Bokhora.se

15/04 2012
15:52

Det här inlägget en del av Centrum för lättlästs bloggstafett på temat språk, makt och demokrati.

Man brukar säga att det tar upp emot sju år för en elev med ett annat modersmål än svenska att komma till den nivå där den kan använda det nya språket som inlärningsverktyg för kognitivt krävande uppgifter (Uppgiften kommer från Cummins (1996)). Det betyder med andra ord att det tar upp emot sju år att lära sig så mycket svenska att eleven kan hänga med i skolan på samma nivå som dess klasskamrater med svenska som modersmål. Dessa sju år tillbringar eleven vanligtvis i den svenska skolan, där den vanligtvis förväntas hänga med i den undervisning och den litteratur som övriga elever, oftast med svenska som modersmål, får.

Nåväl.

Jag arbetar med 8 elever som har bott i Sverige sedan förra sommaren eller hösten. Ett av de största bekymren i min lärarvardag är att hitta välskrivna och kognitivt utmanande böcker skrivna på enkel svenska. Visserligen finns det ett par förlag som specialiserat sig på just den här typen av litteratur, men jag tycker inte att det finns så speciellt många bra böcker för mina elever. Flera av mina elever tvingas dessutom läsa böcker avsedda för barn med svenska som modersmål som håller på att lära sig att läsa. Många av dessa böcker har en luftig formgivning, ibland är böckerna helt skrivna med versaler. Innehållet ligger på en helt annan nivå än i böckerna som de 13-åriga klasskamraterna i rummet intill slukar. Mina elever läser om en 7-åring som spelar fotboll, medan deras klasskompisar läser om en tjej som är några år äldre än dem och kär i en vampyr som inte kan behärska sig. Att böckerna är avsedda för mindre barn behöver förresten inte betyda att språket är enkelt (det vore dessutom förfärligt om det vore så).

Om jag återkommer till böckerna som är avsedda för elever med svenska som andraspråk och elever som precis håller på att lära sig svenska, finns det förvisso riktiga pärlor och omarbetade klassiker, men jag kan ändå inte låta bli att tycka att det skaver. Förmodligen beror det på att så många av förlagen som ger ut böcker med mina elever som målgrupp, vänder sig till just skolor. Boken får en fet läromedelsstämpel och vi hade ju den här diskussionen för några månader sedan när fredagsfrågan handlade om böcker som högstadie- och gymnasieelever borde läsa. Trots att vissa uppfattade mig som en förespråkare av pedagogisk litteratur och pekpinneböcker, kan jag inte tänka mig något värre att sätta i händerna på mina tonåriga elever. Ibland skiter jag faktiskt i vad mina elever borde läsa och frågar dem vad de vill läsa istället (även om jag egentligen tycker att jag som är lärare har ett ansvar att stötta och handleda mina elever i deras läsutveckling både rent tekniskt och innehållsmässigt).

Mina elever måste också få chans att botanisera i en rik bokflora, revoltera med sina bokval, utveckla sin egen röst. Alla som har läst böcker på ett språk den inte behärskar till fullo, vet att motivationen att läsa är försvinnande liten. Istället för att kunna koncentrera oss på innehållet och våra egna tankeprocesser måste vi fokusera på den rena avkodningen. Det är svårare att placera orden i ett sammanhang och att uppfatta nyanserna på ett annat språk än modersmålet. Den här typen av ytläsning ägnar sig mina elever åt varje dag.

Jag är av åsikten att elever i svensk grundskola ska läsa böcker och att de ska ges skoltid åt att göra det, men det är så väldigt svårt att leva upp till det när utbudet av böcker är så litet för barn vars ordförråd är mycket begränsat. Jag menar: jag har ju inte ens gått in på kravet på förförståelse i litteraturen! Det tänker jag inte göra heller, för då blir mitt inlägg bara ännu längre. Men jag är övertygad om att mina elevers språkutveckling och deras möjligheter att använda sitt språk till att tillgodogöra sig skolkunskap, uttrycka sin åsikt samt tillägna sig information om sin egen vardag, skulle förbättras avsevärt genom läsning av skönlitteratur.

Har jag ens ett eget förslag på hur det här problemet skulle kunna lösas? Knappast. Jag är som ett bortskämt barn som sitter här och tjurar. Jag vill inte ha ett till förlag som inriktar sig på böcker för elever som läser svenska som andraspråk. Jag vill inte ens skriva en bok för ändamålet själv. Då blir det bara ännu en bok från en vuxen som producerar en bok som barn borde läsa. Jag vill helt enkelt bara ha fler magiska böcker som jag kan läsa och diskutera med mina elever! Spännande, fantastiska böcker för alla barn (det behöver inte vara samma böcker för alla barn). Gärna skrivna för målgruppen människor. Kan någon vara snäll och ordna det, tack?

 

Det här blogginlägget ingår i Centrum för lättlästs bloggstafett om språk, makt och demokrati. Centrum för lättläst arbetar för allas rätt till litteratur, nyheter och information utifrån var och ens förutsättningar. Mer information om bloggstafetten och fler blogginlägg hittar du på Centrum för lättlästs hemsida. Adressen är www.lattlast.se/bloggstafett.

