Bokhora.se

18/10 2010
9:20

Foto: Caroline Andersson

Idag träffar vi Rebecka Edgren-Alden, en av författarna till ”Skriet från kärnfamiljen”, en bok som jag ofta refererar till när jag diskuterar familj och jämställdhet med vänner och bekanta. En viktig bok således! Klart jag blir nyfiken på människorna bakom. Rebecka har också många andra järn i elden, som journalist och debattör bland annat. Och hon finns på twitter för den som vill följa.

Dessutom finns det en Skriet från kärnfamiljenblogg, som jag tycker ni alla ska bokmärka genast om ni inte redan har gjort det. Där finns en himla massa bra som berör samma ämne som boken – jämställdhet. Skynda in och läs!

Varför skrev ni ”Skriet från kärnfamiljen”, hur föddes idén?
– Jag hade varit feminist länge, men märkte hur jag, liksom många runt omkring mig, förändrades under 00-talet. Det hängde ihop med att jag fick barn (tre stycken under drygt fem år) och den allmänna tidsandan –  lattemammor, högkonjunktur, renoveringshysteri, bostadsspekulationer och -karriärer, inredningshets och duktig mamma-tävlan. Jag hamnade som redaktör på tidningen mama – som verkligen var en produkt av sin tid. Blev sedan redaktionschef för Family Living, som var om möjligt ännu mer sin tids barn.

Plötsligt märkte jag hur även jag, som aldrig varit intresserad av prylar, inredning, bakning, odling, konsumtion och sånt drogs med. På tidningen mötte jag en annan ambivalent feminist med ett genuint inredningsintresse (hennes var äkta, mitt var det inte, jag drogs bara med) – Tinni Ernsjöö Rappe. Vi jobbade ihop där i ett halvår och hann prata mycket. Om feminism, den nya mammarollen (med skyhöga krav) inredningstrender i barnrummen (!) och vad som egentligen hände. Här hade våra 70-talsmammor (ja, inte just våra, men den generationens feminister) gjort upp med gamla tiders kvinnoroll, slängt en massa onödiga måsten och kämpat för viktiga saker (aborträtt, daghem åt alla barn, bort med sambeskattningen, lagar mot våldtält och våld inom familjen och så vidare) och så var vår generation (deras barn) upptagna av att mangla lakan, baka surdegsbröd, fluffa till kuddarna i soffan eller välja ny fondtapet till köket.

Vi bestämde oss för att skriva om allt det här. Och om hur mycket som är kvar att kämpa för. För jag insåg att det inte räckte att vara jämställda på pappret. Trots att jag och min man delat lika på föräldraledigheterna, delat på vabben och lämnat och hämtat varannan dag så var vi fortfarande inte jämställda. Jag kände skuld, jag jämförde mig med andra mammor, sådana som jobbade deltid (som de flesta småbarnsmammor gör), jämförde mig med tidigare generationers mammor, ja även med tiobarnsmammorna i fattiga länder. Jag räckte helt enkelt inte till som mamma. Samtidigt tyckte min man att han var en superfarsa. När vi hade läst på en hel del insåg vi att det inte bara var vi som hade det så här. Det var ett mönster som gick igen bland många mammor och pappor. Och vi började skriva…

Planerar ni någon uppföljare till skriet från kärnfamiljen?
– Ja, inte direkt någon uppföljare, men jag har många idéer om vad jag skulle vilja skriva om. Jag är ju väldigt intresserad av frågor som rör jämställdhet och familjeliv. Hur får man ihop allt? Den eviga frågan, den som Maria Sveland ställde i ”Bitterfittan”: Hur ska vi någonsin kunna bli jämställda om vi inte ens kan leva jämställt med den vi älskar? Idéer och engagemang är det inte brist på, däremot tid. Jag har ju ett heltidsjobb och tre små barn mellan 9 och 3 år…

Om jag och min man vill läsa fler böcker i genren, vad rekommenderar du oss då?

