Det är vecka 44 nu. För elever innebär det ledigt, för lärare innebär det ofta ett par dagars fortbildning och sen lite ledigt. För mig specifikt så innebär det just i år en vanlig arbetsvecka eftersom jag är tjänstledig, men jag har ändå vecka 44-alarm. Den är en sån milstolpe. Enda lovet på höstterminen, och jag brukar vara skittrött. Och i det skittrötta läget ska man komma in några dagar för fortbildning… som i mitt skolliv har varit HÖGST varierande i nyttighetsgrad. Ofta har den knappt varit nånting för att skolan inte haft råd att fixa något särskilt.
På bokmässan i Göteborg ledde jag ett seminarium som handlade om hur man ska väcka läslust i skolan. Det blev extra intressant då Litteraturutredningen presenterades samma dag och vi fick se siffror på att svenska barn har gått från att vara ledande på läsfärdighet till att nu ligga i botten. Det är kris. Faktiskt. Och det handlar alltså inte bara om att det är tråkigt att många unga idag inte vill läsa böcker, utan det handlar om hela framtiden. Om man är dålig på att läsa är det så otroligt mycket som blir svårt i vårt samhälle. Ens yrkesliv såklart, ens status som medborgare, att kunna utnyttja sina rättigheter, uppfylla sina skyldigheter. Att kunna läsa ÄR nödvändigt för att vara delaktig. Och då räcker det dessutom inte bara att kunna läsa hjälpligt (vi är ju inte analfabeter i Sverige) men att kunna tillägna sig mer komplicerade texter, läsa mellan raderna, förstå, kunna reflektera. Helt enkelt vara så bra på att läsa att själva avkodandet inte är det minsta jobbigt, utan man kan hoppa upp till nästa steg och börja ta till sig innehållet.
Jag pratade med två författare, Martin Widmark och Carin Wirsén, och en litteraturpedagog, Karna Nyström. Alla hade olika bra och konkreta tips för hur man ska lyckas med läslust, och Karna hade ett som jag tänkte på nu i samband med vecka 44. Superbilligt, enkelt och otroligt nyttigt. Hon sa att lärare som läser har betydligt lättare att inspirera sina elever till att läsa. Helt sant. Och det låter kanske självklart att lärare ska läsa, men det är det inte alltid. Iallafall inte att de läser så mycket barn&ungdomsböcker. Tyvärr. Det kan ju bero på en massa orsaker – man har inte tid, man tänker att det är skolbiblos jobb att hålla sig uppdaterad, etc etc. Hursomhelst, tänk om varje lärare i svenska (eller alla på skolan, vilken dröm!) läste ett par nytukomna böcker och sen ägnade man en dag under vecka 44 åt boksamtal och presentationer om dem. Fatta vad många titlar man skulle kunna täcka in, och fatta hur mycket bättre ens läspeppande skulle bli sen när man vill få eleverna att läsa!
Den här typen av fortbildning har jag aldrig fått ha, inte ens en halvdag, men jag skulle verkligen tycka att det var en DRÖM.
21 kommentarer
21 kommentarer till Önskad lärarfortbildning vecka 44: boksamtal
AllaBokpodden!
2012-10-29, 11:27
Så sant så! Boksamtal behövs verkligen! Vi har haft det under några år i bibliotekens regi, i samband med höstterminens bokutgivning. Oftast riktat till låg- och mellanstadielärare. De läser mycket ändå. Största behovet har högstadielärare – jag vet!
2012-10-29, 11:27
Suveränt tips. Det tar jag till mig och lobbar för till nästa höstlov.
2012-10-29, 11:51
Det tråkiga är också att det inte blir lättare av det finns färre bibliotek runtom i Sverige. Sedan 1990 har över 500 biblioteksfilialer lagts ner i Sverige. wtf!
2012-10-29, 11:59
Nu har vi ju iaf fått den nya lagen om skolbiblo, så det är väl bara att hålla tummarna för att det börjar verkställas. Det var såklart också något som Litteraturutredningen tryckte hårt på för att stoppa den försämrade läsutvecklingen.
