Bokhora.se

24/07 2012
7:57

En sak jag gjort senaste veckan: utvecklat en crush på Harry Schein. Denna fascinerande människa!
(Yes, varsågod för info.)

Allt började med ”Kärleken i Julia Anderssons liv”. Harry Schein är Hubert Meyer i den. Julia (Åsa Moberg) är ganska besatt av honom. Personlighet, fysik, intelligens, liv.
Jag blev också det.

Så det fortsatte med att jag befann mig utanför biblioteket kl 10 en morgon och väntade på att det skulle öppna. Där inne fanns nämligen ett (1) ex av praktverket ”Citizen Schein”, utgivet av Kungliga Biblioteket och innehållande essäer om honom samt 2 dvd-skivor. Det finns även en site.
Jag klarade mig undan fotbollslaget* och fick låna den. Läste och läste och tittade och tittade, både på de många fotografierna och på en av dvd-skivorna. (Den med ”Här är ditt liv”-avsnittet från 1984.) Crushen växte.

Någon dag senare: återvänder till bibblan, sitter där på plats och bläddrar i hans självbiografi ”Schein”, men lånade faktiskt inte hem den. Läste bara valda delar om tex äktenskapet med Ingrid Thulin, och kollade ifall han skulle säga något om Åsa Moberg, nu när jag hade facit i hand. Det gjorde han, men bara ett kort yttrande om att hon ingick i en viss falang. Inget privat.

Överhuvudtaget är det det privata jag vill åt, och ändå fattar jag varför han inte släpper på integriteten. Det är jag som är Norén och Knausgård-skadad bara. Jag vill att folk ska berätta ALLT. Fram med det. Låt mig säga också att jag förstår helt och fullt att folk inte vill fläka ut sig, för det vill inte jag göra. Det här är ett klagomål som egentligen inte ens är ett berättigat klagomål alltså. Men när det gäller Harry Schein så är jag numera rätt bra bevandrad i det faktiska och ytliga. Hans familjebakgrund, ankomst till Sverige som 14-åring från Wien (han var ett av de fåtal österrikiska judiska barn som lyckades få visa i Sverige, man kan läsa mer om dessa i ”Och i Wienerwald står träden kvar”), samt hans karriär. Jag vet att han började som ingenjör och tjänade sitt ekonomiska oberoende på ett mycket smart sätt. Att han sen började verka som filmkritiker och så småningom blev chef för Filminstitutet och byggde Filmhuset på Gärdet. Sen tog han ett bittert farväl av den världen efter diverse konflikter och gick vidare till Investeringsbanken. Var dold, nätverkande rådgivare åt sossarna. Tennis med Palme i trettio år. Gift ungefär lika länge med Ingrid Thulin som bodde utomlands mesta delen av deras äktenskap. Inga barn. De skilde sig, men var vänner ända tills hon dog något år före honom.

Och så vet jag det här: att han var snygg, snygg, snygg. Alltid välklädd och välklippt. Höll sig i form livet ut (ja, utom de allra sista åren). Hade makt och pengar dessutom. Pondus. Världsvana. Var skärpt som få.
Han känns som en sån person man vill vara med, böja sig närmre, höra vad han ska säga för det kommer att vara något bra. Alltid. Man vill veta vad han tänker på. Vad han ska göra. Man vill få mer hela tiden, för han är fascinerande och karismatisk och skärpt. Det känns som att det inte kommer något tråkigt eller halvdant, någonsin, från såna människor. Jag vet att jag förmodligen skarvar rejält här, men… Tittar man på fotona i ”Citizen Schein” så finns det något extremt lockande i precis vartenda ett. Just det där hemliga som Harry Schein inte släpper fram i sina böcker eller i intervjuer, och inte heller när han är tillsammans med Åsa Moberg. Men det finns där. Och det kommer att vara mödan värt.
Den känslan.
Det är därför jag vill veta mer om honom. Denna stiliga karl. Och jag är inte klar än, har ju minst en till dvd att titta på, ett Babel-avsnitt att kolla på svt play. Och så vidare.

Vilken crush, va?

* En specialbok utgiven 2010? Men man vet ju aldrig!

10 kommentarer

10 kommentarer till Harry Schein-crushen

  1. Det var en roligt inlägg att läsa! Jag ska gå i dina fotspår och läsa samma saker.

  2. Jag tror att det är just integriteten som är så attraktiv…

    Mysik är alltid intressant…

  3. Jag måste säga att du i och med det här inlägget väckte mitt intresse ytterligare kring den gode Schein. Det tackar vi för!

  4. Hej. Tack för en bra blogg. Mot slutet av Schein blir han rätt öppenhjärtig tycker jag, när han beskriver mötet med Ingrids älskare på ett hotell. Det finns ett par självbiografiska verk till, Makten och Slutet. Vad är det för Babelavsnitt du nämner? Vänligen / Erik

  5. Ross the R: Visst är det så.

    Erik: Tack själv! Läste just det där avsnittet om hotellmötet. ”Makten” och ”Slutet” står på läslistan.
    Ang Babel-programmet så menade jag det i höstas med Åsa Moberg om hennes bok. Hon pratade tydligen om Schein.

    • För alla er bokmalar som ser rött vid skrivfel…

      MYSTIK är intressant menade jag, inte MYSIK…

      Mysik vore annars ett trevligt ord… Lite mysigt, lite musik, lite mystik…

      Har nog haft semester för länge nu!

  6. haha, jag förstår din crush! han skulle blivit hedrad av att veta.

    mitt senaste HS-minne var från Mobergs ‘Simone & jag’. kanske kan en omläsing bidra med någon ny vinkel, även om det borde vara samma som i Julia A-konservburken

    • Läste ”Simone & jag” när den kom, och den gjorde stoort intryck, men sen har jag aldrig läst om. Tror dock att jag fortf har kvar mitt ex i bokhyllan någonstans, så kanske nurå.

  7. […] ”Kärleken i Julia Anderssons liv” av Åsa Moberg och tack vare den halkade jag in på herr Schein själv. Året efter fick jag en av hans egna böcker av Marcus! Den var sådär, ärligt talat, men min […]

Namn (obligatoriskt)

E-post (publiceras ej) (obligatoriskt)

Hemsida