Har ni kanske tänkt ”shit, den där JoL, gud vad hon läser mycket!” sista tiden? Jag förstår er. Jag har tänkt det själv. Det beror på 3 saker. 1) Har inte skrivit på min bok den senaste månaden för att 2) har haft så mycket med jobb och sånt att jag känt mig för splittrad och 3) det är december och jag är rekordtrött. Så vad gör jag istället för att skriva? Jo, jag kastar mig in i en läskoma varje helg. Jag orkar ingenting annat ju. Läskoman brukar vanligtvis komma först på det officiella jullovet, helst med en bok per dag, men i år har jag tjuvstartat.

Det här blev helgresultatet för några veckor sen. Båda två inköpsförslag till Sture-bibblan. Och i båda fallen har jag läst något tidigare av författaren och gillat.

Julie Buxbaum, förut ”Motsatsen till kärlek”, nu ”After you”. Ellie är gudmor till bästabästa vännen Lucys dotter Sophie. När Lucy blir rånmördad på väg till Sophies skola en morgon tvekar inte Ellie utan kastar sig på planet över Atlanten för att hjälpa till. I USA lämnar hon sitt jobb och sin man, i London försöker hon göra så gott hon kan med Lucys chockskadade man och dotter, mitt i sin egen sorg.
Den här är ungefär en Jodi Picoult-roman minus det där stora etiska dilemmat. Välskriven, vuxen underhållning, rolig och känslosam, relationer i fokus. Bit för bit förstår man att det kan finnas andra anledningar än bara att hjälpa till som gör Ellie så villig att stanna längre än planerat i London. Hela hennes och mannens relation, och så de i Lucys familj, skissas fram. Ett plus för boknördar är att Ellie börjar läsa ”Den hemliga trädgården” högt för Sophie, och den klassikern växer verkligen in i berättelsen.  Ett till plus är att de karaktärer som finns i ”Motsatsen till kärlek” nämns. Weey. Love that. Och ”After you” går absolut inte av för hackor heller. Så trevligt om vuxna relationer, äktenskap som varat ett tag, inte är stormande nyförälskade längre. Sånt gillar man.

Emily Giffin har jag läst flera av och den senaste ”Den man älskar”, tycker jag var toppenbra i underhållningsgenren. Stora förhoppningar på nya ”Heart of the matter” alltså. För stora. Den här är mer en återgång till hennes tidigare, ”Something borrowed” och ”Something blue”- inte minst för att karaktärerna går igen. Den är snabb, chicklittig, lite ytlig men okej underhållning. Lätt, sa jag det? Bara det att en man stegar iväg sexigt på första sidan och att samme man självsäkert presenterar sig som den allra bästa kirurgen när han ska möta en patients mamma. Den stilen alltså. ”Den man älskar” var inte lika flashig och inte fullt så stereotyp, och jag gillade den mer. However, det här är okej, och om man läst Something-böckerna så kan det vara kul. Eller om man är rekordtrött och vill ha något easypeasy för stunden. Historien berättas av två kvinnor, den ena gift med den bästa kirurgen, den andra hans älskarinna. Vem ska han välja, vem ska han välja?

* Bob Hund-låten, ”Istället för musik, förvirring”

Johanna Lindbäck