”Hush hush” – Becca Fitzpatrick
Det här är ett tecken på att det är sista veckorna av terminen och betygssättning och knyta ihop säcken = jag är TRÖTT och orkar inte långa vuxenböcker, men plöjer gärna ungdoms. Senast i raden är ”Hush hush” av Becca Fitzpatrick som kommer översatt till svenska i höst under titeln ”Fallen ängel”.
Den verkar i Twilight-traditionen. Ovetande snygg och oerfaren tjej blir uppraggad av sjukt snygg och karismatisk kille (farlig utstrålning, luktar speciellt lockande av tex jord, har svarta ögon, klär sig alltid i svart) som verkar ha full koll på vem hon är och vad hon gör trots att de aldrig pratat med varandra. Det är ett bänkbyte på biologilektionen som sätter igång allt. Hon både dras och inte dras till honom. Mhm. Hennes kompis är tvekish. Jojo. Killen är målmedveten.
You do the maths.
Det som skiljer den från Twilight: inte vampyrer/ varulvar, utan änglar. Men inte alltid snälla änglar.
”Hush hush” är alltså i den här numera rätt välbekanta mallen som framförallt ”Twilight” men även ”Frost” använder. Klura ut vem killen egentligen är, en yttre fara kommer in, det blir en kamp mellan gott och ont. Spännande medan man läser, men det klickade inte helt för mig med ”Hush hush”. En stor anledning är framförallt att huvudpersonen Noras kompis Vee Sky är så överdrivet snabb i repliken.
Ni bara: Men snälla, vad spelar det för roll? Måste du börja reta dig på kompisarna nu? Hörde vi ”bitter” eller?
Jag: Nej, men det blir för skrivet och för manipulerat. Helt enkelt för perfekt. Istället för att roa mig med Vee så irriterar jag mig på att hon alltid säger det där fräcka man brukar komma på tre timmar senare. Inte trovärdigt. Dessutom är hon också fantastiskt snygg. För mycket av Vee bara.
Ni: Inte trovärdigt?! Hallå, änglarna då?
Jag: Ja, men dom har jag ju redan accepterat.
Förstår ni skillnaden? Det finns grader av hur mycket onormalt jag kan svälja. Ska jag tro på en fallen ängel så kan jag inte samtidigt tro på en kompis som verkar ha Jerry Seinfeld som manusförfattare och Six feet under-Claire (sista säsongen) som tvillingsyrra utseendemässigt. Så funkar det inte på min gata i stan iallafall. Twilight-Edward är ju karismatisk som få också, men man kan definitivt inte beskylla honom för att besitta humor.
Fast om jag ska tänka utanför min lilla tant-hörna med höga krav på normalitet? Det är spännande. Lite sexuell dragning. Lite kärlek. Jag kan definitivt se en marknad för Becca Fitzpatricks bok.
Men.
Det känns påhittat. Vees fel. Även ängeln Patch. Skippa Jerry-stuket och jag hade varit där. Nu är jag bara en åskådare. Hela grejen handlar ju om att inget någonsin är 100% perfekt. Det är det elementet jag behöver i såna här historier. För att köpa det onormala måste det alltid finnas en rätt hög grad av normalitet. Hade Vee och Patch bara varit en femtedel så snabbkäftade och snygga hade jag säkert jublat. Det är min teori iallafall. Jag är kräsen.
Alla
Börjat läsa Hush hush men pausar den nu och väntar på svenska versionen.
Har inte kommit väst långt heller men än så länge har den inte klicka för mig. Mest för att jag tycker att den är FÖR lik Twilight.
Hej!
Läste om dig i Kuriren idag! Kul!
Skicka ett mejl när du kommer till Luleå, så ska jag komma över med de böcker jag har skrivit – utspelar sig också i Porsön och Björsbyn.
Här har jag bloggat om dig.
http://radhusbloggen.blogg.se/2010/june/johanna-lindback-satter-bjorsbyn-pa-den-litte.html
[...] Bokhora har också skrivit om boken och är kluven: bokhorabloggaren köper konceptet med fallna änglar men har svårt att tro på Noras kompis Vee, som är lite för snabb i käften: Fast om jag ska tänka utanför min lilla tant-hörna med höga krav på normalitet? Det är spännande. Lite sexuell dragning. Lite kärlek. Jag kan definitivt se en marknad för Becca Fitzpatricks bok. Men. Det känns påhittat. Vees fel. Även ängeln Patch. Skippa Jerry-stuket och jag hade varit där. Nu är jag bara en åskådare. Hela grejen handlar ju om att inget någonsin är 100% perfekt. Det är det elementet jag behöver i såna här historier. För att köpa det onormala måste det alltid finnas en rätt hög grad av normalitet. Hade Vee och Patch bara varit en femtedel så snabbkäftade och snygga hade jag säkert jublat. Det är min teori iallafall. [...]
[...] om samma: Johanna L på Bokhora tyckte att det var för [...]
Jag tyckte ”Hush, Hush” var så otroligt ooriginell. Säg att Patch är en vampyr och vi har Twilight all over again. Det är sorgligt med författare som lider av en sån oerhörd birst på fantasi att de kopierar andra. Vad är det för kul med att läsa en bok som redan finns? Man kan tycka att en grundläggande del i varför man sätter sig och skriver en bok borde vara tt man har något nytt att berätta. Men nej.
Jag kunde väl gilla vissa saker med den, men den kändes som alldeles för mycket copycat för mig.
[...] Bokhora har skrivit om Fallen [...]
Asså vet någon om det kommer en till eller var deta slutet. ( I så fall kunde den ha slutat bätre..)
Har någon en aning om det kommer en tvåa?
Ja det kommer en fortsättning, ”Crescendo” i månadsskiftet sept/okt tror jag…har läst 1:a kapitlet på nätet :), finns bla på CDON.
okej tack!
Jag sträckläste boken, gillade den hyfsat bra och drog också paralleller till Twilight (så klart). Jag kan rekommendera Evernight av Claudia Gray – DET är verkligen något helt annat!
jag läser den och är helt galen i den! den är rätt lik Twilight men hush, hush innehåller inte det här mesiga ”håll dig borta, jag är farlig”. ett stoort plus från mig. nu när jag tänker på det så är nog Vee lite för mycket, precis som du säger men boken äger ändå. hoppas bara att slutet inte gör mig besviken
Ha, ha, det här var den roligaste bokrecension jag har läst någon gång – och jag har läst många! Tack Johanna, du har räddat min dag!
jag dock älskade boken , hehe men jag är en twilihgt nörd också;p men vet nån om de kommer en trea? Jag har läst både ”fallen ängel” och ”förlorad ängel”. Och slutet på tvåan var som att en fortsättning skulle komma :) someone who knows?