Bokhora.se

25/05 2012
10:47

Det här är världens bästa bok! Om man frågar min son Tage som är 2 år och 2 månader. Han ÄLSKAR Bockarna Bruse mer än livet självt. Vi läser den här boken ungefär… 5-6 gånger per dag. Tage kan jättemånga passager utantill. Det är så härliga illustrationer och eftersom Pija Lindenbaum har översatt, så är texterna så där finurliga och kluriga som i hennes egna böcker (som Tage också älskar, helst Gittan). Det gör att boken blir rätt rolig och njutbar även för de vuxna. Det är ändå faktiskt ganska viktigt har jag upptäckt, för om man nu måste läsa en bok tio gånger om dagen så vill det till att det är någorlunda roligt även den tionde gången. Det klarar ”Bockarna Bruse på badhuset”.

Tage har lärt sig massvis med nya ord också.  Jag pekar på de olika badkläderna och Tage rabblar: För stora badbyxor, för små badbyxor, bikini, MANKINI! (jag tänker att det inte är så länge kvar tills han stiftar bekantskap med Borat ändå, så det är lika bra att ta det ordentligt).

Det är någon sorts pastisch på den gamla sagan om Bockarna Bruse, men i lite mer modern tappning där det hemska trollet flyttar från sin position under bron och istället sätter sig under trappan till vattenrutschkanan när de tre bockarna försöker ta sig upp för att få till en superduper åktur. Det blir väldigt roligt och lustfyllt att läsa och illustrationerna är ingenting annat än fantastiska. Varje uppslag är en egen liten saga i sig och man kan hålla på länge med detaljerna.

Det enda minuset som jag ser det, är att texten är satt i ett typsnitt som är litet dumt och att den svarta texten ibland är placerad på en lite för mörk bakgrund (jag inbillar mig att det hade kunnat funka med ett annat typsnitt). Det blir helt enkelt svårt att se för alla förstagångsföräldrar i Vasastan som liksom jag har passerat 35-årsstrecket. Böcker plockas ju fram som godnattsagor i de flesta hem och då är det kanske inte den skarpaste belysningen man läser i direkt. Nu har jag läst den så många gånger att också jag kan långa passager utantill, vilket är tur för barn gillar ju inte alltid när man freestylar.

Men annars har denna lilla barnbokssol inga fläckar. Dessutom blev jag jätteglad när jag såg att Pija ska läsa den här boken på Bokslukaren i morgon kl 13. Skoja ska vi vara där!

Ett fantastiskt tips till alla barn från 2 år och uppåt (den är från tre år, men Tage klarar den utmärkt väl och då är tålamod inte en av hans dygder). Köp! Läs! Älska!

Som bonus kan man få in lite musikhistoria på ett av uppslagen.

 

12 kommentarer

12 kommentarer till ”Bockarna Bruse på badhuset”

  1. Jag fastnade för det du skrev om att Pija Lindebaum har gjort översättningen och att texterna därför är ”finurliga och kluriga”. Tror du att en översättare har så stor påverkan på en text att den skulle se helt annorlunda ut om någon annan hade gjort översättningen? Jag inbillar mig att det måste vara mycket svårare att översätta barnböcker, då kanske det är lätt att prägla texten med sin egen stil istället för att tolka och överföra författarens stil till det svenska språket. Det hade varit kul om författarnamnet var utskrivet också för oss som inte klickar på länkarna till adlibris ;)

    • Jag tycker det känns väldigt mycket Pija i texter och ordval. Om man har läst mycket Pija så känner man igen sig.

      Men sedan vet jag inte om den norske författaren (vars namn du hittar på bilden som ligger överst i inlägget så behöver du inte klicka på länken (vi har aldrig Adlibrislänkar i vanliga fall, vilket du säkert vet, men här fanns ingen tydlig infosida hos förlaget och då brukar jag växla mellan Bokus och Adlibris beroende på)) har en stil som liknar Pijas och hon därmed inte har behövt lägga in så mycket eget. Det är ju svårt att säga utan att ha läst originalet.