– Oj, det finns hur mycket som helst! För att förstå feminismen, vad den innebär kan man börja med att läsa Simone de Beauvoirs ”Det andra könet”, och om det är för tungt kan man läsa Nina Björks ”Under det rosa täcket”. Sedan rekommenderar jag Carin Holmbergs böcker: ”Det kallas kärlek” och även hennes ”Det kallas manshat”. Maria Svelands ”Bitterfittan” är också ett tips. Liksom Gunilla Bergenströms ”Projektledaren säger upp sig”. Sedan tycker jag att man ska läsa Tinnis ”Diagnos: duktig”. Och förstås Katarina Wennstams debattböcker, Flickan och skulden och En riktig våldtäktsman. Mitt feministiska uppvaknande kom med Erica Jong och Marilyn French så de författarna tycker jag också att man kan läsa. ”Fittstim” var förstås också en viktig bok. Och om du och din man ska läsa tillsammans så måste ni ju läsa Stephan Mendel-Enks bok ”Med uppenbar känsla för stil”! Och varför inte Gerd Brantenbergs klassiker ”Egalias döttrar”? Susan Faludi och Karin Johanisson är viktiga också.

Vad läser du själv helst när det handlar om skönlitteratur?

– Jag är verkligen allätare. Just nu läser jag många debattböcker. Men också en del romaner. Och en del deckare. Kan inte säga vad jag föredrar. Just nu läser jag Unni Drougges ”Bluffen”. Om jag ska rekommendera några av de skönlitterära böcker jag har läst senaste året kan jag nämna ”En dag” av David Nicholls (som kommer på svenska nu i november), ”Revolutionary Road” av Richard Yates (eller det var nog förra året, men den är så fantastiskt bra), ”Maken” av Gun Britt Sundström (ja, jag läste den så sent som i våras), ”Vad jag älskade” av Siri Hustvedt och Hillevi Wahls ”Hungerflickan”. Jag har annars en förkärlek för 1800-talsromaner och barn- och ungdomsböcker. Läser tyvärr inte så mycket sånt just nu som jag skulle vilja – tycker överhuvudtaget inte att jag hinner läsa så mycket (hur hinner alla?)… Men när jag läste litteraturvetenskap var det mina favoritgenrer. Älskar Balzac, Tolstoy, Dostojevskij, Flaubert, Zola, Almqvist, Benedictsson och så vidare. Bland barn- och ungdomslitteraturen är några av mina favoriter Michelle Magorians ”Godnatt mr Tom” och Peter Pohls ”Janne min vän” (ja, jag älskar det melodramiska). Och så har jag en förkärlek för fantasy, slukade ”Narnia”, ”Sagan och ringen”, Nesbit och sådana böcker som barn. Det är en sak som är bra med att ha barn, man får läsa om alla bra barnböcker! Tänkte börja läsa ”Det blåser på månen” för dem snart.

Senaste bok du…

…läste ut
– Kajsa Ekis Ekmans bok ”Varat och varan: Prostition, surrogatmödraskap och den delade människan”. Riktigt bra. Hon är väldigt skarp och övertygande i sin analys. Jag fick mycket att tänka på och lärde mig massor.

…gav bort i present
Jag ger bort min egen bok lite då och då. Tror faktiskt att det var den sist.

…köpte
Hm… får många böcker genom jobbet. Men den senaste jag köpte var nog ”Jämlikhetsanden”. Också en mycket intressant bok om varför jämlikhet är bättre för alla. Jag älskar den här typen av böcker. Läser mycket sånt. En annan bra debattbok jag läste nyligen var Barbara Erenreichs bok ”Gilla läget – hur allt gick åt helvete med positivt tänkande” (älskar den titeln och författaren är en av mina idoler, läs även hennes bok ”Barskrapad” om hur dyrt det är att vara fattig!).

4 kommentarer

4 kommentarer till Måndagsmöte: Rebecka Edgren Aldén

  1. Jag läste också ”Varat och varan” nyligen (fast biten med surrogatmödrar får nog vänta till nästa gång jag lånar den). Mycket intressant och välformulerat.

  2. Har fick man manga intressanta lastips, bra!

  3. Åh, jag läste inte inlägget ända ner. ”Gilla läget” var jättebra. Jag har verkligen väntat på att få läsa den, särskilt med tanke på man skulle kunna säga att min roman ”De döda fruktar födelsen” är ett slags fantasylitteraturens svar på ”Gilla läget” (innan jag ens läst den!). Hennes ”Körd” var inte så bra men jag tycker att ”Gilla läget” var en återgång till åtminstone nästan samma nivå som ”Barskrapad”.

  4. Läser På Y-fronten intet nytt just nu och den är också ett bra debattinlägg!

Namn (obligatoriskt)

E-post (publiceras ej) (obligatoriskt)

Hemsida