kriget är så himla närvarande hela tiden, på ett sätt som jag knappt kan föreställa mig. Politiken blir vardag, det går inte att värja sig, när man blir tillsagd att stanna inomhus, hemma, på grund av sin religion eller sitt kön eller att ett annat land fäller bomber över staden.

När bomberna faller över staden sätts telefonkedjor i gång, dels för att kolla om någon släkting, vän eller bekant har blivit skadad, dels för att lugna oroliga släktingar om att man själv och de närmaste är oskadda. Zena måste planera hela sin dag utifrån när hon har vatten, så att hon kan duscha, när hon har el, så att hon kan laga mat. Eller blogga (Zena blev internationellt känd när hon bloggade under sommarkriget 2006).

Boken är ingen kronologisk berättelse. Åtminstone är det inte så jag uppfattar den. Boken är ett band av händelser, som behandlar och beskriver Zenas förhållande till hennes stad. Genom sidorna får vi stifta bekantskap med många vänner, älskare, vägvisare. Hon beskriver dem varsamt och kärleksfullt, men Zena låter oss förstå, att allra närmast hjärtat, där finns Maya.

”Beirut, jag älskar dig” är överraskande en liten pärla. Överraskande eftersom jag beställde den utan några förväntningar alls. Så språkligt exakt är Zena El Khalil, så lysande är hon när hon tecknar kärleken till Beirut, så fångad blir jag av den, för mig, så annorlunda vinklingen av New York, efter 9/11. Det är vidare inte den första boken med ganska gräsligt omslag som jag blivit positivt överraskad av (men notera, denna skärtorsdag, de påskiga färgerna!). På sina ställen är den rent briljant. Samtidigt finns det någonting i boken som inte ankrar inuti mig. Kan det vara historierna som är för fragmentariska, kan det vara för många upprepningar, kan det vara så att författarinnan ibland tappar det brinnande tonfallet? Jag blir imponerad, men inte hänryckt. Jag blir tyvärr aldrig riktigt engagerad i hennes vänskap med Maya och när Maya lämnar scenen blir jag därför inte speciellt berörd. Ändå är ”Beirut, jag älskar dig” en första skymt av ett författarskap som jag misstänker kan bli mycket intressant. Jag vill läsa mer av tjejen som är en superhjälte i sin mammas gamla bröllopsklänning. Fortsättning följer säkert.

1 kommentar

1 kommentar till ”Beirut, jag älskar dig” – Zena El Khalil

  1. […] I pressen har boken recenserats av GP och SVD. Andra bloggar som har recenserat boken är bokhora. […]

Namn (obligatoriskt)

E-post (publiceras ej) (obligatoriskt)

Hemsida