”Vägen” = fel kvinna på fel plats
Åh herregud… Här sitter jag och skriver bok på varje ledig stund sen veckor tillbaka och så kommer det en bioinbjudan, kul! pepp! lite roligt avbrott! tänker jag och jag går glatt dit tillsammans med de två andra Johannorna, och filmen är ”Vägen”, och ja… den är ju inte munter, det kan man ju inte säga.
Ojoj.
Jag visste att det inte skulle vara tjo och tjim, men eftersom jag inte läst boken visste jag inte hur lite tjo och tjim.
Det var förresten många i salongen som inte läst, bla vi tre bokhoror – man får ju annars lätt känslan att man är sist i Sverige på just den. Men vi var ett stort gäng sista där ikväll. Nu efteråt, naaah, tror jag hoppar läsningen. Och så ses vi på ”Up in the air” eller någon liknande. Kul, pepp, lite roligt avbrott! ni vet. På riktigt.



Alla


Boken är riktigt bra!
Intressant ur många aspekter.
Inte minst stilistiskt.
Up in the air är jättebra men om den är kul, pepp och rolig vet jag ju inte precis… Fast förmodligen mer peppande än Vägen iofs. :)
Fullkomligt älskade Vägen, den största läsupplevelsen på mycket länge. Men deprimerande – ja. Väldigt. Jag fick ibland lägga ifrån mig boken för att hinna andas ikapp.
Ska nog se filmen också, men väntar tills den kommer på DVD så jag kan pausa och gå ifrån när jag vill. Misstänker att det kommer bli för mycket på en och samma gång annars.
Vägen är en av de bästa böcker jag läst på senare år. Dels är ju historien i sig väldigt fascinerande. Dels är den så fantastiskt välskriven – inte en onödig bokstav. Att hoppa över den är snudd på kriminellt.
[...] Bokhora har kollat filmen Aftonbladet Aftonbladet [...]
Boken tyckte jag mycket om, filmen? jag vet inte m jag vill se den…Jag är lite fegis och väntar på fler åsikter om den.
”Lovely bones” emellertid har eggat min fantasi (efter boken och efter trailern i somras), och den kommer till Europa nu mot vårkanten (UK först, 20 januari). USA recensionen är blandat. Vi får väl se….
En fantastisk bok, en av de bästa jag läst. Som Kent säger så är den otroligt välskriven.
Apropå böcker utan tjo och tjim som bokhororna inte läst: jag hittar inget om Marlen Haushofers Väggen i ert arkiv. Är det verkligen ingen som läst den?! En av mina största läsupplevelser, vore kul att höra vad ni tycker om den!
Cormac McCarthy är den mest fantastiska stilist jag någonsin läst. Otroligt hurdan kontroll han har över sitt språk. Inte bara har han eliminerat alla onödiga ord, även alla onödiga, utsmyckande stavelser och apostrofer och dialogmarkörer är strukna. Men – inte allas gebit precis. Hans texter kräver mycket av läsaren. Så nej – inget tjo och tjim i Vägen, precis. Men om man läser McCarthy ska man för helsike göra det på engelska.
Den ligger på min ”save til later”-lista på Amazon men det kanske är dags då…
Vägen är nog den ledsammaste bok jag läst på länge, men fantastiskt bra. Ska bli intressant att se om filmen fångade romanens dynamiska dysterhet.
Vägen var bra, men Margaret Atwoods Oryx och Crake på samma tema oändligt mycket bättre, helt makalöst bra.
Jo, Oryx & Crake var bra den också. Rent av mycket bra. Men den är stilistiskt sett mer sprudlande och vildväxt. Inte det att Atwood inte skulle ha koll på sin stil – det har hon definitivt. Hon behandlar språket virtuost. Men det var något i The Road som gjorde det till en större läsupplevelse för mig personligen – det barskrapade språket som var i precis symmetri med temat, och det nästan Faulkner-aktigt poetiska i det karga…
Jag har inte heller läst den. Känner mig en aning sist i Sverige, ja.