Måndagsmöte: Kim W. Andersson

Kim W. Andersson är serieskapare som gör en del illustrationer. Han ligger bakom de hyllade omslagen till Engelsfors-trilogin (”Cirkeln”) och finfina ”Lover hurts” som man kunnat läsa i Nemi, kan läsa i Utopi, men framförallt i sin egen bok. En ny bok kommer nästa år (se nedan). I dag är han dessutom mitt måndagsmöte.

Hej Kim! Vad läser du just nu?

Ett manus till en bok jag ska illustrera. Eller jag borde läsa, jag ska! Jag lovar!

Eftersom du själv är (bland annat) serieskapare, läser du mycket serier själv? Vilka är dina favoritserier?

Jag läser en del. Jag har läst mängder.

Junji Ito är en favoritserieskapare som bland annat har gjort skräckserien ”Uzumaki”. Finns faktiskt utgiven på svenska. Min eviga favorit är Jamie Hernandez som skriver om de lesbiska punkarna Maggie och Hopey i åttiotalets chicano-förorter till Los Angeles. Det bästa albumet finns också på svenska och heter ”Speedy Ortiz’ död”. På senaste har jag läst om Alan Moore’s Americas Best Comics-utgivning. Massor av bra serier gjorde han innan han än en gång blev screwed av DC Comics och slutade tvärt. Min bästa därifrån just nu är ”Tom Strong”.

Om man är helt ny i seriebranschen och kanske till och med tror att man inte gillar serier, var ska man börja då, tycker du?

Om man vill läsa bra serier så tycker jag mina tips ovan kan vara en bra ingång. Men om man vill göra serier tycker jag man ska börja med att läsa ”Making Comics” av Scott McCloud.

Hur går det egentligen till när du skapar en serie? Ritar du i dator eller för hand? Ritar du en kladd först? Vad kommer först: bild eller text?

Jag har alldeles nyligen gått över till att rita helt digitalt. Med hjälp av en svindyr ritskärm. Den är helt magisk. Men det hade inte blivit något alls om jag inte kunde grunderna. Jag är väldigt vass på att tuscha med pensel, det klassiska sättet. Det man gör i datorn är alltid en imitation av det riktiga mediet, så jag tycker man ska lära sig det på riktigt först.

När jag gör serier börjar det först med en idé. Det kan vara en bild eller annat. Men sen skriver jag ett manus, som ett filmmanus. Gör lite bildanteckningar samtidigt när det dyker upp bilder i huvudet. Jag har en väldigt specifik process faktiskt, jag behöver rutiner och regler för att jag ska våga sväva ut.

Så efter manus ritar jag bildmanus, små versioner av sidorna, för att dela upp berättelsen i sidor och i rutor. Sen tecknar jag serien, tuschar, färglägger och gör textbubblor.

Tidigt i processen googlar jag även fram referensbilder och inspirationsbilder. Hur gjorde man serier innan Google Images?! Och ritar lite karaktärsdesign, alltid för lite. Jag borde göra mer av det.

Vad är roligast att illustrera? Dina egna serier och omslag till albumen eller omslag till andras böcker?

Mina egna serier är mitt allt. Allt jag gör, hela min existens har gått ut på nu i flera år att jag ska få rita så mycket serier som möjligt. Alla jobb jag gör är bara för att köpa mig tid till att rita.

Vilken är den snyggaste bok du vet? Hurdana bokomslag tilltalas du av?

Jag har designat en hel del bokomslag. Men jag kan aldrig bestämma mig för vad jag gillar. Det är väl det som är det roligaste, att det alltid är en ny utmaning.

Vilken bok borde bli årets julklapp?

”Maran” av Lina Neidestam. Mer snusk i jul!

Kim W. Anderssons nästa bok kommer tidigt nästa år.

Bilden i texten är hämtad därifrån.

Alla bilder är publicerade efter godkännande av författaren.