Det var när jag läste om kassaskåpskillen i ”Tystnadens gåta”, och hans utflykt till LA och Hollywood, och så var det sommar och hett, och jag befann mig också i sommar för att jag var på semester, och plötsligt kom det bara ur ingenstans: Harry Bosch! Jag måste få läsa om skrynkliga kavajer, den elfte koppen ljummet automatkaffe, om backarna upp mot Hollywood och den där terassen där man kan stå på kvällarna och blicka ut mot stjärnhimlen medan man dricker en öl och lyssnar på jazz.
Och nu är det åtgärdat. ”Nio drakar”. Jag har fått i mig allt ovan, och mycket mer därtill. Michael Connelly river av de vanliga sakerna man kan förvänta sig – en man i en spritbutik är dödad och Harry plus partner får jobbet. Partnern är svår att jobba med. Brottet leder till kinesiska triader. Det är som det brukar.
Men sen! Mitt i alla dessa vanliga saker blir Boschs 13-åriga dotter, Maddie, kidnappad borta i Hongkong där hon bor med sin mamma, Eleanor Wish. Bosch drar ju dit fort som ögat för att leta rätt på henne. Och allt som händer där plus upplösningen, g-u-d! Det är så dramatiskt och totalt livsavgörande, men Connelly är som bara ”jaja, och sen så…”. Jag satt och häpnade medan jag läste. Häpnade över hur han behandlade det, och hur det framställdes, inte att det hände. För att dra till med termen psykologisk trovärdighet igen, så oj, vad den saknades här. Allt blev så snabbt, grunt och så orealistiskt.
Innan det hade jag väl tyckt knappt okej. Det är en klar bruksdeckare med fokus på att lösa brottet. Satsa inte på språket utan håll det högst funktionellt. Och låt de andra runt Harry Bosch vara ganska knäppa i sitt handlande för det blir bra action.
Jag vet inte om det är jag som har utvecklats sen jag började läsa den här serien för en massa år sen och plöjde Harry Bosch på löpande band, och tyckte att de var bra. Eller om det är Connelly som hamnat i en svacka?
Det här är den första jag läser sen 2008 enligt bokhora-statistiken, och jag blev inte så läspeppad då, och ännu mindre nu. Nu finns ju Jo Nesbö, Åsa Larsson, Håkan Östlundh och Thomas Enger, med flera. Mycket, mycket bättre på alla sätt även om det saknas terasser med utsikt mot Hollywood.
Det blev nog mitt sista försök med Harry, det här. Jag är färdig med honom. Take care, mr Bosch! (Och se till att Maddie får gå till en psykolog, snälla snälla du.)
7 kommentarer till Harry Bosch, vi möts igen
AllaBokpodden!
2012-10-21, 10:18
Det är ingen svacka det är Marianergraven men tack och lov så är den högst tillfällig,i nästa deckare är han tillbaka i samma hyfsat höga standard.
2012-10-21, 13:16
Ha! Är det en förhopppning eller vetskap? Var tvungen att kolla Connellys hemsida och den efter heter ”The Reversal” och var en Bosch / Mickey Haller-kombo. Bra?
2012-10-21, 10:33
Jag har också följt Harry Bosch och gillat deckarna men tycker också att han har börjat svacka lite. Fast envis och trogen som jag är så läser jag Bosch-böckerna ändå :P Gillar böckerna om Mickey Haller lite bättre :)
2012-10-21, 13:19
Men åh, jag har inte lust att börja engagera mig i en ny snubbe… För mig är det Bosch eller ingen. Det FINNS ju andra deckarförfattare än Connelly nämligen.
2012-10-21, 11:10
Håller med om det mesta. Det går utför för Connelly, jag som alltid har hyllat och rekommenderat honom och så får jag det här som tack.. Men ändå fortsätter jag att läsa. Som tur är så har jag några äldre kvar i serien som jag inte har läst, får nog gå tillbaka till dem. Det verkar som om Harry Bosch kommer att bli ersatt av Mickey Haller och det, det är inte heller bra.
2012-10-21, 16:11
En snabb kik i bokhyllan visar att det kommit 3 stycken efter bottennappet samtliga betydligt bättre.Men som med alla långa serier så går det ju upp och ner , jag tycker dock att det är skönt att vila sig i kända karaktärer/milöer ibland.
2012-10-23, 20:18
Läs Lincoln Lawyer, om Mickey Haller, fortsättningen Gatans Lag, där Mickey och Harry möts, och sen Prövningen( eller The Reversal ) där dom jobbar ihop. Har just läst om dom, som en lite lagom höst-trött läsning.
Ge Mickey en chans!