2012-10-29, 14:35
Jag kommer direkt, även om jag inte undervisar ungdomar.
2012-10-29, 14:36
själv arbetar jag just som bokpratare, det vill säga att jag erbjuder bokprat för skolklasser i hela kommunen samt för lärare om de önskar det. även föräldrar kan jag bokprata för om det kommer fram ett sådan önskemål. här är det en väldigt eftertraktad tjänst som jag erbjuder, och lärare hör själva av sig och önskar bokprat i vissa teman för sina elever.
2012-10-29, 17:32
Det låter fint och pedagogiskt men frågan är om det inte skulle vara bättre för den målgruppen som läser för lite med dataspel med mycket text istället. Just de som inte läser mycket tycker väl inte att det är så himla kul att lyssna på när nån lärare presenterar Ture Sventon. Och de som inte spelar dataspel kan väl få starta en blogg istället.
2012-10-30, 07:39
Var det här en kommentar på allvar eller på skämt?
Om den var på allvar så:
1) Ture Sventon är verkligen inte en nyutkommen bok så jag hoppas att ingen skulle presentera den som det.
2) Att läsa texter i dataspel är inte alls samma sak som att läsa böcker. Barn i Sverige är världsledande på att läsa digital text, och ändå är vi i botten på läsfärdighet. Dra en slutsats av det? (De här siffrorna kommer också från Litteraturutredningen och diverse skolundersökningar som görs med jämna mellanrum i Sverige och världen.) Att sätta in ett dataspel istället för en bok och hoppas på smart problemlösning = lyckas inte.
2012-10-30, 12:01
Kära nån – jag kom inte på nån. Kunde ju inte gärna skriva Harry Potter.
Jag vägrar att tro att de som är toppen på att läsa digital text skulle vara samma personer som är kassa på att läsa överhuvudtaget. Det är ju statistik, dvs. genomsnittsvärden. Botten på läsfärdighet? Verkligen? Vilka länder jämför man med då? Jag tänker på det berömda projektet i Indien där man ställde upp datorer i slummen. Barnen började läsa och lära sig allt möjligt. I Tyskland är det så att det fortfarande finns väldigt få datorer i fattiga hushåll. Kanske i Sverige med?
2012-10-30, 12:23
@snabbmakaroner – Kan du vara snäll att ge ett exempel på ett dataspel med mycket text? Typ som CS fast med mycket text så man kan använda sig av det och få samma läs- och språkutveckling som när man läser en bok om Ture Sventon?
2012-10-30, 12:29
Snabbmakaroner: knock yourself out med Litteraturutredningen och de olika europeiska och/eller internationella undersökningar som de hänvisar till, tex PISA.
http://www.sou.gov.se/litteratur/
2012-10-30, 12:31
PS. Just denna del kommer att vara högintressant för dig:
http://regeringen.se/sb/d/108/a/187846
Du kan väl återkomma efter du har läst?
2012-10-30, 12:31
Kom på en sak till.
Själva problemet är ju inte att barnen läser digitalt. Problemet är ju att de inte läser alls! Varken eböcker eller fysiska böcker eller ljudböcker eller bloggar eller tidningar eller and so on…
2012-10-30, 13:28
Nu blev ju den här diskussionen mer polemisk än vad kanske är önskvärt. När jag kollar in PISA-resultaten konstaterar jag att medelvärdet för lästestet (hur man tar in information) har sjunkit i Sverige och inte längre ligger ö v e r OECD-ländernas snitt utan motsvarar det. Sen läser jag det här: ”Eleverna ombads ange hur ofta de läser tidskrifter/veckotidningar, serietidningar, skönlitteratur, facklitteratur och dagstidningar.” Och då undrar jag: varför tar man inte upp bloggar? Sverige har ju ett rikt bloggliv. Bara en sån sak. Och Litteraturutredningen ska undersöka litteraturens ställning i samhället. Litteraturen. Det speglar inte alls att samhället förändras genom de digitala medierna. När det gäller dataspel med text: http://en.wikipedia.org/wiki/Visual_novel
Det finns även fina fantasyspel med mycket text etc. Och jag säger inte att det är bättre med dataspel. Men det kanske är ett sätt att få barn att läsa?
