Vi växer och upptäcker världen

Man kan tro att vi inte läser medan vi växer, men jag får faktiskt i mig en hel del litteratur trots en liten nyföding som stånkar bredvid mig. Allra mest läser nog både jag och Daniel i boken ”Att växa och upptäcka världen” som jag numera har förstått finns i varje ängslig innerstadsfamiljs ägo. Jag vet ingen bok som jag fått så många tips om som just denna, skönlitterära titlar inräknat. ALLA har den.

Det är ett evigt konsulterande i boken. Nu är han i någon fas igen, nickar vi till varandra om Tage kinkar extra mycket någon dag. Nästan alltid stämmer det in tidsmässigt. Och nästan alltid har Tage någon av symptomen som tyder på att han genomgår ett eller annat utvecklingssprång. Just nu vill han t ex bli dragen i armarna upp till sittande ställning. Om och om igen i någon sorts evighetsloop. Typiskt för 8-veckorsfasen.

Jag tror boken egentligen är mer till tröst för slutkörda förstagångsföräldrar än att den är särskilt supervetenskaplig. Är det syftet, så funkar den alldeles utmärkt att läsa. Till exempel klockan halv fem på morgonen med en klarvaken liten knatte.