Fredagsfrågan v 23: Bästa svenska deckaren?
Jessica
Well, jag gillar inte deckare något särskilt men Sjöwall/Wahlöös serie ”Roman om ett brott” är ju suverän.
Helena
Om vi talar pusseldeckare är Maria Langs 50-talsproduktion svårslagen, tycker jag. Lärt, mysigt och med psykologisk skärpa. Sedan gick det stadigt utför och hennes 80-talsböcker ska vi bara inte prata om, jag blir uppriktigt ledsen. Men åh, Maria Langs gyllene år med Puck Bure, jag tröttnar aldrig!
Johanna K
Mycket svår fråga. Jag är inte ens säker på om jag har läst en svensk deckare. Jag kan ha läst någonting av Håkan Nesser, så jag svarar honom, som den lokalpatriot jag är.
Johanna L
Det tror jag blir nästa Åsa Larsson, jag har iallafall börjat längta efter den nu (när kommer den?). Hundpolisen!! Måste vara något med hundpolisen och Rebecka. Har stora förhoppningar.
Johanna Ö
Jag gillar ju Carin Gerhardsen, det har väl inte undgått någon? Vet dock inte om hon är den allra bästa, men den jag är mest pro just nu i alla fall. Tycker många andra man följt har sjangserat lite.
Alla
Maria Langs böcker om Puck Bure.
Mellan sommarens längtan och vinterns köld av Leif GW Persson. Jag vet att många tycker att hans språk är tråkigt och grått men jag gillar’t.
Kan bara erinra mig att jag läst en enda svensk deckare; Marklunds första Sprängaren. Den var faktiskt inte dålig. Annars är det de norska eller isländska som avkoppling.
Min favorit bland svenska deckarförfattare är alltjämt Stieg Trenter – kreativa mordmetoder (vilket i och för sig Maria Lang också var bra på), intressanta miljöer, aptitretande matbeskrivningar, varierade personligheter och snärtig dialog.
Hans produktion är också ganska jämn, tycker jag. Det gör det förstås svårare att välja bara en bok, men kanske Träff i helfigur. Framförallt för att den överraskar i upplösningen.
Annars blir det lätt att jag tycker att någon av de böcker jag läst senast var den bästa så Johan Theorins Blodläge ligger just nu högt på min topplista.
Jag gillar flera olika svenska deckarförfattare som Mons Kallentoft, Johan Theorin (om hans böcker nu räknas som deckare), Carin Gerhardsen mfl. Men favoriterna är Anders Roslund och Börge Hellström som tar upp tuffa problem och där de genom Hellströms egen erfarenheter som missbrukare och även fängelsevistelser beskriver den kriminella sidan på ett sätt som känns väldigt verklighetstroget. Nu har jag inte läst deras senaste bok än ”3 sekunder” utan väljer istället Flickan under gatan som går in de hemlösas värld. Det enda jag har lite lite problem med är den originella kommisarien Ewert Grens.
Cissi jag håller med dig, Roslund & Hellströms böcker är grymt bra. Och grymt jobbiga att läsa.
Konstigt att så få har läst t ex ”Händelser vid vatten” , ”Flickan som lekte med elden”, ”Nattfåk” eller ”Tre sekunder”
http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Deckarakademin#B.C3.A4sta_svenska_kriminalroman
Jeg liker veldig godt Johan Theorin sin bøker.
Om jag bara får välja en så blir det Håkan Nesser. Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö är en klar favorit.
Enda som jag fortfarande läser är Aino Trosell och Arne Dahl (fast sista var ingen höjdare)
Utan tvekan Johan Theorins ”Skumtimmen”. Jag är ingen deckarläsare men den har mig fast från första till sista sidan.
Åke Edwardson skriver bra.
”Den vidrige”, Anastasia Wahls första Klitty-deckare
jag måste säga Arne Dahl, för stockholmsbeskrivningarna, språket och karaktärerna..
Håkan Nesser är min stora favorit, men sen kommer Arne Dahl.
En skugga blott av Maria Lang, på delad förstaplats med Mörkögda augustinatt av samma författare.