2012-10-29, 18:24
Jag försökte prata gott om läsning och hur det är viktigt för barnen. Jag tog upp hur väldigt mycket forskning visar tydliga kopplingar mellan bra betyg och läsning, speciellt om läsningen börjar i unga år och läslusten hålls vid liv genom hela skolan. Några av mina kollegor (NO-lärare, om det nu gör någon skillnad) sa att de tycker att läsning inte spelar någon roll alls, för de har minsann barn som gör bra ifrån sig i skolan utan att läsa några böcker.
2012-10-30, 12:34
En sån kommentar är ju ungefär som att en man säger ”men min fru tjänar mer än mig så jag tror inte på det där om att kvinnolöner bara är 84% av männens”. Dvs, det är helt idiotiskt.
2012-10-29, 18:25
Vilken fin idé. Jag skulle gärna vara med på en sådan fortbildning. Jag tror mycket på tanken om att för att kunna inspirera till läsning måste man läsa själv. Läsa, tänka kring läsning och ha koll på vilka böcker som passar vilket barn. Då har man chans att skapa läslust.
2012-10-29, 19:55
Vilken bra idé Johanna, den ska jag sälja in till skolorna till nästa höstlov! Nu leder jag en bokcirkel för ett gäng högstadielärare och skolbiblos. Vi träffas en gång i månaden (på arbetstid såklart) och läser två eller tre (nya) ungdomsböcker till varje träff som vi sen diskuterar tillsammans. Vi pratar också om hur man kan använda böckerna i undervisningen, vilken läsare böckerna kan passa osv..
Det kan vara något av det roligaste och viktigaste jag får göra på arbetstid.
2012-10-29, 21:30
Jag försökte ett år få räkna de ungdomsböcker jag läste (frivilligt, för egen njutning men ändå mest för att kunna använda i mitt jobb som svensklärare på högstadiet) som fortbildning för att slippa göra någon av de där sista meningslösa dagarna efter skolavslutningen men innan mitt sommarlov började. Det blev blankt nej, eftersom det var något jag ändå förväntades göra. Det tycker jag visar hur lite min dåvarande rektor brydde sig om litteratur. Chansen att få ägna studiedagar åt bokprat på den skolan känns rätt liten.
2012-10-30, 12:39
Vi hade en sådan procedur varje år när vi skulle beställa nytt och det var väldigt givande, men det var mer i perspektivet ska vi köpa in boken, än ett regelrätt tips. Sedan hade vi en hyllvärmarrunda, där böcker som stått antingen återuppväcktes eller kasserades. Vi har genom åren haft supeduktiga bibliotekarier som hållit koll åt oss, men jag tycker att det på gymnasiet finns kvar lite fnysfaktor mot ungdomsböcker bland lärarna och det blir ju ett hinder, tycker jag. Gymnasieungdomarna förväntas läsa mer klassiker, men jag tror att ungdomsböcker är det de flesta helst läser om de får välja.
2012-10-30, 12:59
Håller så med ang gymnasiet, och det var faktiskt en sak vi pratade om på det där seminariet om läslust. Man behöver inte lägga sig på en högre nivå hela tiden. Man kan läsa bilderböcker i åk 3 på lågstadiet, man kan med fördel läsa ungdomsböcker på gymnasiet istället för att traggla sig igenom hela ”Hemsöborna”. Jag tror att motviljan hos gymnasielärare till stor del beror på att de inte läser så mycket ungdoms, för de har lämnat den gruppen. ”Behöver” den inte för sin undervisning, och har därför ingen aning om hur mycket bra det finns nu.
Inom engelskan på gymnasiet kan man använda ungdomsböcker, men då är det ju ett främmande språk. I svenskan, inte lika självklart.