En kopp Assam och de sista sidorna av ”Nattåg till Lissabon”

Färdig med Nattåget! Läste de sista sidorna här på förmiddagen samtidigt som jag drack en kopp te. Sort? Assam, såklart. Ser ni det röda i tonen? Noteras i boken flera gånger. Jag var ju tvungen att köpa Assam enkom för att jag läste den (avvaktar med kandisockret, och tågbiljetten…).

Att säga att ”Nattåg till Lissabon” har gjort intryck på mig är en underdrift. Ibland är den pretto och tom lite kitschig (något som författaren till boken i boken avskyr och fruktar för allt i världen). Adriana till exempel, har svårt för att tro på henne. Men det är inte så pretto att det tar överhanden. Den här gymnasieläraren i klassiska språk, Gregorius, och den portugisiske läkaren, Amadeu, som skrivit boken Gregorius läser. Åh. Och Gregorius resa. Och kärleken. Och skolorna. All bildning! Språken! Ja, och domaren. Och livet. Alltid livet ju.
Jag kan räkna upp tio saker till. Inte minst, den perfekta tajmingen att jag läste den just nu i  månadsskiftet februari/mars, precis samtidigt som boken utspelar sig. Och det faktum att ”Nattåg till Lissabon” känns som exakt rätt bok i rätt tid. Gud, vad jag njöt!

Ni andra som skulle läsa, vad tycker ni?