”Kommer aldrig mer igen” – Hans Koppel

Hans Koppel*, vad har hänt med örat, dialogen och samtidsfingertoppskänslan? Allt det där som var så fantastiskt i ”Vi i villa”  och ”Medicinen” är ju helt frånvarande i ”Kommer aldrig mer igen”. Den har i och för sig etikett thriller men varför slänga ut barnet med badvattnet?

Historien: Mike Zetterberg bor med sin fru Ylva och deras sexåriga dotter i en villa utanför Helsingborg. En fredagskväll kommer inte Ylva hem efter jobbet. Mike tror först att hon gått ut med några kollegor, men hela natten och nästa dag går utan att hon dyker upp. Han gör en polisanmälan.
Det ingen vet är att Ylva är vid liv och väldigt, väldigt nära sitt hem. Fängslad.
Polisen spanar, Mike försöker hålla ihop för sin dotters skull, Ylva kämpar på sitt håll.

De positiva ord man kan säga om den är bladvändare och spännande. Man klipper snabbt och nyfiket  de 256 sidorna på väg mot upplösningen. Men… Nej, jag är ändå besviken! Det är en habil deckare, bara så himla trist och vanlig och dussinaktig. Jag hade betydligt roligare när jag läste ”Vi i villa”, och även om inte det var ett rafflande brott så tycker jag Anders små hyss i det kvävande medelklasskvarteret sög tag i mig mycket mer än bortförandet av Ylva.

* Hans Koppel är en pseudonym för Petter Lidbeck.