 Nu ska jag lämna över stafettpinnen till en annan bloggare som ska fortsätta debatten. Nästa bloggare är Enligt O. Hon kommer att posta ett inlägg på samma tema som jag innan 5 maj. Håll utkik där!

 

11 kommentarer

11 kommentarer till Bloggstafett: Det finns för få bra böcker för elever med svenska som andraspråk

  1. Jag jobbar också som sva-lärare och jag känner igen det här så himla mycket! Det är helt värdelöst att hitta bra böcker som inte är för lätta eller för mesiga eller töntiga för mina elever (16-20 år gamla med 0-2 år i Sverige). Ibland läser jag högt för eleverna för att det på något vis blir lättare för dem. Då kan jag prata om ord samtidigt. Men jag vill ju att de ska få uppleva den där riktiga läsglädjen man får när man läser en bok man verkligen tycker om. Det händer inte för ofta, tyvärr.

  2. Heidi Kuronen

    Jag arbetar som SFI-lärare (med nybörjargrupper) och jag håller med. Det finns några få böcker som faktiskt handlar om vuxna människor och som mina elever (med lite hjälp) kan läsa. Jag kan kanske räkna till hela tio såna.

    Men inte ens läromedelsförlagen har något nämnvärt utbud för min målgrupp: vuxna som lär sig läsa (eller som bara lär sig läsa på ett nytt språk) och som behöver läsa böcker för att öva upp sig i det.

  3. Det som stör mig enormt är att sva-elever och särskoleelever ses som samma målgrupp. Ja, enkel svenska är bra för mina elever, men jag saknar de kognitivt utmanande böckerna. Och jag saknar definitivt böcker där sex, alkohol och droger inte står i centrum.

    • Ja! Åh vad jag håller med dig. Jag är jättetrött på böcker om tonårsgraviditeter, sex och problemungdomar just nu. Det är inte böcker som mina elever är intresserade av. Det är som du säger, de mer kognitivt utmanande böckerna finns inte. Klassikerna finns så klart på lätt svenska men inte ens svenska elever läser dem.

  4. Mitt inlägg kommer förresten imorgon. Ska bara småfila lite…

  5. […] Johanna K på Bokhora är en en av de andra bloggarna som inledde stafetten. Hon skriver om bristen på böcker för de elever vi båda undervisar. Nyanlända elever, som har en bristande svenska, men som är mellan 16 och 20, ganska vuxna och definitivt inte dumma i huvudet. Inte heller intresserade av sex, alkohol, våld eller droger. För särkoleelever och elever som förväntas vara problematiska och därmed leva ett liv på samhällets gräns, finns många böcker. För mina finns väldigt få. Jag saknar den vardagliga litteratur som de kan känna igen sig i. Böcker som utspelar sig i en miljö som är så bekant för dem att de klarar av lite fler svåra ord och en mer komplicerad struktur än de annars gör. Av anledningen att de känner igen sig. […]

  6. […] initierad av lattlast.se som definitivt är en viktig del av vår demokrati. Jag tog över efter Johanna K på Bokhora och lämnar över pinnen till Pernilla Alm. Stafetten pågår fram till 5/5. Håll […]

  7. Bra och intressant inlägg som jag läste med behållning även om jag inte är lärare.

  8. Som bibliotekarie på en skola som har dels väldigt många elever som går Språkintroduktion och dels hela SFI-verksamheten för vuxna gör det här mig galen dagligen. Jag har verkligen satsat på den lättlästa hyllan och köper in det mesta som ges ut för ungdomar och vuxna för att ha ett gediget utbud, men det är en försvinnande andel av böckerna som verkligen är BRA. Just det där syndromet att skriva en angelägen, lätt sedelärande historia som ”man kan diskutera i klassen” kan väl ha en poäng om man sysslar med Livskunskap, men det är fullständigt meningslöst när man sysslar med läsfrämjande. Man känner aldrig någon spänning, aldrig någon skräckblandad förtjusning, får sällan någon relation till huvudpersonerna. Det måste väl gå att skriva en historia som är språkligt enkel, men där karaktärerna är precis lika djupa och komplexa som i en ”vanlig” bok?

  9. lena kjersen edman

    Johan Werkmästers bearbetningar av klassiker är suveräna, tycker jag. Nu minns jag inte säkert om det är han som har bearbetat ”Ondskan”, men LLversionen är i alla fall klart bättre än originalet.
    Jag minns inte heller helt säkert om det är Johan som har bearbetat ”Brott och straff” – men det jag vet är att LLversionen av ”Brott och straff” nyligen blev en av favoritböckerna i en 8onde klass med många utlandsfödda killar.

  10. Hej,

    Folkuniversitetets förlag har i samverkan med språkvetaren
    Pete U Larsson öppnat en alldeles ny hemsida som fokuserar
    de svenska idiomen – http://www.idiom.nu. Ett urval av idiom
    presenteras med jämna mellanrum hämtade från ordboken:

    Svenska idiom – 4.500 vardagsuttryck

    Ni är välkomna att länka till sidan där intresserade läsare in-
    bjuds till en berikande resa med de svenska idiomen!

    Välkomna med på idiomtåget!

    Med vänliga hälsningar
    Folkuniversitetets förlag
    Hans Luthman

Namn (obligatoriskt)

E-post (publiceras ej) (obligatoriskt)

Hemsida