Bokhora.se

20/08 2012
7:00

Jag tycker att ”Alltings början” är så otroligt otroligt bra, måste säga det på en gång. Den är som en kombination av Knausgårds ”Min kamp” (visst är del 4 om hans ungdomstid när han läser och läser?) och Carina Rydbergs ”Den högsta kasten”. Parallellt med att huvudpersonen Saga (Ramqvists alter ego) börjar ettan i gymnasiet och bit för bit bygger ihop sin person med livserfarenhet och utbildning – både den i skolan, men allra främst sån hon mycket medvetet läser sig till själv – pågår en kärlekshistora. Eller en relation. Från hennes sida är det både kärlek och relation, från mannens ingenting.

Hon får se honom första dagen i gymnasiet. Hennes nyfunna klasskompis Pauline, som verkar medveten och cool och allting, säger att hon vill visa Saga något och släpar med henne på flera fik. Till slut kommer de till ett där en viss man sitter, och då är de framme. Det är honom Pauline vill visa. Hon har beundrat honom på håll hela sommaren, och hon ska ägna sin höst åt det. Saga fattar inte hur hon på fullt allvar kan säga och göra det. Ägna sig åt att spana på en man? Men hon vill vara med Pauline och följer med henne på Victor Schantz-jakt efter skolan. Och en dag slår det plötsligt till för Saga också. Hon fattar vad det är Pauline ser, och efter det blir han en besatthet för henne med. Victor Schantz. De börjar träffas. Träffas = de ses sent ute på nätterna på någon krog, och sen tar de en taxi hem till honom och har sex. Inget annat. Inga samtal, inget utbyte i övrigt. Samtidigt som våld och krig och hemska saker pågår i världen, sånt man borde engagera sig i, sånt man borde bry sig om, har Saga en enda tanke i huvudet; gör så att han blir kär i mig. Hon skäms för det. Det är så pinsamt, och det är så förbjudet att älska någon som inte älskar en tillbaka. Men hon kan inte sluta, hennes liv är Victor Schantz. Så primitivt och ovärdigt. Och så totalt värt det, när de ses.

I världen som syns utåt för alla arbetar hon sig uppåt. Hon tycker gymnasiet är urtrist, men hon vill skriva, och hon börjar göra det. Hon är väldigt duktig, får en plats och en röst. Feministen. Den unga skitsmarta. Professionellt blir cirklarna i hennes liv större och vidare hela tiden, men ändå faller hon tillbaka till precis samma punkt som alltid när han ringer. Konflikten mellan teori och praktik. Hur är man en medveten jämställd modern kvinna i 90-talets Sverige som tar för sig? Går det att tillämpa på alla områden, eller står kärlek utanför?

Knausgård läste den ena manliga klassikern efter den andra i ”Min kamp” medan han höll på att bli vuxen, Saga väljer de kvinnliga. ”Egalias döttrar”, mycket ”Kvinnorummet”, och framförallt ”Nio kvinnor – nio liv”. (Hon får komma hem till sin mammas kompis och välja böcker ur hela den feministiska kanonen. Underbart! Hela Sagas uppväxt med en mamma som är konstnär och fd proggare för den delen, åh! Samtal, middagar och hur mamman tacklar lärare som tycker att Saga tar för sig för mycket i klassrummet.)
Det som Knausgård lyckas med i sina böcker tycker jag Ramqvist lyckas med i sin också. De är båda väldigt personliga. Knyter ihop sitt liv med specifika personer och platser och en viss tid, barer och gator och händelser. Och de skriver om sig själva, Saga är ju Karolina Ramqvist. Men det som gör båda så bra är att allt det här detaljerade och personliga lyfter och blir allmänt. Det handlar verkligen inte bara om Ramqvists och Knausgårds liv och erfarenheter, och jag tror inte att man behöver ha varit med på 90-talet, i Stockholm, för att känna igen sig. Jag och flera kompisar i min ålder hade ett ganska starkt förhållande till Åsa Mobergs ”Simone och jag” till exempel. Vi läste den när den kom och då var vi väl i 17-20-årsåldern. Den blev något av ett startskott för mig, både till vuxenvärlden och till allt med feminism och självständighet. Inte minst svårigheten att få ihop det. Man vill helst vara självständig och stark och göra medvetna val, men man klarar ju inte det hela tiden. Så jävla svårt och frustrerande! Precis en sån bok tycker jag ”Alltings början” är. Den handlar om de första stegen på en tillvaro i den mer gråvita skalan. Allt är så svart och vitt när man är tonåring, man vet så mycket, man är aldrig så smart och genomtänkt som då. Sen kommer livet och sveper med en på riktigt, och allt man trodde att man visste och allt man skulle göra… Poff. Man måste komma på en ny strategi och försöka igen, och igen. Bli vuxen helt enkelt. Och i det här fallet, bli en kvinna. Caitlin Moran har ju redan skrivit en bok med titeln ”How to be a woman / Konsten att vara kvinna”, men det skulle kunna vara ett alternativ till ”Alltings början”.

Jag vet inte om det ska komma någon fortsättning men gu-ud vad jag hoppas att Ramqvist redan skriver på den. Jag vill följa Saga i flera år till!

10 kommentarer

10 kommentarer till ”Alltings början” – Karolina Ramqvist

  1. LÄste nyss Bokbabbels sågning av boken – nu blev jag splittrad…

    • Haha, så blir det ibland. Och då brukar jag ofta gilla samma böcker som Johanna (t.ex. Knausgård och Caitlin Moran). Calliope var också tveksam såg jag, och …och dagarna går var inte heller övertygad. Men i pressen har hon visst fått bra kritik, eller?

      • Har faktiskt inte läst Morans bok, bara läst titeln. Om rätt ska vara rätt. Men Knaus = läst och älsk.
        I pressen tycker jag det ser ut som om Ramqvist fått väldigt bra kritik – de reccar jag läst. Ej alla.

  2. åh, tack, Johanna, för att du twittertänkte på mig! har läst – och värjt mig mot (knausref!)- varje ord i din recce. ska absolut läsa, snarast möjligt. förschmäktar på brittiska öarna ett tag, men snart så

  3. […] den här gången och idag med aktuella och intressanta författare. Vad sägs om Mikael Niemi, Karolina Ramqvist och Caitlin Moran. Jag är själv mycket förtjust i Caitlin Moran och det ska bli kul att se henne […]

  4. Dum fråga kanske, men vem är egentligen Victor Schantz? Regissören? Den äldre, gifta, mannen? Kan aldrig läsa den här typen av hyfsat självbiografiska böcker utan att vilja veta vem som är vem i verkligheten…

    • Jag funderade också på det, men jag kom inte på någon verklig person. En lösning är ju också att han är helt fiktiv och bara ett påhitt?

  5. […] Sidor: 377 Köp på Adlibris: Inbunden – E-bok Köp på Bokus: Inbunden – E-bok Läs mer: Bokhora – DN – SvD – Annika Koldenius – LitteraturMagazinet – Kulturdelen – […]

  6. […] Karolina Ramqvist Förlag: Norstedts (2012) Köp boken: Bokus, Adlibris Andra som skrivit om boken: Bokhora, Bokbabbel, Calliope books, Lottens bokblogg, Enligt […]

  7. […] Antal sidor: 376 (ca 13 h lyssning). ISBN: 978-91-1-304129-2, 9789113055695. Andras röster: Bokhora, dagensbok.com, Ellens bokskafferi, Litteraturkvalster & småtankar, […]

Namn (obligatoriskt)

E-post (publiceras ej) (obligatoriskt)

Hemsida