Jag har oerhört svårt för att begränsa mig o bara välja en…står melan Stieg Trenter, tidiga Maria Lang, Håkan Nesser och Åsa Larsson tror jag.
Hmmm…. Svårt tycker jag. Jag tillhör dem som PLOGAR mig igenom deckare och särskilt svenska. Jag skulle vilja svara Jo Nesbös böcker, men det är ju fusk. Ska sätta tänderna i Pansarhjärta i helgen.
Hammarbyserien – jättebra!!
Camilla Läckbergs senaste (jag älskar hennes huvudpersoner)
Sprängaren – superbra skildring av den kvinnliga journalisten Annika
Första Stieg Larsson (ledsen att säga att jag tyckte att de andra två var taskigt redigerade och inte lika skarpt faktagranskade)
Grisfesten
Den vedervärdige mannen från Säffle
The list goes on and on and on…..
Åsa Larsson. Alla hennes böcker! Jag är nästan kär i henne, och även jag har mycket stora förhoppningar angående Rebecka Martinsson och hundpolisen.
Läckberg är överreklamerad även om jag kan stå ut med henne i ljudböckerna inlästa av Katarina Ewerlöf. Jag står ut med vad-som-helst i cd-bok bara det är Ewerlöf som läser. När Ewerlöf läser Åsa Larsson lyssnar jag om och om och om igen – bättre kombo finns inte.
Leif GW är jag svag för, liiiite beror det på att han har jagat ihop med min älskade pappa.
Håkan Nesser bara för att han är från Kumla och jag från Örebro – jag kan spåra närkingskan i hans egna inläsningar av serien om Barbarotti.
Men slutsvamlat nu – den bästa är Åsa Larsson, punkt slut.
Jag läser så lite deckare numera, men på den tiden jag läste mer slog Sjöwall/Wahlöö allt annat jag lade mina pojkspinkiga händer på. ”Tre Sekunder” av Roslund/Hellström, dock, läste jag som om världen skulle gå under när som helst och jag ville hinna läsa klart den först. En fantastisk bok.
Mårten Sandéns Petrinideckare.
Har inte läsat så många svenska deckare, men jag lånade i stort sett alla då utkomna av Arne Dahl en sommar och det tyckte jag mycket om!
Är egentligen inte så mycket för deckare. Men gillar Roslund & Hellström, Carin Gerhardsen och Johan Theorin. Ska prova på Mons Kallentoft snart.
Fyrvaktaren av Camilla Läckberg.
Ju äldre jag blir, desto mer förtjust blir jag i Ulf Durling
Maria Lang älskade jag en gång i tiden, kanske skulle läsa om? Men av nutida, helt klart: Johan Theorin.
I tidiga tonåren slukade jag Maria Langs böcker när jag läst ut alla som fanns i det lokala biblioteket av Agatha Christie, och ett par av hennes tidiga böcker håller väl än, ”Tragedi på en lantkyrkogård” till exempel. Men favorit? Nää… Jag gillar Håkan Nesser, Åsa Larsson och Inger Frimansson. Om jag absolut måste välja en enstaka titel blir det nog något av Nesser, ”Skuggorna och regnet” eller ”Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö”. Eller Frimanssons ”Godnatt, min älskade”. Har aldrig läst något av Sjöwall/Wahlöö. Ibland känns det som om det bara är jag som inte har det.
Allt av Karin Alvtegen även om de kanske klassas som thriller och inte deckare. Inger Jalakas böcker om Margareta Nordin fungerar bra i hängmattan nu i sommar.
Roligt att se att Maria Lang är så populär. Jag läste henne och Agatha Christieoch böcker som tonåring och gillade dem skarpt. Langs böcker är de som överlevt bäst, tycker jag.
Sjöwall/Wahlöö går inte att låta bli att nämna.
Det finns bara en som går att läsa: Ture Sventon.
Jan Guillou’s böcker om Carl Hamilton !
har lest det mesta av det ni nemnar, men INGET blir bettre en Jan Guillous böcker !