      Men det är väl alldeles självklart att texten skulle ha sett helt annorlunda ut om någon annan hade gjort översättningen? Så är det alltid. Jag tycker varje översättare har en egen personlig stil och jag känner ofta igen översättare och kan direkt säga att aha, det här är den eller den, eller märker om en utländsk författare har bytt översättare. Snarare vore det väl konstigt om en bok hade blivit densamma oavsett översättare. I mina ögon är översättaren ”halva författaren” när det handlar om utländska böcker. De kan hjälpa och stjälpa en bok väldigt mycket.

  2. Men nu blev jag nyfiken. Varför vill du inte klicka på länkar till Adlibris men andra länkar? Bojkottar du Adlibris?

  3. Nej, nej bojkottar inte Adlibris, bojkottar inte någon bokhandel (även om Bonniers maktövertag börjar bli smått irriterande). Tyckte bara att det kändes som reklamlänkar här, då har jag missförstått syftet, information är ju alltid bra.

    Och ja du har rätt i att det såklart blir olika resultat beroende på vem som har översatt en text (det finns bra och sämre översättare). Tråkigt dock om översättarens stil ska överskugga författarens, hoppas att det inte är så i det här fallet.

    Men för barn spelar det väl knappast någon roll, bara texten som sagt är rolig och går att läsa om och om igen. Bockarna Bruse verkar väldigt fin!

  4. Intressant diskussion om översättning!

    Den får mig att tänka på en sak som Gabriele Haefs, en av Tysklands bästa översättare, sa en gång: Hon använde liknelsen kompositör-pianist för att beskriva förhållande mellan författare-översättare. Det finns ett ”facit”, ett partitur, men för att göra en bra översättning krävs tolkning. Precis som i musikens värld finns det översättare som är bokstavstrogna och andra som tar sig större friheter. Gemensamt för bra pianister och översättare tycker jag är att man respekterar partituret/texten och ändå gör stycket till sin eget, i den meningen att man verkligen sätter sig in i kompositionen på djupet och försöker förstå kompositörens/författarens intention och hur den intentionen bäst förvaltas i ny språkdräkt.

    Som förläggare till Bockarna Bruse på badhuset kan jag intyga att den svenska texten ligger väldigt nära det norska originalet – samtidigt hade översättningen blivit annorlunda om någon annan än Pija Lindenbaum hade översatt. Det är det som är så spännande med översättning!

    ”En veldig god oversettelse, synes jeg!” skrev Bjørn Rørvik när han hade läst den svenska översättningen, vilket var roligt att höra!
    Hälsar
    Erik

    • Ja, jag älskar också översättningsdiskussioner, det är synd att det yrket ofta hamnar litet i skymundan. Så himla intressant! Är glad att Rørvik gillade översättningen. Den är ju flott! Men det kan vara så enkla saker som ordet ”plånkan” som finns med på ett av uppslagen. Hade kunnat skriva börsen, pluskan, plånkis etc etc. Det är ju en avvägning varje gång, vilket ord man lägger dit och hur de bildar meningar och hör ihop. Man kan som översättare vara trogen originalet men ändå lägga dit en egen knorr, för att man är den man är och pratar/skriver som man gör. Och Pija Lindenbaum är ju en synnerligen knorrig person.

    • P.S. Sonen var hemskt nöjd med uppläsningen och satt blick stilla på ett inte så vanligt vis för en liten tvååring med mycket spring i bena. D.S.

  5. […] men mest min och Daniels bok, som har klarat sig genom första redaktörskollen. Och sedan “Bockarna Bruse i badhuset” som Tage bara tokälskar. Och sedan Cecilia Gyllenhammars nya. Det är en hel del som kommer […]

  6. Ricard Kardell

    Intressant att du läser den för en tvååring. Hoppar du möjligtvis över hälften av boken där denna figur, ”Trollet”, dyker upp? http://www.expressen.se/ImageHandler.axd?imageFormat=secondColumn&guid=0460e128-05e6-445b-a8ae-82cce5beb499
    //Rickard

Namn (obligatoriskt)

E-post (publiceras ej) (obligatoriskt)

Hemsida