”City of the Sun” – David Levien
Om vi ska snacka begåvad amerikansk spänningslitteratur vill jag gärna slå ett slag för David Levien. ”City of the Sun”, som är den första boken i serien om privatdeckaren Frank Behr, höll mig i ett järngrepp från första sidan och har samma nerviga, svärtade känsla som en riktigt bra HBO-serie. Det kommer inte direkt som en överraskning att Levien har ett förflutet som manusförfattare och att en filmatisering är på g.
Det börjar, som så mycket annat, med en försvunnen pojke. Jamie återvände aldrig från sin tidningsutdelningsrunda och ett år senare har polisutredningen frusit till is. De desperata föräldrarna kontaktar privatdetektiven Frank Behr, som först vägrar att ta sig an fallet. Han vet alltför väl hur det är att förlora ett barn och vill inte skapa några falska förhoppningar. Ändå dras han motvilligt allt djupare in i mysteriet kring Jamies försvinnande, och snart har han inlett ett ångestridet samarbete med Jamies pappa Paul. Deras efterforskningar tar dem in i de dyigaste av dyiga vatten, från Indiana till ett dammigt och skitigt Mexico, och frågan är om det verkligen stämmer att ovissheten alltid är värst…
Jag gillade ”City of the Sun” från början till slut. Resan från välkammade förortsgator till Mexicos slum kändes motiverad, och det är oupphörligt spännande på vägen. Här finns ett mörker, en tystlåten uppgivenhet, men också en sorts oväntad humanism som för tankarna till Dennis Lehane. Behr är precis lagom nedgången och desillusionerad för att befinna sig på rätt sida av klyschstaketet. Jag ser fram emot att möta honom igen, och utdraget ur bok nummer två, ”Where the Dead Lay” (utkom precis i engelsk pocket) bådar gott. Japp, jag tror bestämt det är motiverat att dänga till med En Riktigt Schysst Thriller-stämpeln! Välkommen till klubben, David.



Alla


Det här låter ju kanon, vad kul! Jag har aldrig varit så mycket för deckare, men det senaste året har jag kommit på mig själv med att läsa någon då och då, så tips på riktigt bra sådana uppskattas verkligen!
Det här är nog mer noirthriller än klassisk deckare. Det är stämningen och att alla är så fruktansvärt svartsynta och trasiga som är den stora behållningen.
Tack för tipset! Beställde just ett ex av Where the dead lay till Sturebibblan.
Visst är den suverän. Uppföljaren var … sådär. Inte riktigt lika bra.
Tråkigt att höra. Man kanske får hoppas på en tillfällig formsvacka? Han skriver tydligen på en trea just nu.
Bra tips! :)
Har sökt ett tag efter en bra thriller nu när jag läst alla Harlan Coben och inte riktigt fastande för Linwood Barclay. Har du förresten läst den på eng eller svenska?
På engelska. Finns inte översatt vad jag vet. Och faktum är att just Coben blurbar på omslaget! :)
Såhär 200 sidor in måste jag säga att jag har svårt att lägga den ifrån mig. Ser fram emot upplösningen!